| Kort och sanfärdig berättelse om dhen Action som
den 28 Julii innevarande åhr 1704 sig hafwer tildragit emellan Kongl Majts af Sverige
Convoy-skepp Öhland, under mit i Nåder anförtrodde commando, och åtta Engelske
örlogsskepp, som dock in alles voro nije, hvilka under Hr Schoutbynachten Wilhelm
Whetstones commando woro beroende. På ofvanbemelte dato,
då jag på resan var begrepen at convoyera någre Kongl. Mayts undersåtares
traffiqueskepp, dels hijth under Engeland dels ock till Frankryke, och ändteligen voro
arriverade 7 ā 8 mijhl när den Engelske vallen, fingo wij om morgonen klåckan ongefehr
8, nije Engelske öhrlogsskepp i sichte, achter uth, som oss eftersatte, bestående et af
56, 7 ā 50, och et af 36 stycken, alle under bemälte Schoutbinachts commando. Desse
förbemelte skepp, så snart de, vid pass klåckan 12, voro kombne oss et Canonskått
när, låt dhen närmbsta, nämbligen Herr Capiten Boutler på skeppet Worcester, skjuta
et skått med skarpt efter oss, och genast litet derefter, dhet andra; då jag sände
honom min Lieutenant om bord at fornimma hvad han dher med desiderade, svarade besagde
Capiten af dhet Engelske öhrlogsskeppet: sen J intet Drotningen af Engelands flagg?
Hvarpå Leutnanten svarade: ja, vij see den wähl; men see J icke Kongen af Sveriges flagg
igen? Dertill gaf han till svars, ja. Men sade Capiten, hvarföre aflägger j intet Eder
skyldigheet till Drottningen i Engeland? - Frågade Lieutnanten hvad för skyldighet
Konungen af Sverige skulle giöra till Drottningen af Engeland? Derpå sade Capiten, at J
måste strykja Edra märssegel; svarade Lieutnanten dertill hafver min Commendeur inge
ordres, ej heller lärer han strykja. Vähl, sade då Capiten; så skall jag lära Eder
det nu straxt, och ropade at giöra klart, sampt alt sit folk upp. Hvarpå, innan
Lieutnanten vähl var kommen i Eschaloupen, han skjöt 3:dje skottet, och förrän jag
fådt honom tillbaka om bord, lade han oss tätt på sijdan, och gaf oss öfversta laget,
dock, Gudilof! uthan någon skada på manskapet, allenast stora staget bleef afskutit, så
att ingen kunde regera för-seglen. Seglandes då skeppet så när, at han i detsamma tog
bort vår gjäckstånd och gjös med blinderne af bogsprötet. Och som jag, till
underdånigt föllje af min instruction, då redan föruth hade gifvit ordres til mine
underhafvande officerare med alt tillbehör at stå färdige, gåfvos honom vid
passerandet förbij lagen öfver och under. När han nu således var kommen förbij,
nödgades jag kasta mit stormärssegel på stång, at vänta in min Lieutnant med
Eschaloupen, då mehrbemelte Capiten straxt dreef oss långs styrbordzsijdan, och gaf oss
andra laget, som af oss med öfver- och nedersta laget igen bemöttes. Och imedlertijd vij
gjorde oss klar igen, rangerade de öfrige sig achter och för, understundomb 2 ā 3
stycken i sönder, alt successive efter hvarandra, uthan at komma oss fram på sijdan,
afskjutandes så medelst, (:hvad tilförende icke var skjedt:) alt vårt löpande och
stående godz, märs-fållen med alle vanten samt seglen i styckjen sönder; in summa alt
totaliter ruineradt, så att skjeppet då hvarken kunde lofva eller dräija, uthan låg
som ett blåckhuus emellan dhem. Dessförutan bleef jembvähl creutz-stången afskuten;
bessans-masten, bessans-skriett, fåckmasten med des råhn på många ställen med
styckje- och stångkuhlor half- och igenomskuten, finkel-näten hvari besättningens koij
