December 1705

4.1.5. December 1705: undersökningen återupptas
Eftersom undersökningen avbröts på grund av att vissa viktiga vittnen tjänstgjorde på Nyeneskadern dröjde det länge innan de kunde återupptas. Ankarstiernas eskader lämnade farvattnen kring Retusaari till början av oktober, stannade därefter i Reval till mitten av november och återkom först en vecka senare till Karlskrona. Den 5 december församlades rätten för att höra de hemvändande.
Protokollet:		Noter:
Anno 1705 d. 5 Decemb:r höltz Rättegång och förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona, nerwarande.		Det anmärkningsvärda med följande lista över rättens medlemmar är den överväldigande delen nykomlingar. Förutom justitiarien Rosenström hade endast Petter Pley varit med vid någon av de tidigare sessionerna.
Schoutbinacten	wällborne Olof Wernfelt
Justitiarien	wällborne Carl Rosenström
Capitainer	Daniel Grundel
	Petter Pley
	wälb: Erich Johan Lillie
	wälb: Carl Mannerfelt
	wälb: Edvard D: Taube
Instälte sig efter oppropandet Capitain Gustaf Psilander och Lieutnant Roser von Ackern uthi saken angående Skeppet Öhlandz förolyckande hwarjempte Capitainen högwälborne Carl Wachtmeister, hwilken som passager fölgdt med Skeppet ifrån uthrijkes orter inkallades,		Ett av bevisen för att Wachtmeister inte varit Psilanders sekond under konvojresan, ett annars ofta upprepat påstående.
och i denne saken edel:n afhördes, berättandes sig hafwa glömt hwad som för een så lång tijd sedan passerat, så att han föga weet något derom att gifwa wijd handen,		I sanning en rejäl antiklimax. Man kan möjligen undra varför Wachtmeister inte skrivit ned en redogörelse innan han reste ut med Nyeneskadern. Det torde ha varit uppenbart för alla på ett tidigt stadium att en undersökning skulle igångsättas.
uthan han låg och såf, och stundom war han waken ; men Capitain Psilander war uppe och gick uth och in ; Een gång kom Capitainen och Lieutnanten in och hade för sig att passa i kartan och hölt uppå att tahla om Coursens förändrande, hwarwijd han intet kunde finna annars, än att dhe kommo öfwerens om Coursen,		Ur de dunkla minnena lyckades han i alla fall framdra en för Psilander gynnsam version av diskussionerna kring kursen.
men hwad strek Coursen sattes weet han intet, hafwandes då dhe gingo uth uhr cajutan Capitain Wachtmeister lupit och sedt i Cortet ; Elliest har han hört det Capitain befalt att dhe flijtigt skulle see effter fyren och passa på lodet. Inpå natteen kastades lodh, som han hörde, och då hafwa dhe sagt att dhe ey fingo någon botten ; strax har skeppet stött.
Q:o. Om han hört Lieutenanten säga att dhe skulle ändra Coursen till O.S.O. Rsp:o Det kan han sig ey påminna, uthan kan det wähl wara att så tahlts, men betygade som förr att Capitainen och Lieutenanten kommo öfwerens om Coursen.
Lieutenanten föregick att Capitain Psilander legat i sängen när han kom in i Cajutan. Capitain Wachtmeister swarade att han ey kan säga om han lågh, men det weet han att she stodo tillsammans och passade i Cortet. Lieutnanten intahlade om icke Capitain Wachtmeister hördt det Norska Prästen sagt att dhe fyra på Skagen, hwartill Capitain Wachtmeister swarade att han det ey mins, men det wt han att illa fyras, och att dhe på Skagen sielfwa sagt det dhe ey hade kåhl.		När det gällde fyrningen på Skagen hade Wachtmeister egna erfarenheter sedan sin hemresa med Spes 1697.
Q:o. Till Capitain Wachtmeister om han hört Lieutnanten säga i Cajutan sig warit siuuk. Rsp:o. Det har han ey hört.
Lieutnant Roser von Ackern erhindrade om hwad tahl Capitain Wachtmeister har hafft i Gråens Contoir, hwartill Capitainen swarade att Lieutnanteen måtte gifwa inledning och erhindra honom derom, men Lieutnanten erhindrade intet derom, uthan instantierade, att Capitain Psilander skulle befalt styras S.O.t.S. Rsp:o. Det weet han intet. Capitain Psilander intahlade att af een gihr kan wähl hända att dhe kanskee någon gång legat så an, men aldrig har coursen warit så stäld.
Q:o. Till Capitain Wachtmeister, om han hört Lieutnanten påminna om dhe intet skulle gå ifrån Norrie om afftonen? Rsp:o. Det har han ey hört, men Capitainen tychte det war god wind, hwarwijd Lieutenanten nu sielf intahlade att det ingen hört det samma utan hafwa dhe då allena tahlts wijd, mera wiste Capitain Capitain Wachtmeister ey att berätta ey heller hade Capitain Psilander eller Lieutnanten derwijd att påminna ; hwilket wittnesmåhl effter Cap:n Wachtmeisters begäran genast blef upläset.
Lieutnanten Herman Smidt inkallades och ojäfwat aflade sin wittnesEd, berättandes deruppå att wijd uthseglandet ifrån Norrie och när dhe woro under Segel ifrån hambnen som war klåckan ongefehr 2: effter middagen blef faststält en cours af S.O. hwarom Capitainen och Lieutnanten woro öfwerens som blef afpassat på ett långt Engelskt Cort i cajutan, då Lieutnanten sagt differencen emedlan sitt cort med det Engelska, dåch blef coursen faststäld, men huru länge densamma skulle styras, effter Capitainens och Lieutnant Roser von Ackerns aftahl weet han intet, effter det skedde i Cajutan sedan han gick uth, men den Coursen styrde dhe till Klåckan 8 då han Lieutnant Smidt gick af sin wacht, att lägga sig och såfwa,
