Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.3.3.1.1.1. Psilanders första relation, från 1/8 1704

Den första relation som Psilander skickade hem är daterad 1/8 1704 och riktad till Amiralitetskollegium. Nedanstående avskrift är hämtade från en volym i Landsbiblioteket i Växjö - "Wexiö Gymnasie Biblioteks Manusc no 84".
Relation om den rencontre som Capit: Gust: Psilander haft med de Engelske, då de wille tvinga honom stryka segel: utdragen af hans bref dat: d 1 Aug 1704 wid Bay de Nord, på Convoyskieppet Öland.

den 28 Julii Kl. ongefär 8, 7 á 8 mil ifrån Engelska wallen, fingo wi en esquadron Engelske Creutzare af blå flaggan i sickte achther ut, som oss eftersatte, bestående af 9 skiepp ett af 56, siu af 50 ock ett af 36 stycken, som commenderades af en Schoutbynacht benämd Wilhelm Wethston. Desse skiepp, så snart de wed pass Klockan 12 kommo oss ett canonskått när, lät den närmsta skiuta ett skott efter oss med skarpt, ock genast litet der efter, det andra, då jag sende honom min Lieutnant om bord, at förnimma hwad han där med desiderade? Svarade Capitenen af Engelska örlogskieppet: Ser i intet Drottningens af Engeland flagga? Hwar på Lieutn. sade, ja wi si den samma wäl, men ser i intet Konungens af Swerige flagga igen? Der til gaf han til swar ja, men sade Capitenen widare, hwarföre afläggen i intet eder skyldighet til Drotningen af Engeland; i måste stryka edra Märssegel. Swarade Lieut., där til hafwer min Commendeur inga ordres ei häller lärer han stryka. Wäl sade Capit: Så skal jag lära eder det nu strax, ock ropade at giöra klart, samt alt sitt folk up: Hwar på, innan Lieutn war wäl kommen i eschalupen, han sköt det 3die skottet, ock gaf oss öfwersta laget, dock: Gudi lof: utan någon skada på manskapet, allenast storstaget sköits af, så at ingen kunde regera förseglen, seglandes skeppet så när, at han i det samma tog bort wår giösstång ock giös af bogsprötet, samt wåra blindor, ock som jag då redan för utgifwat ordres til mina officerare, med alt tilbehör at wara klar, gafs honom wed passerandet förbi lagen öfwer ock under samt något af mousqueterie, när han nu således war kommen oss förbi, måste jag kasta mitt stormärssegel på stång, at wänta in min Lieutn. med eschalupen, då han strax dref oss långs styrbords sidan ock gaf oss andra laget, som i wår sida med öfwer ock understa laget igen bemöttes. Imedlertid rangerade de öfrige sig achter ock för, understundom 2 á 3 i sänder, alt Successive efter hwarandra, utan at töras oss frampå sidan, afskiutandes så medelst alt wårt löpande ock stående gods, Märsfallen, alle Wanten, samt seglen i lappar sönder, in Summa alt totaliter ruinerat så at skieppet hwarken kunde lowa eller dräija, utan låg som ett blåckhus emällan dem, blef jämwäl Creutzstången afskuten, Besansmasten, Besansspriet, Stormasten, Fockmasten ock des Råne på många ställen, med Kulor och Stångkulor half af- ock igenom skuten, finkelnäten, hwar i folkets Koij- och gångkläder lågo, dels aldeles sönder, dels i siön skutne, samt en del stycke Lavetter ock stycken fördärfwade. Imedlertid under påstående af alt detta, brukade en hwar sitt högsta Conduite ifrån achter ock för, : Sedan skieppet af seglen icke kunde dirigeras: at efter yttersta förmågo giöra dem ett ständigt motstånd, ock all behörig afbräck, hwar om man lämna dem, som det åsågo, at jugera ock döma. Ock hade man, Gudi ähran, den lyckan at i 2 timars tid icke någon synnerl. afgång på manskapet skiedde, förr än Schoutbynachten siälf, med dess underhafwandes skiepp af 56 stycken lade sig achter om spegeln ock en annan förut, skiutandes långsskiepps ock i wattugången, förutan 3 läckor, som tillförne woro igenfundne, hwar af en stor skada på folket, ock siälfwa skieppet förorsakades, så at styckonan, som til nu stor del woro obrukel., til största parten i mangel af manskap, begynte stå ledige, samt på 3 ställen eld uti skieppet, som dock omsider genom släckande blef förekommet, warandes äfwenwäl skieppet så läckt at pomperne continue måste brukas. Enär nu således, i betracktande af alt detta, intet medel til bergning syntes öfrigt, sedan jag uti 9 glas ifrån klåckan half Ett til fem, til min allernådigste Konungs höga honneur, i underdånigste följe af min instruction, efter yttersta förmågo giordt hwad människ- ock möijeliget stod at giöra, lät jag blåsa flaggan i en Schou, då Schoutbynachten sände sin eschalupe om bord, med begiäran jag skulle komma til honom om bord, som äfwen skiedde, då han efter en giord compliment begiärade få se min instruction, hwilken honom sedermera igenom min Lieutnant blef tilstäld, den han hos sig behölt, ock förseglad up sände til Drotningen på London. Ock är således detta hwad siälfwe actionen wedkommer, det man nu straxt kunnat gifwa wed handen, warandes eljest efter hosgående Specifikation under denna action 16 man af besättningen blefwe döde, ock 37 blesserade af officerare ock gemene, ock som skeppet efter öfwerstånden rencontre af de skäl som ofwan förmälas, war incapabelt at bringas någon wärts med seglande, släpandes det af ett Engelskt örloggsskiepp up til Bay de Nord, därest jag igår kom til ankars.

(Under arbete)

Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: juli 30, 2000.

Föregående sida: 3.3.3.3.1.1. Svenska relationer

Nästa sida: 3.3.3.3.1.1.2. "Uppsalarelationen", författad av en anonym besättningsmedlem efter 5/8 1704