Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

4.1.6. 6 december 1705: överstyrman Gise Rääf vittnar

Protokollet: Noter:
Anno 1705 d. 6 Decemb.r höltz Rättegång och förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona närwarande dhe samma Kongl. Rättens ledamöter som i gåhr.  
Capitain Gustaf Psilander, Lieutnant Roser von Ackern och Styrmannen Gise Rääf inkallades, då Styrmannen ojäfwat edel:n afhördes, berättnades att när dhe gingo uthur Norwegen war winden wästel: och W:N:W. Klåckan Åtta sprang han W.S.W och S.W.T.W och ifrån klåckan 4 hela plattfooten igenom war coursen S.O.  

 

Plattfoten = sista eftermiddagsvakten mellan 16.00 och 20.00.

Ifrån Kl. 8 då plattfooten ändades och första wachten uppsattes, war Styrmannen Gise Rääfs wacht, och då har han wijd wachtens anträdande warit nedre och frågat Lieutnant Roser hwad cours dhe skulle segla, hwartill han swarat att dhe skulle segla S.O. till midnatten, hwarpå Capitainen strax kommit opp och frågat hwad dhe seglade, då han Gise Rääf swarat honom S.O. efter Lieutnant Rosers befallning, hwarwijd Capitainen låtet förblifwa och derhoos befalt stryka Märsseglen,  
När 7:de glaset af den wachten war uthe kom Lieutnant Roser upp och Lieutnant Utfall påminte honom att dhe måtte ställa coursen österligare, efter skeppet struket braf fart ; Ty han war rädder för Skagen, dermed går Lieutnant Roser neder i Skantztrappan, men hwar han gick weet han intet, och då war första wachten uthe ; Sjunde glaset var ute = 23.30.
Sedan togo Lieutnant Smidt och medelstyrmannen Nils Swart som nu är död och lärstyrmannen emoot wachten, gåendes Gise Rääf dermäd i hyttan, men i första i glaset af samma wacht säger han sig hafwa frågat Lärstyrmannen, segla I intet österligare? Då han swarat hwem har gifwit oss order dertill, under detta war Medelstyrmannen uthi Stångwantet och sågh efter fyren dermed gåhr Gise Rääf inuthi Lieutnant Rosers Contoir, hwarest den eena Skrifwaren lågh och rökte uppå een pijpa Tobak, hafwandes Gise Rääf förehållet Lieutnanten att det är farliget och intet skulle gå wähl, så frampt dhe ey seglade Österligare, hwarpå Roser von Ackern, slåendes sine händer upp, sagt, hwad skall jag giöra, Jag får intet råda. Men styrmannen Räf sagt, det är underliget att I intet skulle få råda ;  Lärstyrmannen hette Niclas Ahlbom.

Första glaset av samma vakt = mellan 24.00 och 00.30.

 

 

Ett besvärande vittnesmål för Psilander, men fortsättningen förtar betydelsen av det.

Hwarpå Lieutnant Roser i andra glaset kom upp och lät ändra Coursen till ett strek osterl:re och derhoos gijga upp Storseglet ; Vilket direkt motsäger löjtnantens påstående att han inte fick bestämma kursen.
När tredie glaset war uthe gaf han order till medelstyrmannen att låta loda, då dhe ey fingo botten, hwilket medelstyrmannen strax warskot Lieutnant von Ackern, sägandes sig haft 40 fambnar båcht uthi och intet fåt botten, hwarpå Lieutnanten sagt låt blifwa till 5 glas äro uthe, Tredje glaset var ute = 01.30.

1 famn = 3 alnar eller 6 fot, d.v.s. strax under 1,8 meter.

hwarmed öfwerstyrmannen gåt upp i hyttan ; Emoot fämbte glaset war uthe, säger Gise Rääf sig åter hafwa gåt neder till Lieutnant Roser, gifwandes honom tillkenna att det begynte blifwa smult watten och föreställandes honom att man skulle kasta nordwart öfwer och drifwa så få wij see fyren och bättre kunna kasta lodet, Klockan började närma sig 02.30.

smult vatten = lugn och stilla sjö, kunde tolkas som ett tecken på att man började närma sig land.

