Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

8.1.2. Psilanders brev till Adam Carl de la Gardie (1665-1721)

En av Psilanders föregångare som landshövding i Kalmar var greven Adam Carl de la Gardie, äldste son till den av eftervärlden flitigt kritiserade generalguvernören i Estland Axel Julius de la Gardie. Adam Carl hade hade gjort en militär karriär och bland annat deltagit i det Pfalziska tronföljdskriget. Under det stora nordiska krigets första år tjänstgjorde han i Baltikum som överste för faderns värvade infanteriregemente. De la Gardies hälsa tycks ha varit svag, då det snart efter hans ankomst till Kalmar utsågs en vice landshövding för att de la Gardie skulle kunna resa till Medevi.

I sitt äktenskap med Anna Juliana Horn af Kanckas (1667-1753) hade han en dotter, Ebba Margareta (1704-1775).

På vilket sätt och när han blivit bekant med Psilander är svårt att säga. Den kan ha tillkommit så sent som efter de la Gardies ankomst till Kalmar, alltså åren 1709-10. Det är svårt att se några uppenbara kontaktytor innan dess, vare sig familjeband eller yrkesmässiga. Sådant är naturligtvis ytterst svårt att avgöra efter nästan 300 år.

Brevet i sig är föga märkvärdigt och vore det inte för ett och annat mustigt uttryck och den personliga hälsningen på slutet skulle jag inte tagit med det här. Handstilen är sannolikt, med undantag för sluthälsningen, inte Psilanders egen. Dock får man kanske förmoda att uttryckssättet är det?

Högwällborne H:r Grefwe och H. Landzhöfdinge

Gunstige gynnare

Noter:

Hur stor betydelse ska man egentligen tillmäta användningen av detta uttryck? På vad sätt kan de la Gardie ha bistått Psilander?

Af H:r Grefwens Gunstige skrifwelse förnimmer iag huru som nu Vollenteur af H:r vice Ammiral Lillies Compagnie wijdh Nampn Lars Andersson Kiemppe sig emoot sin hustru så förhållit, Erik Johan Lillie (166?-1715). Han stupade i sjöslaget vid Rügen 28/7 1715.
att hon nödgatz ifrån honom desertera, och han H:r Grefwen incommoderat, henne igen till rätta förskaffa, hwillcket Giör mig ontt och tycker illa wara att en sådan Karll sig således prostituerat,  

prostituerat = gjort sig till åtlöje

och en så högh herre medh en slijk saak Molesterat, seer lijkwähl H:r Grefwen så gunstig warit, och hans diärfwa begiäran i Giörkligaste Måttan fullgiort, sampt der på ett gunstigt swar gifwit, det iag och samma Karll låtit wetta, som derföre Ödmiukeligen betackar, och uthlåfwar Bättring i sitt lefwerne, så hustrun inttet skall få Ordsaak öfwer honom klaga, så frampt hon hoos honom sig infinna Will, som ännu inttet skiett och ståår nu till hennes Afection om det skier, molesterat = besvärat

 

 

Afection = sinnesstämning

sådant Jag till hörsammaste swar uppå H:r Grefwens Gunstige Skrifwelse eij bort lämbna med förblifwande, Konstig mening. Tycks fattas ett "underlåta".

Högwälborne H:r Grefwens och H:r Landzhöfdingens

Carlscrona d. 23 Martij
A:o 1715

Psilanders namnteckning

 

Min Ödmiukaste Respect beer Jag Måtte anmälas hoos Hennes Nåde fruu grefwinnan och min nådig fröken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"Min nådig fröken" avser rimligen de la Gardies enda barn, den tioåriga dottern Ebba Margareta.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-08-13 16:10

Föregående sida: 8.1.1 Brev till Anton Johan Wrangel (1679-1763), daterade 22/7 1709, 11/12 1709, 18/12 1709

Nästa sida: 8.1.3. Brev till Nils Posse (1660-1723)