Klåckan 12 kommer Lieutnant Utfall med hwilken han quarterade, till honom sägandes, Bror wij hafwa seglat hela natten med fasta Segel och Skeppet lupet een [?] fart, dåch är wårt [?] Segel nu uppgijgat, Märsseglen på rand, och Krysseglet intaget, sampt Besan uppgigat, deruppå togo dhe fram ett Cort och judicerade sins emillan om Seglationen, då Lieutnant Utfall sagt till Lieutnant Smidt, att lära nu wara bäst att det brassas upp till att drifwa, hwarpå Lieutnant Smidt gått uth att passa upp sin wacht sampt uthkommandes frågat huru dhe lågo an, och som dhet swarades att det lågo S.O.t.O, så frågade åter Lieutnant Smidt hwem det befalt och fick till swars, af Styrmannen Suart som stod wijd roret, det Styrmannen det det giordt, och menar Lieutnanten att det skall warit Gise Rääf, hwarföre Lieutnant Smidt frågat effter Lieutnant Roser von Ackern, och efftersom honom förmodades att han war siukk, frågade Lieutnanten om han war så siuuk att ingen fick tahla med honom ;		Medelstyrmannen Nils Swart var ju som tidigare nämnts död.
i det samma kommer Lieutnant Roser von Ackern wijd trappan och Lieutnant Smidt förestälte honom, om icke det wore tijd att minska Segel, hwarpå Lieut:n Roser swarat det är tijd nogh i daghwachten, och detta war i första glaset af den andra wachten som kallas hundwachten, sedan lät Lieutnanten loda i första glaset då dhe icke fingo någon grund, I det fämbte lodade dhe och då hafwa dhe äfwen swarat att dhe hade ingen grund, oachtadt dhe hade 30 fambnars båcht (?) uthe. I det samma tog Skeppet stöt,		Alltså strax efter midnatt. Inte tycks Roserus von Ackern ens i detta läge ha varit särskilt bekymrad över att man styrde en kurs han inte önskade. Två lodningar mellan midnatt och tvåtiden kan knappast kallas flitigt lodande.
och då har han Lieurnant Smidt ropat hålla af, håll af, men det tog ändå een stööt, innan dhe fingo hahla upp lodet, så att roret gådt af.
Capitain Psilander erhindrade att det war lycka i den olyckan, att dhe styrt som dhe styrde ; Ty hade dhe styrt O.S.O så hade dhe ofehlbart kommit på refwet, emedan där intet fyrdes och lodet så försumligen bruukades då ingen man blifwet bergat.		Därmed menande att Öland i stället för att grundstöta på sandbottnen väster om Gamla Skagen skulle ha stött på revet öster om Jyllands nordspets. Om det var där Skåne förliste 1690 vet jag inte, men då överlevde endast en man.
Lieutnant Smidt continuerade att när de således stötte kom alt i confusion och folket blefwo häpne, sökiandes hwar och een då förnämligast att berga sitt lijf och om bergningen af godzet refererar han sigh på Capitainen. Advocat Fiscalen erhindrade Lieutnant Smidt att som han hade wacht, hwarföre han icke flijtigare lät loda än ifrån det första till det fämbte glaset, hwartill Lieutnanten swarade, att det war Styrmannens fait till att loda och Lieutnanten att giöra hwad Styrmannen påminte, elliest säger han sig genast på wachten hafwa befalt att dhe flijtigt skulle loda ;		fait =syssla, uppgift. Att lägga sig i styrmannens arbete kunde, som ses av denna rättegång, vara förenat med vissa risker.
Parterna tillfrågades om dhe något hade att påminna wijd detta wittnesmåhl, hwartill Capitain Psilander sade sig ey något hafwa att påminna, men Lieutnant Roser instantierade, att Capitain Psilander alltijd skall betaget des Commando, då Lieutnant Smidt swarade sig ey wetta deraf ; wijdare intahlade Lieutnant Roser, att dhe wändt uthom hans wettskap, hwarpå Lieutnant Smidt swarade att när han Roser ey war på wacht, hade dhe andre Styrmän att tillgå, berättandes att een Constapel Frisch ben:d först blifwet land warse och sagt see land, då Gise Räf kom uthlöpandes och sade hwar, hwar, den andre åter sagt see höga landet, och i det stötte Skeppet och Lieutnant Smidt ropade håll af i Jesu nampn ;		instantiera = göra invändningar. Alltså Schmidt kände inte till att Psilander skulle ha hindrat styrmannen
hwilket wittnesmåhl uppå Lieutnant Smidtz begäran strax blef uppläset och erhindrade Capitain Psilander wijd det sambtahl som Lieutnant Utfall och Smidt hafft om att drifwa, att det henflutet deraf, att Capitain Psilander på Lieutnant Utfalls wacht, discurerade med honom och Gise Rääf derom, sägandes att när wij få känning af Jutska wallen willia wij drifwa, ty winden war S:W: och S:W.T.W;
hwarmed så wijda tijden war förlijden Kongl. Rätten oppstegh.
(Under arbete) ©Bengt Nilsson benni@bibl.liu.se Senast uppdaterad: 2001-08-22 19:05
Föregående sida: 4.1.4. Session 3: 7 juni 1705 Nästa sida: 4.1.6. 6 december 1705: överstyrman Gise Rääf vittnar

Översikt

4.1.5. December 1705: undersökningen återupptas