Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.1.5.1. Utnämningen till holmmajor 22/2 1710

"Hr Falkengren androg at ingen blifvit Holm-Major, som icke bevistat actioner och genom in- och utrikes tjenst förvärfvat sig förfarenhet och skickelighet; hafvandes des post uti actioner altid varit at vara främst i avantgardiet och flottans ledare."

Abraham Falkengréen på Riddarhuset 16/12 1738.

"At Holm-Majors tiensten, som fordrar en serdeles genie, besynnerliga vettenskaper och en trälsam upvaktning, någon förmån tillägges är mycket väl..."

Nils Palmstierna samma dag.

Om än de båda herrarnas yttranden kan tänkas ha varit färgat av att Falkengréen vid tillfället tjänstgjorde som holmmajor i Karlskrona är det klart att befattningen var viktig och ansvarsfull syssla. Holmmajoren hade i uppgift att biträda holmamiralen, som var ansvarig för örlogsvarvet. Under tiden närmast före Psilander hade tjänsten innehafts av män som Olof Wernfelt (1703-1704) och Carl Henrik von Löwen (1704-1709), båda senare befordrade till högre positioner.

I del II av Amiralitetskollegiets historia, s. 74, sägs att valet stod mellan Psilander och Nils Ehrenskiöld. Den senare hade också av allt att döma ansökt om platsen, men i kollegiets protokoll för den 22/2 1710 finns inget som tyder på att han faktiskt var en allvarligt påtänkt kandidat. Tvärtom sägs bara att amiralgeneralen tog upp frågan om vem som skulle ersätta Löwen, rullan genomsågs, och därefter stannade kollegiet enhälligt för Psilander.  Ehrenskiöld hade förvisso gjort åtskilliga utrikesresor med svenska handelsfartyg, tjänstgjort i franska flottan och dessutom gett prov på goda teoretiska kunskaper. Mot detta kunde Psilander ställa en längre period i holländska flottan med deltagande i sjöslaget vid Beachy Head och resor till Spanien och Arkangelsk, samt befäl över tre konvojexpeditioner till västeuropeiska farvatten under åren 1703-04. Därtill kom att Ehrenskiöld var nästan fem år yngre än Psilander och hade inträtt i tjänst först 1692. Så valet var logiskt.

Psilanders tjänstgjorde som holmmajor formellt 22/2 1710-29/12 1712, men i verkligheten ytterligare några månader då den kungliga utnämningen till schoutbynacht anlände till Karlskrona först i augusti 1713. Jämfört med den närmast föregående tiden måste befattningen ha varit mer krävande under denna period. Det danska fredsbrottet hösten 1709 ställde krav på ett utrustande av fler fartyg än dessförinnan. Samtidigt tilltog de ekonomiska svårigheterna och hösten 1710 kom dessutom pesten till Karlskrona. Stora delar av varvets personalstyrka slogs ut av epidemin under 1711. Samtidigt krävdes att flottan skulle kunna upprätthålla förbindelserna med Sveriges tyska provinser och genomföra de stora transporterna 1711 och 1712.

När Psilander tillträdde tjänsten som holmmajor hade just den gamle holmamiralen Werner von Rosenfelt avgått och ersatts av Claes Sparre. Född 1673 var denne således fyra år yngre än Psilander, men av en gammal, förnäm adlig familj. Dessutom hade Sparres far varit amiral.  

Holmmajoren utsågs bland kaptenerna och erhöll för tjänsten ett lönetillägg. För Psilanders del innebar utnämningen av allt att döma en nystart på karriären och det var också under denna period han adlades av Karl XII.

Munthe citerar ett stycke ur Psilanders meritförteckning vari denne noterat det ovanliga i att holmmajoren deltog i sjöexpeditioner, vilket Psilander dock hade gjort såväl 1710, 1711 som 1712. Att döma av Falkengréens yttrande 1738 hade praxisen i alla fall senare blivit en annan.


Källor: Krigsarkivet. Amiralitetskollegiums protokoll ; Amiralitetskollegiums historia, del II. - Malmö, 1974 ; Karlskronavarvets historia, del 1. -  Karlskrona, 1993

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-12-23 13:24

Föregående sida: 5.1.4.1. 1709 års sjöexpeditioner

Nästa sida: 5.1.5.2. 1710 års sjökrig