| Riksdagen 1723 inleddes
den 17 januari. Gustaf von Psilander anlände först betydligt senare till
Stockholm. 4 februari var han närvarande när vintertinget i Gotlands södra härad
öppnades. Ännu den 8 mars har han uppenbarligen inte anlänt till Stockholm, då man på
Riddarhuset behandlade sammansättningen av defensionsdeputationen. Lantmarskalken
meddelade att sekreta utskottets förslag skulle kompletteras med generalmajor Löwen och
landshövding Frisenheim, vilka hade den bästa kunskapen om finska förhållanden.
Dessutom skulle landshövding Psilander. De båda förstnämnda hade ännu inte anlänt
till Stockholm och samma bör därför ha gällt för Psilander. Den 18 maj behandlade adeln "commercie-deputationens" utlåtande
över Visbyborgaren Mattias Ostermans klagomål. De hade uppenbarligen hört Psilander
personligen. Det förefaller som Psilander bara vistades vid riksdagen under en kortare
period. Den 9 juli erhöll superintendenten i Visby, Johan Esberg, prästeståndets
tillstånd av få resa hem på samma fartyg som skulle ta landshövding Psilander tillbaka
till Visby. Det är intressant att notera att i den samling likpredikningar och andra
texter som tillhört Psilander finns två texter från den här riksdagsperioden. Först
Eric Tollstadius likpredikan över Carl Gyllenstierna, en jordfästning som ägde rum i
Riddarholmskyrkan den 30 juni. Därpå följer en likpredikan hållen över Christina
Gardea i Klinte kyrka den 13 augusti. När hösttinget i Södra härad inleddes 7 oktober
var landshövding Psilander åter på plats. Hans Stockholmsvistelse bör därför som
längst ha omfattat tiden mellan mitten av mars och mitten av juli. Riksdagen avslutades
först 23 oktober.
Några andra riksdagsärenden
En annan fråga med anknytning till Psilander behandlades av samma
deputation. Man förslog i ett memorial som upplästes den 15 augusti att två
konvojfartyg borde förläggas till Göteborg. Vid sina resor borde de gå under
köpmansflagg för att undvika dispyter om segelstrykning.
Psilanders gamle kamrat från konvojresan 1704, amiralen Carl Hans
Wachtmeister, gjorde den 10 september ett försök att bli president i
Amiralitetskollegium. Claes Sparre, som var riksråd och därför enligt regeringsformen
borde finnas i Stockholm, kunde inte samtidgt leda flottans arbete i Karlskrona, menade
Wachtmeister. |