Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.1.3.1. Skepparen Greger Tuscher och hans fartyg

I föregående avsnitt har jag berört de klagomål som riktades mot Psilanders agerande i samband med den ofrivilliga avslutningen av konvojexpedition nr 2 i oktober 1703. Av de fyra inblandade handelsfartygen har jag med rätt stor säkerhet lyckats identifiera tre. Kvar står det som fördes av skepparen Greger Tuscher.

I  brevets referat av klagomålen framgår inte vilket fartyg det var som uppbringades till Ostende och konfiskerades. Dock förefaller det av olika skäl sannolikt att det var skeppar Tuschers fartyg som drabbades. Det skulle därför vara synnerligen värdefullt att identifiera redarna och befraktarna. I ovan nämnda brev sägs att klagomålen framförts av några redare i Stockholm. Detta skulle tyda på att alla fartygen var hemmahörande i huvudstaden, men en del talar för att det inte är hela sanningen.

I Stockholms handelskollegiums protokoll av den 26 juni 1702 finns följande intressanta notis: 

"Inkom Controleuren på Accijsen Mens:e Jacob Tuscher, och wijste att hans broder Greger Gregerson Tuscher till föllie af H:rr Borgmestare och Rådz remis härifrån, af den 6 hujus, inför H:rr Borgmestare och Rådh i Riga har aflagt Skeppare Eden efter det formularet som här brukeligit är och han till Riga öfwersänt..."
Med tanke på brödernas ovanliga efternamn kan man lugnt utgå från att det handlar om rätt Tuscher (Personer med detta efternamn fanns för övrigt i Gävle under 1600-talet.)

Kopplingen till den viktiga exporthamnen Riga är också intressant. Det kan vara så att Tuschers fartyg var baserat i Riga, möjligen helt eller delvis ägt av borgare i Riga. Eller kanske befraktat av handelsmän bosatta i staden. Om vi ett ögonblick antar att det faktiskt var Tuschers fartyg som uppbringades och konfiskerades, vad skulle då anledningen till detta kunna vara?

Ostende låg i Spanska Nederländerna. Innan staden 1706 intogs av de allierade tillhörde den det område som behärskades av Filip V. I praktiken torde det ha inneburit en med fransk praxis nära överensstämmande eller rent av identisk behandling av kapade fartyg. Rent generellt kan man nog våga påstå att fransmännen, trots svenska köpmäns klagomål, var avgjort mera välvilliga i sin behandling av uppbringade svenska handelsfartyg än engelsmän och holländare. För att ett fartyg skulle konfiskeras bör det ha krävts någon alldeles särskilt.

I Riga fanns, liksom i flera andra av de svenska exporthamnarna, en koloni engelska köpmän. Det skulle alltså vara möjligt att det i Tuschers fartyg eller i dess last fanns engelska intressenter. Och att detta skulle vara orsaken till den hårda behandlingen.

 

P.S.

 

Sedan ovanstående skrevs har jag upptäckt att det för inte så länge sedan utgivits ett intressant verk om kaparna från Ostende under spanska tronföljdskriget. I detta, "Al die willen te kap'ren varen : de Oostendse kaapvart tijdens de Spaanse Successieoorlog (1702-1713)", beskriver författaren Reinoud Magosse hur verksamheten var organiserad, vilka resultat som nåddes etc. I kapitel 9, som behandlar kaparnas taktik, dyker Greger Tuscher upp. Något årtal anges inte, men då den svenske skepparen "Gregorius Trisscher" omtalas i samband med infiltrering av konvojer kan det knappast råda något tvivel om att det handlar om Psilanders konvoj. Särskilt mycket upplysningar ger tyvärr inte den korta notisen, endast att Trisscher/Tuscher sagt att hans redare insisterat på att fartyget måste medfölja en konvoj eftersom det var lastat med kontraband! Fartyg lastade med kontraband fick absolut inte medfölja konvojer, för så vitt de inte var destinerade till ett neutralt land. Och då Frankrike, Spanien, Holland och England alla vara involverade i kriget var det tunnsått med sådana i Västeuropa.

Om själva behandlingen av fallet Tuscher är kortfattad så kompenseras detta av att författaren i en not anger numret på den akt som uppgifterna är hämtade ifrån. Så i belgiska riksarkivet i Bryssel finns alltså lösningen på gåtan Greger Tuscher!

(UNDER ARBETE)

© Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: juli 15, 2001.

Föregående sida: 3.1.3. Efterspel : klagomål mot Psilander

Nästa sida: 3.2. Vinteruppehållet i Marstrand