|
| |
3.1.3. Klagomålen mot Psilander
|
| Efter 1703 års konvojresor inkom det klagomål från
några redare i Stockholm, rörande det sätt på vilket Psilander agerat under en av
resorna. Jag har inte hittat själva klagobrevet, utan bara Kommerskollegiums brev till
Amiralitetskollegium av 10/12 1703, där klagomålen relateras. Av någon anledning
omnämns inte detta brev i Amiralitetskollegiums protokoll förrän 21/3 1704. Det
framgår sedan att man översänt brevet till Psilander och att denne yttrat sig över
klagomålen. Psilanders svar behandlades i Amiralitetskollegium 19/4 1704. Det beslöts
att hans svar skulle vidarebefordras till Kommerskollegium. Därmed slutar också spåren,
åtminstone tills vidare. Vilka följder den här historien
fick kan man spekulera över. En konsekvens fick det i alla fall, se Psilanders
instruktion för 1704 års resa.
På några punkter är jag osäker om vad det exakt står, så den
här texten är fortfarande under arbete. Ibland kan man se klarare vid ytterligare en
granskning. |
Till Kongl. Ammiralitetskollegium,
at Capitain Psilander
skall förklara sig och höras öfwer dhe beswär, som en
dehl Redare angifwit, angående förseende uti Convoyerande.
Såsom några Redare här i Stadhen igenom deras
Supplique sig hafwa beswärat öfwer Hr Capitainen Gustaf Psilander, som fördt
Convoyskieppet, hwilcket detta åhret warit förordnat till att Convoyera och beskydda
Hans Kongl. Maijtz Undersåthares Kiöpmansskiepp, att han på högden uthan för Ostende,
uthan att opsätta och wijsa Eldh, samt hafwa behörigt bekymber för dhem ; seglat ifrån
4 stycken Swänska Cofferdie skiepp, hwaraf tree skohlat gå till Havre de Grace, nembl.
Daniel Winter, Cordt Dietdt och Jacob Heuer och dhet fiärde till Dügens(?), skiepparen
Greger Tuchscher, hwarigenom är händt, att det ena är blifwit af en Capare till Ostende
opbragt och confiskerat, dhe andra råkat uti största olägenhet och skada, som sådant
af innelyckte afskrift af Suppliquen med mehra är att see och förnimma ; Alltså hafwa
Wij intet underlåta kunnat Hr Grefwe, Kongl. Rådet och General Ammiralen sampt dhess
Kongl. Ammiralitets Collegio sådant att Communicera med begiäran dhet bifogade Hr. Kl.
Rådet och General Ammiralen samt dhet Kongl. Ammiralitets Collegio dher öfwer höra
Capitain Psilander och inqvirera, huru dher med förewetter(?), warandes nödigt att Hans
Kongl. Maijtz Undersåthares Cofferdieskepp som begifwa sig under Convoyer blifwa med all
giörlig wårdnadt och försichtighet beskyddade, ock icke på något sätt försummade ;
Skolandes med Hr Grefwen, Rådetz och Kongl. Ammiralitetz Collegio gode bequämligheet
dess underrättelse Wij afwachte ytterligare till Wår Information öfwer dhetta Måhls
beskaffenhet.
Hwar med Wij befalle...
(Brevet är daterat 10/12 1703)
Kommerskollegium
Huvudarkivet
Registratur
B I a:50
Juli-dec. 1703 |
Kommentarer
Vilka var då redarna som inkommit med klagomål? Ja,
tyvärr har jag hittills inte lyckats hitta själva klagobrevet. Efter en genomgång av
Kommerskollegiets registratur och de latinska sjöpass detta innehåller, har jag kommit
fram till följande.
Jacob Höijer förde skeppet Beständigheten,
redare Lorentz Termeulen och Jean Bedoir. Ett latinskt pass utfärdades av
Kommerskollegium 25/6 1703, för resa till Rouen. Havre de Grace eller Le Havre ligger
nära Seines utlopp, medan Rouen ligger några mil längre uppströms, så det föreligger
inte någon större konflikt mellan dessa olika ortsangivelser. I besättningen ingick
styrmannen Petter Clen(?), Stockholm. Övriga besättningsmän var Swen Andersson,
Göteborg ; kocken Michell Mickelson, Stockholm ; Anders Flechener (?), Wismar ; Peter
Nieman, Stockholm och "gåssen" Olof Pehrson, Stockholm. Dessa uppgifter
återfinns i Stockholms stadsarkiv. Beständigheten var byggd av ek och på 40
läster.
Jacob Höijer blev förresten på nästa (?) resa
uppbringad av en engelsk kapare, men frisläppt 30/5 1704, vilket framgår av en lista i
bland Robert Harleys papper i British Library. Jag återkommer till denna.
Cordt Dietdt förde skeppet Jungfru Catharina,
redare Johan Paul Heublein. Ett latinskt pass utfärdades 26/6 1703 för resa till Rouen.
I de handlingar rörande sjöfart och skeppsfolk som finns bevarade i Stockholms
stadsarkiv kan man faktiskt fastställa besättningsmännens namn. Styrman var Mattias
Båtman från Göteborg. Övriga besättningsmän var Johan Mårtenson, Stockholm ; Carl
Janson, Stockholm ; Adrian Torstenson, Stockholm ; Laurens Hanson, Nyköping och
"gåssen" Michel Anderson, Stockholm.
Daniel Winter var av allt att döma skeppare på Stadt
Westeråhs, tillhörigt Caspar Nettelblad. Ett latinskt pass utfärdades 30/6 1703
för en resa från Riga till Frankrike.
Kvarstår alltså Greger Tuchscher. |
| (UNDER ARBETE) © Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: maj 09, 2001. |
| Föregående sida: 3.1.2.4.3.
Ölands journal för oktober-december 1703 Nästa
sida: 3.1.3.1. Skepparen Greger Tuscher och hans fartyg |
|