Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.3.6. Claes Sparre (1673-1733)

Claes Sparres namnteckning

Claes Sparres namnteckning. Ett exempel från 1708.

 

"CLAES SPARRE, Fri-Herre. Med hwad heder thenne Herren blef uphämtad och emottagen af den Spanska Vice-Re på Majorca, när han, såsom Capitein, förde then Swenska Convoy, uppå Portugal och Spanien : huru han ock, åhr 1700, på offtanämnda dag i Martio, erhölt ett wälförtient Avancement til Schoutbynacht, samt hwad nyttiga och trogna tienster han Konungen och Fäderneslandet giordt, så uti thenna som the sedermehra sig anförtrodda Vice-Ammirals, och Ammirals Charger: och med hwad försichtighet och mandom han, såsom Ammiral en Chef, commenderade then Swenska Hufwud-Flottan, uti then skarpa Hufwud-Action med the Danska, Anno 1715; och therefter upsteg til Öfwer-Ammirals, sedan Riks-Råds och Praesidents höga ämbetet uti Kongl. Ammiralitets Collegio, och jämwäl til Grefwelig Höghet, med flera thes glorieusa förrättningar; thet lärer af Riksens Historiographo, och flera skickeliga pennar blifwa tilbörligen ihogkommit. Imedlertid lägges thetta, wördsamast, här til, at, åhr 1727, om hösten, månde Hans Kongl. May:tt, med ett särdeles nådigt Bref, kalla Hans Hög-Grefweliga Excellence, til at förblifwa stadigt wid Riksens Råd. Uti hwilka högsta Ähro-kall uti Riket, såsom han med högt Förstånd, Klokhet, och Nijt, lät sig wårda, så om Riksens höga angelägenheter i gemeen, som Kongl. Ammiralitetets wälstånd i synnerhet; så önskade man troligen, at GUD wille förläna honom lif, hälso och sundhet, at thet samma, i långan tid kunna göra : men Han behagade kalla honom ifrån thetta jordiska, i Stockholm, den 25 Aprilis, 1733."

Bechstadius, C., Then adelige och lärde swenske siö-man... - Stockholm, 1734, s. 122f.

"CLAES SPARRE, Sweriges Rijkes Råd, och Öfwer-Ammiral. Hade, i sina unga dagar, studerat wid Kongl. Academien i Upsala, och ther med bokliga Konster excolerat sitt, af GUD förlänta, höga förstånd. War thet Latiniska, och the förnämsta Europaeiska språk mächtig, såsom ock thet, tillijka med annan kundskap, uti thes wittra och sinnrijka Discourser under tiden lät sig märkia.""

Ibid, s. 70

Claes Sparre tillhörde den grupp sjöofficerare som hade det väl förspänt när karriären började. Han var medlem av en gammal förnäm adelsfamilj och fadern var amiral. 1690 blev han volontär vid amiralitetet och redan hösten 1696, efter en tjänstgöring i holländska flottan, anförtroddes den 23-årige nyutnämnde kaptenen befälet över konvojfartyget Halland, destinerat till Medelhavet. 1700 blev han schoutbynacht och kom att spela en viktig roll under förhandlingarna mellan den svenska flottans ledning och de allierade. Hans familjeband med andra ledande män stärktes genom att en av hans systrar gifte sig med Cornelius Ankarstierna och en annan syster med Carl Ruuth. 1709 blev Sparre viceamiral. I takt med att de äldre amiralerna föll ifrån steg Sparres stjärna än mer. 1712 utnämndes han till amiral och 28 juli 1715 ledde Sparre flottan i slaget vid Rügen. Som tack för sina insatser blev han några dagar senare befordrad till överamiral.

Även efter Karl XII:s död fortsatte Sparres karriär uppåt. I december 1719 utnämndes han till riksråd. Kombinationen av riksrådsposten och presidentskapet i Karlskrona var besvärlig och han utsattes också för hård kritik. 1727 tvingades han avgå från presidentskapet till förmån för en av sina främsta vedersakare, amiralen friherre Carl Hans Wachtmeister.

Claes Sparre skymtar förbi i Carl Tersmedens memoarer. 1730 gästar Tersmeden amiralen i hans hem och 1732 presenteras Tersmeden för kung Fredrik i Sparres närvaro. Tersmeden, som var en ovanligt lång herre, befanns vara ännu längre än den med stor peruk försedde Sparre. Därpå följde ett intensivt mätande och Tersmeden befanns vara 6 fot 9 tum, alltså kring 2 m. Den nog inte alltid så pålitlige memoarförfattaren redovisar också en stor fest sommaren 1733 då Sparre efter ett ivrigt festande åkte hem "med ett halft rus". Vid det laget hade emellertid Sparre varit död i nära två månader!

(UNDER ARBETE)
Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: juli 30, 2000.
Föregående sida: 5.3.5.1. Michael Hencks sköldebrev från 26/10 1712

Nästa sida: 5.3.6.1. Claes Sparres brev till Reinhold Rehbinder 8/1 1708