|
| |
3.3.3.3.1.1.2.
"Uppsalarelationen"
|
| Denna berättelse är hämtad från en volym i den
Nordinska handskriftssamlingen i Uppsala UB. I en av de volymer som anses ha tillhört
amiralen Gustaf Wattrang - volym 134 - återfinns under nr 29 följande, såvitt jag
kunnat utröna, hittills obeaktade relation. På sina ställen har jag haft svårigheter
att tyda texten, så jag måste reservera mig när det gäller vissa detaljer.
Utgångspunkten är en kopia, så jag hoppas att en framtida kontroll av originalet ska
kunna lösa de kvarstående oklara punkterna. Författaren är inte angiven, men han
måste ha varit medlem av besättningen. |
| En utförl Relation om Convoy skieppetz Öhland
attaquerande, af den Engelska Schout: by: nackten Wettstone af den blå Flaggan som
Commenderade en Esquadron bestående af effterfölljande 9 Skiep, nämbln Licktzfield,
Flaggan, Worchester, Newcastle, Dragoun, Dower, Assistence, Sorlings, Winchester ock
Chester. Uppå 52 grad 30 min: norder Poly högd. 8 mijl öster af Leistaf Örlougskieppet
Öhland Commenderades af Capitein Gustav Psillander. |
| A:o 1704 d
28 July |
d 27 July Om Onsdagen sedan wij hade skilt oss wed wårt Compagnie
under Hollenska wallen wed Vlie, hwilcka woro destinerade till Amsterdam ock wij hade
convoyerat, Styrde wij wår Cours till Engelska wallen W:Z:W med en frijsk Koulte af en
N.O. wind ock seglade med Continuation af samma Cours ock wind den påkommande natten,
nembln. emellan Onsdagen ock Torsdagen; om Torsdag morgon
begynte att blåsa en frijsk Koulte af N.N.O wij seglade W:Z:W men blefwo warse utij 2dra
glaset på förmiddagzwachten Ca(?) kl. 9 om morgonen en Esquadron Engelska Örlougskiep,
hwilka woro 9 utij talet, ock Commenderades af en Schout: by nacht wed nampn Wettstone,
denna Ammiral satte sin Cours effter oss, förmenande oss wara Mn. de S. Paul ifrån
Dynkerken satte derföre till alla segell ock seglade W.Z.W att få oss i fatt; men
tillförende förordnande Capit. Buttler med Skieppet Worchester såsom bästa seglaren,
att giöra jackt uppå oss, hwilcken ock i hastigheet kom up med oss, hwilcket det då
wår Commendeur Hr Gustav Psillander fick förnimma, gaf han ordres öfwer alt att giöra
oss klara till slag, det också i hastigheet effterkommet blef; förordnades sålunda
effter vanl(?) som fölljer; Öfwer Lieutnenten Joackim Uthfall emellan däcken på
understa laget wid 16 Styckor 18 pundige ock 4 12 pund Canoner, under honom Commenderade
Inventarie Constabelen Jacob Jäger med 3ne Archlie mästare. Uppå öfwersta laget
Commenderade Under Lieutnent Herman Schmidt ock Constabelen Carl von Frisch med en
Archliemästare wed 18 8 pundiga Canoner, ock på Skantzen Commenderade Öfwer Lieutnenten
Roserus von Akeren, hwilcken då giorde främmande Styrmans tienst, ock Constabelen Samuel
Heldingk med en Archliemästare Magnus Lagercrantz de 10 3 pundige Stycken. Öfwer alt
Commenderades af Hr Commendeuren Gustav Psillander; efter en sådan fördehlning war
giord, förfogade hwar ock en sig på sitt behörige ställe att förrätta sin tienst,
under denna tijden kom Capitein Butler med Skieppet Worchester af 50 Stycken, up med oss
omtrent kl. 12, sedan han 3ne timmar giort jackt på oss, ock skiöt ett skått med kuhla
att wij skulle stryka wåra märs Segell, hwarpå Hr Commendeuren lät straxt stryka(?)
neder Eschaloupen ock sände Lieutn Schmidt om bord till Capt. Buttler med wår
Instruction ock att få weta hans pratension, fölgde inom kort det andra skåttet, ock
sedan det 3de, när wår Lieut: kom om bord på Worchester frågade Capit. Buttler om wij
icke sågo Dråttningens flagga af Engeland, wår Lieutn: swarade ja, men frågar deremot
om icke han kunde see Konungens flagga af Swerige, härpå Swaras ja, men frågas straxt
igen af Capit. med en stolt mijn, hwarföre wij icke wisa wår skyldighet till deras
flagga såsom Drottningens af Engeland medelst strykande af wåra märs Segell, här till
swarar Lieut Schmidt uti sin Commendeurs nampn, sig inga ordres hafwa att stryka för
någon Potentat, och feck honom Instruction med dessa ord uthan att fächta till Sidsta
man, hwar på Capit Buttler fick ifrån sig wår Instruction ock med löje sade att han
undrar hwarföre wij drista oss att sättja oss emot det som dem tillkommer, ock hela
världen bör ock skall giöra till Engelska flaggan, ock i det samma, skiöt en kuhla
igenom wårt märs Segell, här på brassade wij up med märssegell i tåpp att wachta(?)
