Leonard
Lauterbach (1670-17??)
|
| Om Leonard Lauterbach står
att läsa några korta rader i "Karl XII:s officerare" och "Biografiska
anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799", men hans
meritförteckning är desto längre. Lauterbach nådde inte någon högre position under
det stora nordiska kriget och hade väl inte någon märkligare karriär, men hans
berättelse visar i alla fall att tjänstgöring i utländska flottor förekom även på
de lägre nivåerna. En grundlig undersökning av den senkarolinska flottans
underofficers- och officerskadrer skulle nog visa att de inte var så alldeles okunniga om
förhållanden utanför Östersjön. Ja, sannolikt skulle det visa sig att en stor del av
officerarna antingen tjänstgjort i utländska flottor eller fört svenska handelsfartyg i
utrikestrafik. |
| Efter
Wällborne Her vise Ammiralens von Uthfalls skrifteliga ordres inkommer iagh medh mina
Meriter från det åhret iagh först kom i Kongl. May:ts tiänst Wedh dess Kongl.
Ammiralitet i Carlscrona |
| Anno 1691 |
d: 1 May bleff iagh antagen utaff Wälb:ne
Herr Ammiralen Gyllenspak på skepzholmen i Stockholm för vollenteur och strax bleff iagh
på ett skepp Comenderat under Capitaien Per Olssons Comendo til Carlscrona då iagh kom
under Wälb:ne herr Capitaien Wärnfältz Comendo och sedermehra War på Wacht och arbete
till d. 20 September 1692, |
Noter: Anders Gyllenspak (1620-1695), adlad 1676 som tygmästare, död som
amirallöjtnant. Följ länken för något om Per Olssons
senare öden. Olof Wernfelt (1654-1731), född i Vadstena. Började som skeppsgosse 1670,
amirals avsked 1715.
|
| |
då iagh blef Comenderat til Besätningh
på Convoj-skepet Lifland som då lågh i Giöteborg wedh gl. Wärf:t och Wij foro dit
medh een Krögare Judas Stadus som fördes af öf:r Lieut:n [?] [?] och d: 26 novemb:r
gingo Wi från G:borgh med bemälte Convoj-skepp. |
Krögare = Krejare, ett
lastfartyg. Detta fartyg hette egentligen Judas Thadeus. |
| |
d. 26 october 1693 kommo Wij tillbakars
till G:borgh igen, då iagh bleff med samma cap:tn Comenderat på skepet Stenbocken, som
hade Convoyerat på Franckrike fört af Wälb:ne H:r Marckus Wärler som war där på för
Capitaien, men bleff siuuk wedh hemkomsten då kommo Wij till Carlshamn 3 dagar för
Juhlhelien derest Wij samma nat blefwo infrusne. |
Marcus Wernle (16??-1710) |
| |
A:o 1694 d: 10 Januarij reste iagh öfwer
landh medh samma Cap:tn till Carlscrona, och bleff derifrån Comenderad medh samma
Capitaien öfwer land til G:borgh att hålla Wacht om Wintern på Convoy skepet Liflandt. |
|
| |
d: 17 Junij samma åhr for iagh medh samma
Capitaien till Carlscrona medh C:voy skepet derest iagh geck på Wacht till d: 7 Septemb:r
A:o 1695 iagh blef Commenderad medh skepet Dohlfin under herr Capitaien Per Olssons
Comendo at öfwersättia Greff Dahlberg till Wismar. |
Erik Dahlbergh (1625-1703), då generalguvernör i Bremen
och Verden. Huvudperson i Peter Englunds bok "Ofredsår". |
| |
d: 26 Novemb:r samma åhr bleff iagh
Comenderad medh samma Capitaien på Convoy skepet Liflandh åth Lematta i Strat. A: 1697
d: 29 April kom Wij till Carlscrona igen. |
|
| A:o 1697 |
d: 1 Junij bleff iagh Avancerad till Lärstyrman d: 4 dito bleff iagh Commend:t medh Wälb:ne Herr Capitaien Wattrangh på
skepet Wissmar först till G:borgh att intaga ammunition at öfwerföra till Stade. d: 1
Sept:er kom Wij till Carlscrona igen. Samma åhr d: 10 October bleff iagh Commend:t på
orlofz skepet Giötheborgh till Portugal att Convoyera under her Capitaien Petter Pleiyz
Comendo. d: 12 junij A:o 1698 Wij till Carlscrona igen, och anno 1698 d: 13 July bleff
iagh Commend:t medh Herr Capitaien Nils Ström på Yachten Neptunus till Mastrandh at
uthgifwa Lotzredningarna ända till Strömstadh, |
Gustaf Wattrang (1660-1717)
Petter Pley (16??-1711)
Nils Ström (1664-1740), adlad Strömcrona 1727.
Lotsdirektör 1697. Denna expedition nämns i: Dahlgren, P., Sveriges sjökarta. -
Stockholm, 1944, s. 188 |
| |
d. 26 october samma åhr feck iagh aff
Kongl. Ammiralietetz Coll:io mit permissions pas at fara till orlofz utomlandz, d. 2
Nowem. reste iagh från Carlscrona till G:borgh, derest iagh bleff siuk och måste hålla
migh till d. 1 May 1699 då iagh kom medh skepet Norstiärna från G:borgh till London i
Engelandh derest iagh och strax på ett Engelst örlofz skepp Benämbt Bäädfort och
Capitaiens nampn Sinckop hwilcket strax War Distenerat åth [?], men kom ey längre än
på Dynes redh derest kom orders att segla tilbakars igen till Kiåtam att upläga,
|
Fertyget hette otvivelaktigt Bedford, men
kaptenens namn vill jag tills vidare inte spekulera över.
Kiåtam = Chatham |
| |
dagen derefter blef iagh förhyrd på ett
annat Engelst orlofz skep som hette Expiditsien och Capitaien Milord Hanhiball Hammartorn,
och kommo så in i Porsmon derest ankom Kongl. Ammiralitetz Coll:ie breff till alla
skeppen att alla Swänska skulle förfoga sig hem till Carlscrona. |
Fartyget hette förstås Expedition,
men kapten Hannibals fullständiga namn vågar jag inte gissa.
Hemkallningen berodde förstås på den tilltagande
spänningen mellan Sverige och Danmark hösten 1699. Att konflikten mellan Danmark och
Sveriges skyddsling Holstein hade lett till krig kan inte ha kommit som en överraskning
för Karl XII och hans rådgivare i mars 1700. Däremot var de sachsiska och ryska
fredsbrotten mera chockartade. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-03-04 20:04 |