Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.4. Campredon om de svenska sjöofficerarna

Inledning

När de svenska sjöofficerarnas utbildningsnivå under början av 1700-talet diskuteras refereras ofta det franska sändebudet Campredons åsikt. Enligt honom förhöll det sig på följande sätt:

"Baron Claes Sparre är nu chef för flottan. Han är tapper och den skickligaste av sjöofficerarna...Greve Hans Wachtmeister, den förre amiralgeneralens son, och hans kusin Carl Wachtmeister ha tjänstgjort utomlands och där lärt sig en del. Resten av officerarna ha ej varit utom Östersjön".

Detta ska Campredon ha skrivit ca 1717 och det kan vara intressant att jämföra hans yttrande med de uppgifter som kan återfinnas i olika biografiska standardverk.

Som synes av listan här intill var situationen inte på långt när så illa som Campredon ville göra gällande. Hur förhållandena var i de lägre graderna kräver naturligtvis omfattande undersökningar. Det är emellertid osannolikt att Campredon skulle ha besuttit några ingående kunskaper härvidlag. Hans ytliga kännedom om de högre officerarnas bakgrund framgår tydligt nog. I själva verket utmärkte sig de officerare han räknade upp knappast genom sin större erfarenhet av tjänstgöring utanför Östersjön.

Således hade greven Carl Hans Wachtmeister till stor del faderns position att tacka för sitt snabba avancemang. Schoutbynacht vid 21 års ålder 1710 utan att en enda gång ha kommenderat ett svenskt fartyg. Faktiskt var hans erfarenhet av tjänstgöring i utomnordiska farvatten skäligen obetydlig. Kusinens erfarenhet var inte heller särskilt stor. Förutom Arkangelskexpeditionen är endast tjänstgöringen i engelska flottan 1706 belagd. Under den tiden deltog han i en transport till Lissabon, en resa som tog 24 dagar.

Möjligen kan jag uppställningen innehålla någon lucka. Jag skulle exempelvis förmoda att de flesta av dem som jag ännu saknar uppgifter på också hade varit i utländsk tjänst.


Källor: SBL ; Elgenstierna ; Svenska män och kvinnor ; Lewenhaupt, A., Karl XII:s officerare. - Stockholm, 1920-1921 ; Ätten Wachtmeister genom tiderna. - Johannishus, 1932-1956

Flaggmän 1715

Amiraler

Gustaf Wattrang (1660-1717): amiral 1712, avsked 8/2 1715. Tjänstgjorde i holländska flottan på 1680-talet, gjorde åtminstone en konvojresa till Frankrike under 1690-talet.

Claes Sparre (1673-1733): amiral 1712. I holländsk tjänst på 1690-talet. Gjorde en konvojresa till Medelhavet under 1690-talet.

Viceamiraler

Anders Appelbom (1652-1721): viceamiral 1698. Var chef för jaktvarvet i Stockholm och deltog inte i sjöexpeditioner.

Olof Wernfelt (1654-1731): viceamiral 1710, avsked 8/2 1715.

Erik Johan Lillie ( -1715): viceamiral 1712. I utländsk tjänst under 1690-talet.

Michael Henck (1667-1715): viceamiral 1714. Tjänade i utländska flottor innan han kom i svensk tjänst 1696.

Gustaf von Psilander (1669-1738): viceamiral 1714. Tjänstgjorde i holländska flottan under 1690-talet, tre konvojresor till Holland/England 1703-04.

Axel Johan Lewenhaupt (1660-1717): viceamiral 1712. I engelsk och holländsk tjänst på 1680-talet, senare i fransk och venetiansk tjänst.

Schoutbynachter

Carl Henrik von Löwen (1666-1741): schoutbynacht 1712. I sin ungdom i engelsk och holländsk tjänst. Ledde expeditionen till Arkangelsk 1701.

Greve Carl Hans Wachtmeister (1689-1736): schoutbynacht 1710. Studerade i Holland 1704-06. Deltog i ett par mindre sjöexpeditioner under samma utrikesresa.

Nils Ehrensköld (1674-1728): schoutbynacht 1712. Fånge i Ryssland sedan striden vid Hang udd 27/7 1714. Var två år i fransk tjänst mot slutet av 1690-talet. Hade också gjort utrikesresor på handelsfartyg.

Friherre Carl Hans Wachtmeister (1682-1731): schoutbynacht 1712. Studerade i Frankrike på 1690-talet, deltog i Arkangelskexpeditionen 1701,  tjänstgjorde i engelsk flottan 1706.

Evert Didrik Taube (1681-1751): schoutbynacht 1712.

Jonas Fredrik Örnfelt (1674-1733): schoutbynacht 1712. Under 1690-talet i engelsk och venetiansk tjänst.

Olof Strömstierna (-1719): schoutbynacht 1714. Gjorde flera utlandsresor på handelsfartyg, till och med ända till Indien om man får tro Elgenstierna. Han hade också varit i holländsk tjänst på 1690-talet.

Carl Georg Siöblad (1683-1754): schoutbynacht 1714.

 

Flaggmän 1719

Amiraler

Claes Sparre: se ovan

friherre Carl Hans Wachtmeister: dito

Evert Didrik Taube. dito

greve Carl Hans Wachtmeister: dito

Johan Fredrik Örnfelt: dito

Anders Appelbom: dito

Viceamiraler

Carl Georg Siöblad : se ovan.

Daniel Wilster (1669-1732): född i Danmark, gjorde resor till både Västindien och Ostindien. I holländsk tjänst 1690-92. Konvojresa 1694-95.

Nils Ehrenskiöld: se ovan

Carl Henrik von Löwen: se ovan

Hans Ankarstierna (1678-1739):

Schoutbynachter

Gustaf Grubbe (1669-1759): i holländsk tjänst på 1690-talet. Deltog sannolikt i Spes konvojresa 1696-97.

Peter Feif (1675-1736): i holländsk och engelsk tjänst på 1690-talet. Var också med om den förenade engelsk-holländska flottans anfall på Vigo 1702.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-02-27 22:10

Föregående sida: 5.3.15. Peter von Utfall (1686-1754)

Nästa sida: 6.1716-1734 : landshövding och riksdagsman