Men han swarade I får ingen fyr see ; Jagh skall före Segell så att wij i morgon kunna få see wår Swänska skiär ; Sedan gick Öfwerstyrmannen Rääf upp, och war då mäst det fämbte glaset uthe, warandes dhe oppe på däcket då äfwen i wärket begrepne att loda, i det samma märker Constapelen Frisch så wähl som han Styrmannen höga landet, ropandes för Gudz skull att hålla af, hwilket dhe och giordt till 4 strek, Men skeppet stötte imedlertijd, och i det samma kommer så wähl Capitainen som Lieut: Roser von Ackern och Lieutnant Utfall uth, då Uthfall sagt till Roser von Ackern ; Gud förlåte Ehr hwad har I giordt, Jag har nogh wahrskot Ehr derom, Inte några tecken på oro eller missnöje hos v. Ackern.
hwartill Roser swarat, det hafwa I att tacka Commendeuren före ; Sedan sökte dhe att berga alt hwad de kunde.

Q:o Om dhe ey struko bij när de första gången lodade

Rsp:o Gicksin fulla fart då dhe lodade och ey struko bij, hållandes Gise Rääf före, att om dhe struket bij när dhe första gången lodade, så hade dhe wähl fåt grund ; och andra lodandet säger han att medelstyrmannen lodade.

Q:o Om han hört Lieutnant Roser klaga sig ondt om aftonen,

Rsp:o Det har han ey hört, och kunde han det så mycket mindre tänkia, som han dagel: lopp i skougen, yttrandes sigh för det öfrige, att om Lieutnant Roser sagt honom, det ringaste ord till skulle han passat upp, och där han allenast wist det han war siuuk skulle han ändå hafwa passat upp, önskandes för det öfrige att han den gången aldeles måtte hafwa warit siuuk, Så förmodade han Gise Rääf, näst Gudh strax att Skeppet lyckeligare skulle kommit hijt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kontentan av Gise Rääfs vittnesmål är att alltså att hans uppfattning var att Roserus von Ackern hade slarvat och varit allmänt ointresserad.

Capitainen erhindrade om icke Styrmannen Gise Rääf kan påminna sig, att Capitainen Discurerat med Lieutnant Uthfall under des wacht, att när dhe fingo slaget af wallen skulle dhe drifwa.

Rsp:o War omtahlt att Klåckan 12 skulle coursen förändras och dhe drifwa.

 

slag av vallen = när man vid lodningen fick känning av botten.

Lieutnant Roser erhindrade Styrmannen Gise Rääf om han icke hördt hwad dhe discurerat i Cajutan om Coursen.

Rsp:o Det weet han intet af.

Wijdare intalade Lieutnanten om icke dhe seglat i des wacht S.O.T.S. Gise Rääf nekar, och säger att coursen war S.O. efter Lieutnant Rosers befallning ; men i Cajutan på den Compassen varierades det något, kunnandes wähl någon gijr så wijda ändrat, att Skeppet någon gång legat så an, Men aldrig war coursen så.

 

 

 

Roserus von Ackern hävdar alltså att han inte fått ställa en östligare kurs, vilket skulle orsakat olyckan. Samtidigt antyder han att den hållna kursen var sydligare än han bestämt och att detta var anledningen till förlisningen.

Och som Parterne wijd detta wittnesmåhl ey hade mera att påminna, Så hemstälte Kongl. Rätten till dem, om dhe åstunda att flera af besättningen skola afhöras, då Capitain Psilander för sin dehl fuller hölt det onödigt ; Men Lieutnant Roser begärde, att högbåtsmännen måge afhöras som kastade lodet, hwilkas nampn är Jöns Hwijtlåck och Nils Wahlberg item Timbermannen Erich Hollmqwist Dito Segelsömmaren Peter Borg och Skepzpredikanten Magister Fult hwilket Kongl. Rätten ey kunde förwägra, uthan resolverade att dhe med det första till den ändan skole blifwa uppkallade.  

Vilket bör betyda att Psilander var rätt nöjd med rättegångens utveckling och att löjtnant Roserus von Ackern kände att han låg illa till. Det är ju exempelvis inte alldeles uppenbart vad skeppspredikanten skulle kunna bidra med för kompletterande upplysningar om kurser och lodningar. 

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-08-25 17:37

Föregående sida: 4.1.5. December 1705: undersökningen återupptas

Nästa sida: 4.1.7. 14 december 1705: högbåtsman Jöns Hwijtlåck vittnar