in wår Lieutnent som war achtheruth, straxt innan wår Lieut kom om bord, seglade
Worchester oss uppå bagbords sijdan ock gaf oss laget med sin Styrbordz sijda öfwer och
under, straxt swarade wij öfwer ock under, ock Sål. kl ½ Ett giorde en begynnelse till
detta blodiga ock desperata motwärn som warade ifrån ½ Ett till kl 5 om aftonen utij 4
ock ½ timmas tijdh derest ett skiep af 48 st: ock 200 mann motsatte sig 9 örlougskiep
och 2700 mann, när den Engelska hade fått laget, som första gången war oss så när ,
att wårt stora råå tog bort tacklet på hans fåckeråå lade han sitt roor i bagbord
ock gick oss för öfwer ock med samma strök bort med sin fockeråå wår
bofwenblindestång med dess tillbehör ock giösen, wij deremot lade wårt roor styrbordz
om bord att få honom på sijdan af oss ock gåfwo wij således fyr tillijka öfwer ock
under, Gudh lof den gången til wårt Avantage i dij Capit: Buttler wart forcerader att
hålla af ock krängia att båta den skada han fått under wattnet, såsom ock att skiära
in nytt tougwärke, alldenstund hans löpande godz blef mästandelen afskutet för uthan
den skada han fick på sitt manskap, hwilket ock war Considerabel, effter de i det laget
såsom deras egen berättelse lyder miste 15 mann döda föruthan blesserade; Sedan Capit:
Buttler hade gifwet oss laget ock gått sin gång, kom wår Lieut: om bord, ock förfogade
sig effter aflagd berättelse till Hr Commendeuren; uppå däcket att i ackt taga sitt
Commando, men blef sedan Commenderad om lää i dij Lieutn: Uthfall blef blesserader då
det andra skieppet Assistence kom oss på sijdan ock gaf laget, denna gjorde oss stoor
skada på tougwärke, att han skiöt af wårt stora stag ock wij blefwo liggandes som ett
Blockhuus mellan dem, medelst det wij icke kunde twinga skieppet att lofwa elr dräija af,
uthan emottogo Eld ock kuhlor öfwer ock under af dem så fort de passerade oss 8 effter
hwar andre, wij deremot uthan Continuerlig Eld gifwo dem laget hwar förannan med Kuhlor
Stångskrå ock Skråkoppar, att dem förgick all wijdare lust att komma oss på sijdan,
att gifwa laag för laag, uthan lade sig achter ock för om oss ock skuto långskiep,
Ammiralen seglade oss achter om ock dristade sig icke att komma oss på sijdan uthan
brestade up achter om wårt skiep ock med alla sina stycken skiöt oss långskieppz ock
gjorde han oss en grufwelig skada både på folck döda ock blesserade, såsom elliest på
Tougwärke, Segell ock skiehlva skieppet indrest (?) lääck (?) under wattnet att wij
woro forcerader continuerlig under action att pompa, under denna tijden blefwo wåra
märssegells fall begge afskutne ock krysstången öfwer bord, dess lijkes skuto de
engelske ock på 3ne stellen i wårt skiep, att oss omöjelit war längre att fägta mot
dem, uthan antingen siunka elr brinna, dock hafwa wij ordsak att tacka den högsta Guden,
som så wälldig war öfr(?) oss i dij wij utij 2ne timmars continuerlit fägtande icke
fingo någon död elr blesserad; när wij nu sål. effter 4 ock en ½ timmas fägtande,
sågo ingen lijss(?) bergning uthan att wij hade giort hwad wij kunnat ock möjeligt war
att giöra; nembligen wij hade 9 Örloug skiep till motståndare deremot emot wårt skiep
öfr (?) alt sönder skutet, både twert och långz, portiner(?) ock styckelådor, sampt
stycken sönderskutna, ett läckkage(?) med 4 foot watten utij, ock Elden på 3ne stellen
begynte att brinna, alla Segell sönderskutna, alt löpande godz, staag., want, brassar
ock skoot, krysstången med bofvenblinde stången, sampt dess Takelagie öfwer bord,
Stoormasten, Fåckmasten, Mesanmasten, med storråå ock Mesans Spriet på åthskilliga
ock många stellen igenombårade, att det war omöjlit kunna bända in under samma rår
någon af stellning(?) Segell, uthan att alt wed den ringaste Koult skulle åka(?) öfwer
bord, sampt 54 mans afgång 17 döda, ock 37 blesserade, resolverade Hr Commendeuren uthi
betragtande af alt detta, Konungens höga Honneur oviellrat(?), effter intet widare stod
till att uträtta, ock deras hielp war oss högeln af nöden att låta hijssa wår flagga
