| Under Psilanders tid var det inte ovanligt att
svenskar åkte utomlands för att studera och/eller se sig omkring. Många svenskar
återfinns i matriklar från olika tyska universitet, andra sökte sig till Holland eller
Frankrike. På tysk mark, men i den dåvarande svenska provinsen Pommern, låg också
universitetet i Greifswald. Dit reste naturligt nog många svenskar. Universitetets
ställning i svensk kulturpolitik har granskats av Ivar Seth, som i sin avhandling,
utgiven 1952, också publicerade en lista över där inskrivna svenska studenter. (1) Bland dem som studerade i
Greifswald märks till exempel den senare ärkebiskopen Jacob Benzelius, inskriven 1706.
När man låter blicken löpa ned längs raderna återfinns ett bekant namn under 23/7
1726: "Gustavus Psilander Nob. Svec. (Carlicoronensis) - Disp. nov. 1726 (pres.
fil. mag. O. Wahlberg)". Vidare: "11/12 1728 (pres. C. Nettelbladt"
samt "dec. s. å. (samme pres.)". Därefter följer Seths
identifiering av studentens vidare öde: "Landshövding". Samma uppgift
återfinns också i den stora "British museum general catalogue of printed books
to 1955". Under "Psilander, (Gustaf von) Baron" hittar man
Munthes biografi samt den första av ovan nämnda avhandlingar.
Kan nu detta verkligen vara möjligt? Skulle den 57-årige
landshövdingen ha lämnat sin post i Visby, skrivit in sig vid universitetet i Greifswald
och där framlagt tre avhandlingar? En sak kan man säga direkt: Psilander skrev under
två brev till Västerviks magistrat vid tiden för den sista avhandlingens framläggande,
det första 9/12 1728 och det andra tre dagar senare. Det lämnar inte mycket utrymme för
ett besök i Greifswald 11/12!
Sanningen är förstås att det inte alls rör sig om Gustaf von
Psilander, utan om en släkting till honom. Faktiskt till och med en mycket nära
släkting, äldre brodern överkommissarie Peter Psilanders son Gustaf, född 1709. Denne
var visserligen inte adelsman, men väl hemmahörande i Karlskrona och i en mycket mer
lämplig ålder för en dåtida student. Jag har visserligen inte sett några av
avhandlingarna, men det kan inte råda något som helst tvivel om vem som var den rätte
författaren till dessa avhandlingar.
(1). Seth, I., Universitetet i
Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637-1815. - Uppsala, 1952, bilaga
3. |