| |
8.1.1.
Psilanders brev till Anton Johan Wrangel d.ä. (1679-1763)
|
Anton Johan Wrangel,
sedermera greve och riksråd, var född i Estland. Sin marina bana inledde han mot slutet
av 1690-talet. Under åren 1701-1704 tjänstgjorde Wrangel i de allierades flotta och
deltog bland annat i angreppet mot den spanska silverflottan vid Vigo 1702. Sin
berömmelse fick han genom sjöstriden vid Gotska Sandön 24 maj 1719, då Wrangels lilla
eskader, linjeskeppet Wachtmeister, fregatten Karlskrona vapen och
brigantinen Bernhardus överraskades av en styrka om sex linjeskepp och en brigg.
I sann "Psilandersk" anda kämpade Wrangel till det yttersta. Först sedan Wachtmeister
var skjutet redlöst och han själv illa sårad ströks fartygets flagga. Under slutet av 1709 var Wrangel kommenderad att föra en del av flottans
handlingar från Karlskrona inför hotet av ett danskt anfall mot staden. Dock slog
vintern till och han blev fast i Kalmar. (1)
(1). Lagermark, J. A., Försvaret
av det egentliga Sveriges Östersjökust 1709. - KFÅ 1923, s. 114 |
1.
Monsieur Mon frere
Jag will Jntett annatt förmoda än att detta lärer
finna K. Broder J ett gott ock Önskeligett Tilstånd. här Jfrån är Jntett Nytt att
adwisera Utan (?) dhett Nya som här är, lärer Capitein Liderus Berätta, sampt huru
saken med Siwers ock Asmus är afluppen, som nu Begge sitta på Watten och Bröd: Annars
fölier en Ung dräng med Capit:n Liderus som heter Swen Morell, dhen Jag will hafwa hoos
K. Brod:r Recommenderatt att han tager honom på sitt skepp emedan der nu Wäl lärer Wara
Några afgångne med döden: som denne kan komma Jstället före. Ock att K. Brod:r haf:r
någott Upsikt med honom att han J Höst Will Gud Enär Bror kommer hem, Will jag sättan
under Taubes Compagnie, han är kommen af Wackert Folk dess fader är Fortifications
Casseur J Halmstad ock Gåssen säger han haf:r lust till Siös. får nu see hwad dhet
blir af honom. Jag sänder ock K. Brod:r tilhanda här Innelyckt 10 D:r Smt Bror är af
dhen Godheten ock köper up några Tunnor Kiära derföre för mig ock Min bror (att
kiära Wåra huus med.) om Intett bror haf:r så lägenheet att beställa så hälsa H:r
Adjutanten Walberg Jfrån mig sampt Min brod:r så lärer han Wäl Beställatt, Cap.
Husman kommer .. nästa Kustkräijaren kunde han fått hem med sig Wore dett Wäl, Bror
lätt mig Wetta om där är någon död af Taubes Comp: Bror Efwert är ännu J Stockholm
ock hörs Jntett af Hans Nedkompst hitt till C: Crona. bedh ock H:r Walberg Enär han
köper up Smör för sig att han för mig upköper 6 Lispund hwilkett Jag med all
Taksamheet skall betala K. Bror lätt mig få Någre rader till Swars härpå: hälsa alla
goda Wänner Jngen Nämbd ock Ingen Glömbd. Min hustru låter flitigt hälsa dig, Jag
förblifwer Städze med Plaisir
Min Brors hörsamme Tiänare
G. Psilander
C: Crona d: 22 Julij
Ao 1709
Carl Wachtmeister kom hem med Skep:t Öland för några dagar sedan. |
Noter:
Kapten Liderus = antagligen Håkan Liderus, kapten 1698,
död 1711.
Siwers och Assmus = Eberhard Sievers dömdes från tjänsten 1/7 1709. Assmus är
antagligen identisk med Daniel Asmus, underlöjtn. 1711. Denne hade 1708 blivit anklagad
för hädelse, ett ärende som behandlades såväl i amiralitetsrätten som
amiralitetskonsistoriet., se Liedman, E., Amiralitetskonsistoriet i Karlskrona. -
Stockholm, 1960, s. 72f.
Här torde avses ett av volontärkompanierna, en av
de styrkor som kompletterade båtsmanshållet.
Det fanns vid den här tiden en Sven Wahlberg, död 1721,
som var adjutant vid sjömilitiekontoret. Kapten Husman torde vara identisk med Hans
Husman (1668-1732), 1717 adlad Ridderheim.
Bror Efwert = Evert Didrik Taube (1681-1751), så
småningom riksråd, greve och överamiral. Enligt sentida bedömare hade upphöjelsen en
del att göra med Fredrik I:s förhållande med dottern Hedvig.