af Companen uthi en Schau, här uppå innehöltz på begge sijder med alt fientelit ock
kommo de Engelska oss om bord, med några Eschalouper fylta af folk; Sedan wij uthi 4 ock
½ timma giort dem ett manlit ock desperat motstånd, ock hielpte oss at bärga skieppet,
Straxt fördes Hr Commendeuren tillijka med Hr Capitein Carl Wachtmeister som war wår
passagier till London ock i denna action wijste ett särdel Courage, ock om bord på den
Engelska Ammiralen ock blefwo deras wärjor på deras skiep med stöörsta reverence af
Ammiralen sielf, Hr Commendeuren ock Hr Baron i händer lefwererade, hwillken i allas
präsence wid fallrepet derest han dem mötte; öfwerliudt berömbde deras ock wår tappra
Resoln ock uthärdande emot så många; de Engelska som som wij menat skulle komma som
vänner, entrade om bord af oss med dragna wärjor ock med stoor Insolence föröfwade
åttskile skamlösa stycken, i dij de icke allenast med uppenbarl wåldsamheet der de
lijkwähl sade sig wara wenner sönderbruto med koofötter både kistor och koffertar(?)
ock således uthplundrade och bortstulo den lilla ägendom wij kunde hafwa utij penningar
och kläder uthan också sönderbruto ock beröfwade oss Konungens gewähr, Musqueter,
Pistoler, wärjor ock åtskilligt annat som utij hastigheet ej så noga kan Specificeras,
så att wähl kan Contesteras det de Engelska förforo med oss wärre än Turkar kunna
giöra det, i det de aldeles förforo med oss som med krigzfångar; när(?) nu alt war
öfwerståndet bracktes wij tillijka med wår flotta som war 9 till tahlet ock 3 der af
desinerade till Frankrijke up till Boy the Nore men såsom wij woro aldels redlösa
skutne, att näppest mastärna kunde stå utij skieppet, altso woro wij forcerade att
föra en Cabel om bord på Worchester hwillcken släpade oss up till the Nore, om afthonen
kl 8 fingo wij sichte af Leistaf ock kommo till anckars under Allboroug(?) knoop då
wijnden begynte blåsa en lijten kåhre af Z. W. då Ammiralen seglade till Yarmouth med 7
ock lembnade de 2ne andra skieppen att bringa oss till the Nore, wij lyfte anckar d 29
July förmiddagen och kommo igen när floden war giorder till ankars under Harritz och
lofwerade till the Nore, hwarest wij anlände om afftonen ock anckrade på 8 fambnar
watten, Om morgonen som war d 30 July lyffte wij anckar ock drefwo med tijden better upp
moot Schernääs ock förtöjde wårt skiepp för ebb ock flod. D 3 Aug fördes wår
Commendeur tillijka med Lieut: Schmidt ombord på Worchester till Capit. Buttler utij
arrest effter Printz Georgs ordres, d. 5 Aug förde wij wåra siuka ock blesserade till
Chattam att blifwa Curerade, ock ligga wij nu således här ock wänta wijdare deras
ordres, hwad wij skola giöra elr låta. Är altså denna action sålunda begynter ock
aflupen som föregående relation berättar, den högsta Guden wari Ähra som till
största dehlen förunt oss öfwerlefwa en så fahrl ock ohörd händelse; ock skrijder
jag med detta till ändan, ock recommenderar till den gunstiga läsaren denna enfaldiga
berättelse ock relation, försäkrandes att alt är sanningen lijkmätigt, ock sålunda i
alla måhl passerat som ofwan bemält är.Nordinska
samlingen, UUB
vol. 134, nr 29 |
KOMMENTARER
Denna relation innehåller en på många punkter mer
utförlig skildring av striden än vad Psilanders egna gör. Här ges de deltagande
engelska fartygens namn, det anges en latitud, det talas om vindriktningar och
vindstyrkor, namnen på åtskilliga besättningsmän, Ölands bestyckning och så
vidare.
Man kan först notera att latitudangivelsen "52
grad 30 min: norder Poly högd" och avståndsangivelsen "8 mijl öster
af Leistaf" placerar händelsen på en plats långt från Orford Ness. "Leistaf"
är det nutida Lowestoft, som ligger 5-6 mil norr om Orford Ness och 8 mil öster om
Lowestoft är en plats nästan mitt emellan Holland och England. Psilander själv talar
heller aldrig om Orford Ness utan nöjer sig med uppgifter som 7-8 mil ifrån
"Engelska wallen". Nu är Orford Ness så etablerat i det här sammanhanget att
det knappast känns meningsfullt att försöka byta ut beteckningen.