och gångkläder lågo, dehls aldeles sönder, dels i sjön skutne, samt een deel
stycke-lavetter och stycken förderfvade och obrukelige gjorde. Imedlertijd under
påstående af allt detta, brukande een hvar, lijkmätigt deras underdånige pligt, sit
högsta conduite, att efter yttersta förmågo gjöra dhem med styckonen et ständigt
motstånd, och all behörig afbräck, hvilket man lembnar androm, som sådant påsågo, at
eftertänkja och derom gifva deras jugement. Och hade man, Gudi ähran! på 2 tijmars tijd
dhen lyckan, att icke någon synnerlig afgång på manskapet skjedde, för än
Schoutbinachten sjelf med des underhafvande skiepp lade sig achter om spegelen, och een
annan föruth, skjutandes således långsskiepps och uti vattngången, hvaraf (:ehuruwähl
skeppet tillförene fådt 3 läcker, som dock voro igenfundna:) een stoor skada på
skieppet och sjelfva manskapet förorsakades, så at styckonen som til een dehl då intet
kunde brukas, til största dehlen af manskapet begynte stå ledige, varandes på 3
ställen eld utj skeppet, som dock genom släckjande omsijder bleef förekommit, föruthan
det att skeppet då begynte blifva så läckt, att pumparne continue måste gå. Enär nu
således i consideration af alt detta intet medel till bärgning eller vijdare mootstånd
syntes öfriget, sedan jag uti 9 glas ifrån klåckan vid pass half et til femb, emot 8 af
desse ofvan rörde så svåre skiepp, till min allernådigste Konungs höga honneur, efter
yttersta förmågo (:i underdånigst föllje af min instruction:) gjort hvad mensk- och
mögeligt stod att gjöra, lät jag blåsa flaggan i een Schou, hvarpå den Engelske
Schoutbinachten lät komma några Eschalouper om bord (:om nu sådant skedde med des
consense, lembnas:) och så vähl officerare som gemene äntrade in uti skeppet med dragne
sablar och värjor, tvingandes (:sedan jag uppå begäran til vählbemälte Schoutbinacht
var överfaren, at oppvijsa mine ordres och instruction, hvika sedan förseglade till
London upsändes:) alt mit folk, som då voro både få och uthmattade, nehr under
täcket, och sedan så vähl een hoop Konungens liverie-råckar och kläder för de
gemehne, som een dehl gevähr och ammunitionssorter utur Archliet och annorstädes
borttogo, sönderbruto och förderfvade, skrijn, coffertar och kistor sönderslogo, och
hvad deri fans beröfvade, såsom ock een del prästens kläder uhr dhes contoir borttogo,
icke dragandes försyn at uhr min egen Eschaloup, som under actionen ifrån skeppet blef
bort-skuten, Eschaloup-Klädet uttaga. Så att allt sådant är mycket mehra
eftertänkeligit, som man lefvat i dhet säkra hopp, det skolat man vid slijkt tillfälle,
såsom af sina vänner, honnet blefven hanterat, och icke således, som man nu med
blygsamhet här nödgas gifva tilkänna. Blifvades eljest på min sijda 16 man döde och
37 blesserade, hvaraf dock sörsta (sic) delen förmodeligen snart lärer kunna
restitueras. Och är således detta, hvad jag uppå begjäran, härvijd nu korteligen ej
har bordt underlåta ödmjukeligen at demonstrera. Convoyskeppet Öhland til ankars vijd
Buyode-Nore, dhen 8 Augusti 1704.
Gustaf Psilander
Ur Samling af Svenska Handlingar ifrån Åhr
1695 till 1772, Del I;
afskrifter ur Svenska Beskicknings-Archivet i Paris,
tagne af Jonas Larsson Noring, 1788. Finnas på Kgl. Bibl. i Stockholm
Svenskt historiskt magazin
Stockholm, 1849
1, s. 48-51 |