Psilanders gamle kamrat från konvojresan 1704 hade under
vintern legat med sitt fartyg i Reval. Det Öland som här omnämns sjösattes 1705. |
2. Mon Chere Frere:
Jag hafwer Bekomt: K. Brors bref, ock hwad dhen ½
Tunnan lax wid kommer som bror begärer af Magazinet så står dhen mitilendz för
Monfrere Enär K. Bror behagar låta mig wetta hwar Jag skall sända dhen, mon frere
tilhanda, Med Nästa Påst behagar Monfrere sända mig sitt qvittens att bror haf:r fått
½ lax af Kongl. Am:tz Magazin ock Profwiantzmästaren Anders Psilander: Jag haf:r
Resoneratt med H:r V. Am. Sparre angående dhett, om bror skulle Niuta Tractamente dher J
Calmar. Ock War han Uthi dhen Mening att bror skulle bekoma dhet, ock är dhet altid så
brukliget att hvar Man blifwer Comenderatt att hafwa Upseende med skep:t öf:r Winteren
så Niuter Man altid fri för förtäring. Annars är här Jntett Nytt Jag kan adwisera
Mon frere: förled:n d 5 D:r strökz Am. Gen:s flaggen sampt V. Am Sparres flag men V. Am
Wattrangs blåser än. J går fick Jag ord:r att lägga Jn med Norstiernan : ock ligga nu
obemast: Prins Carl ock Prins Carl Fred: uthe på Redden : Cap Stierna ligger här än med
Skep: Wachtmeister ock wäntar på östan Wind. Skep:t Phenix görs nu med all mackt
färdig hvarpå Bror Taub är Comenderatt Uti Een Wiss förrättning : Annars haf:r Cap:
Printz med skep:t Falken så Attaqueratt een dansk Fregatt om 24 st: på Danzicker Redh
så att han Måste sätta sig på grund ock sticka Skep:t J Brand hwilkett Passerade d ...
ber. fröken haf:r Råkatt från honom Igenom storm: för än han War J action med dhen
danske ock hafwa Wi ännu Jngen spaning af honom. bror hälsas flitigt från alla goda
Wänner dhett Jag ock Min hustru sammaledz giöra. Jämpte Städzeförblifwande
M H:r brod:s hörsamma Tiänare
C:Crona d: 11 Decemb:r
A:o 1709
G. Psilander |
Anders Psilander (1672-1730) var Gustafs yngre bror.
Viceamiral Sparre = Claes Sparre (1673-1733), sedermera
greve, överamiral och riksråd. Under hösten 1709 hade det arbetats intensivt med att
klargöra flottan inför det förväntade danska anfallet.Till slut avstod dock
generalamiral Wachtmeister från att gå ut på grund av den sena årstiden och den danska
flottans defensiva hållning.
Cap. Stierna = Erland Stierna (1676-1730), adlad
Hederstierna 1717.
Kapten Printz = Johan Caspar Printz (1671-1746). Med på
Printz expedition var Bengt
Leijonstierna, 1704 arklimästare på Öland. Fröken = Fröken Eleonora, en
fregatt som Psilander fört befälet på 1701, blev borta med man och allt.
|
3. Min hiärtans Broor.
Bror W(?)
Min Bror skall aldrig troo, huru Myckett gott fru
Amiralinnan Ankarstierna Önskar dig, för du skref mig till att hennes Härre War J
Slytö sampt dee andra Skeppen. hwilkett Neertystatt dett Spergemang här gott
tilförenne: din ½ Tunna Lax hafwer Jag Welatt Sänt med H:r Mayor Rump som J förgåår
afgick med een March af 400 Båtzmen Calmare Wägen, Men han War så Jncomplisant att han
Jntett Wille föran med sig fast Jag sade att dhett War H:r landzhöfdingens lax J
Calmare, Men nu J Weckan afgår ännu en March af Ölans Båtzmän då Jag skall tilsee
att dhe skolan tagan med sig hwarom Jag med Nästa skall låta dig Wetta Landzhöfdingens
Rustwagnar Weet Jngen än Enär de Gåå här Jfrån. Nu äro alla skeppen Jnlagde J
Lagett Men J Stället föres 100 Man Besättning Mera på Skantzarna förleden tijssdag af
seglade Stierna ock Tauben med skeppen wachmeister ock Pheonix, Än hafwa Wi Jnga
Tidningar af Fröken Gud Weet hwar hon är. Bror hälsas flitigt från alla Goda Wänner
dett Jag ock Min hustru sammaledz giöra Emedlertid framhärdar Jag Städze
M H:r Broders
hörsamma Tiänare
C:Crona d 20 Decemb:r
A:o 1709
G. Psilander
Dhen karlen Monfrere hittsändt är Redan Jnskrefwen
kan Bror få flera sådana Wore dett Wäl: fast Taubens Compagnie är Complett så fattas
Carl Wachtmeister ännu 14 a 16 Man
adieu.
KB
L 20:2:3
Brev från Psilander |
Amiralinnan Ankarstierna = Margareta Elisabeth Sparre
(1671-1742), dotter till amiralen Gustaf Adolf Sparre och syster till den tidigare nämnde
Claes Sparre.
Mayor Rump = sannolikt Paul Rumpf, holmmajor i Karlskrona
1679
Taubes mål var Stralsund. Där skulle han invänta fartyg som kunde behöva konvoj till
Sverige. Med ombord fanns också en del danska desertörer, som skulle återges friheten.
På så sätt hoppades man kunna locka andra att desertera..
Källor: Börjeson, H., Biografiska anteckningar om
örlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942 ; Kleberg, J.,
Amiralitetskollegium - Marinförvaltningen. - Stockholm, 1934 ; Lewenhaupt,
A., Karl XII:s officerare. - Stockholm, 1920-1921 ; Lagermark, J. A., o. a. a. |
(UNDER ARBETE)Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: augusti 07, 2000.
|
Föregående sida: 8. Den private
Psilander Nästa sida: 8.1.2. Brev till Adam Carl de la Gardie 23/3 1715 |
|