Här ges också namnen på åtskilliga av de officerare
och underofficerare som medföljde Öland. Överlöjtnanterna Roserus von Ackern
och Joachim Utfall, underlöjtnanten Herman Schmidt, konstaplarna Jacob Jäger, Carl von
Frisch och Samuel Helding samt arklimästaren Magnus Lagercrantz. Carl von Frisch är
identisk med den 1715 adlade, sedermera amiralen och presidenten i Statskontoret, Carl von
Frischen Ridderstolpe (1684-1762). Samuel Helding (1683-1721), adlad Heldenhielm 1717. En
intressant detalj, som jag återkommer till, är att med på Öland under
hemfärden, var stoftet efter den i Paris avlidne Lars Wrede, son till Fabian Wrede.
Helding hade ansvar för sista delen av transporten, från Marstrand till Stockholm.
Magnus Lagercrantz utgör ett problem. Det kan inte
råda någon tvekan om att han var son till den 1693 avlidne överkommissarien med samma
namn. Detta framgår tydligt av Amiralitetskollegiets protokoll 16/3 1704. I Elgenstierna
finns en Carl Magnus Lagercrantz, född 1691 som 1706 var sergeant vid livgardet. Det
framgår också av Amiralitetskollegiets handlingar att Magnus Lagercrantz lämnar flottan
mot slutet av 1705. Så man får onekligen intrycket att det handlar om samme person.
Stämmer födelseåret, så var det ung arklimästare - endast 13 år!
Carl Hans Wachtmeisters position ombord klargörs
också. Han var inte medlem av besättningen, utan enbart passagerare. Dock framgår det
lika tydligt att han av de efter striden äntrande engelsmännen uppfattats som
besättningsmedlem, då han och Psilander förts över till Whetstones fartyg.
Att det var löjtnant Schmidt som skickades över till
Worcester med slupen kan också fastställas. Som jag också påpekar i mina kommentarer
till Tornqvist,
så fanns det två överlöjtnanter och en underlöjtnant ombord. Skulle Psilander ha
skickad en av de förstnämnda hade han väl också omtalat vilken. När han talar om
"min Lieutnant", måste man utgå ifrån att det är Herman Schmidt som
avses.
Vem har då skrivit det här? Eftersom författaren
talar om "wij" och "wår Commendeur" så måste han
ha varit medlem av besättningen. I relationen namnges åtskilliga ombordvarande officere
och underofficerare, vilka rimligtvis därför inte kan ha författat relationen. Den är
också skriven efter det att de sårade förts i land, vilket eliminerar ytterligare
några stycken. Där måste jag tills vidare dock stanna. Knuten till samma problematik
är också frågan om till vem relationen är riktad. Som ovan nämnts har den ansetts ha
sitt ursprung hos viceamiralen Gustaf Wattrang (1660-1717). Wattrang hade själv varit
invecklad i en dispyt med en engelsk fregatt under en av konvojerna på 1690-talet, så
det kan tänkas att han var intresserad av Psilanders sätt att hantera en liknande
affär. Fast varför just den här relationen? Psilanders egna relationer kan man finna
på åtskilliga ställen, men den här har jag aldrig sett förr. Skulle inte en så här
pass noggrann och utförlig berättelse ha varit av intresse för Kanslikollegium eller
Kommerskollegium? Amiralitetskollegium var inte särskilt intresserade av att ta tag i den
rätt komplicerade affär som det här till en början var, utan konstaterade att saken
nog egentligen borde behandlas av Kommerskollegium. Kommerskollegium tog förvisso också
upp frågan, men eftersom förhållandet till främmande makt var en central del, kom
också Kanslikollegium att bli involverade. Det var också detta kollegium som så
småningom, under mycken vånda, tvingades lämna en rekommendation till Karl XII om hur
de engelska protesten skulle behandlas. Under lika stor vånda emottog man kungens svar
till engelsmännen, vilket var formulerat i en helt annan ton än de försiktiga herrarna
i Kanslikollegium hade tänkt sig. Man kan se spår av det här i Samuel Barcks brev till
Olof Hermelin.
För att utreda frågorna kring ursprung och adressat
krävs det en noggrann undersökning av innehållet i den här volymen i Nordinska
samlingen. |
(UNDER ARBETE)Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: juli 30, 2000.
|
| Föregående sida: 3.3.3.3.1.1.1.
Psilanders första relation, från 1/8 1704 Nästa
sida: 3.3.3.3.1.1.3.
Psilanders andra relation, daterad 8/8 |
|