| En fråga som hade sin upprinnelse flera år före det
att Psilander kom till Kalmar var de öländska vildsvinens vara eller inte vara. "Den 7 iagadhe wij strax wedh Mörby-Långa och bekummå 1
cronhiort, 1 doghiort, 1 råbåk, 1 rååegeet och ett wilswijn". (1)
Så skriver Karl XI i sina almanacksanteckningar för 7 september
1688. I slutet av 1600-talet utrotades vildsvinen på Öland, men Fredrik I lät 1723
inplantera dem på nytt. Ett samtida vittne, Petter Åhstrand, skriver så här i sin
Ölandsbeskrivning:
"År 1723 blefwo, genom Högstsalig Hans Maj:t Konung
Fredrichs anstalt, först 12 st. Wildswins grisar införskrifne, och sedan 39 st.
fullwuxna Swin af samma slag. Desse föddes första Wintren, med hafra, ållon och rofwor,
uti en ingårdad Plats i Rälla hage, men ursläpptes sedan i Skogarna, der de, i
synnerhet första åren, ansenligen ökte sig; men förorsakade på åker och äng otrolig
skada." (2)
Ur länsstyrelsens handlingar kan man hämta uppgifter som
kompletterar denna notis notis. De första vildsvinen kom till Rälla 22 juli 1723 och
underhölls där under den första vintern. Jägmästaren Lars Utter skriver vid ett par
tillfällen till landshövdingen om de problem han har med dem. Den havre som han
förskaffat som föda åt dem tar snabbt slut. Inhägnaden blir genom det dåliga vädret
vattensjuk och de små grisarna mår inte bra. På vårkanten nästa år har
hovjägmästaren beslutat att de ska släppas ut i Böda skog. Därefter märker man inte
mycket av vildsvinen i Utters rapporter förrän i augusti 1731. Då har det på högsta
ort begärts in uppgift om deras antal och Utter får instruktioner om att verkställa en
inventering. En inte alldeles enkel uppgift, får man förmoda. Han går emellertid till
verket och kan 21/8 rapportera att en sammanställning av de olika skogvaktarnas uppgifter
har givit vid handen att det finns 88 stora och 91 små vildsvin.
(3)
Tydligen har Utter också ombetts yttra sig över vad pris man
skulle kunna få vid försäljning av vildsvin. Han meddelar sig inte våga ha någon
bestämd uppfattning om detta, men tvivlar starkt på att det finns någon i Sverige som
skulle vilja köpa. 7 december samma år meddelar Utter att enligt befolkningen ska det
minst finnas 72 stycken vildsvin i Böda skog, men en säkrare uppgift går först att få
sedan det kommit snö. Har det förnyade intresset berott på att man i Stockholm inte
velat sätta tilltro till den första räkningen?
Att de nytillkomna gästerna inte var populära bland bönderna på
Öland kan man lätt förstå. Vid flera riksdagar gjorde man framställningar att få
göra någonting åt saken. Det första omnämnandet är 1731 då en av punkterna i "Allmogens
allmänna besvär", nr 68, lyder som följer:
"Allmogen på Öland beklagar sig underdånigst
öfwer den stora skada, den lider till sine åkrar och ängar utaf cronodiuren och
wildswinen, så att mången fattig bonde, förutan det ansenlige han mistar i hö,
derigenom årl:n förlorar 6 à 8 tunnor spannmål. Allmogen på Öland anhåller
fördenskull i diupeste underdånighet, det K. M:t i nådigt behiertande af Allmogens i
så måtto lidne skada och till befarande undergång allernådigst täktes giöra någon
ändring derutinnan." (4)
Dessa besvär inlämnades 2/4 1731 och man kan förmoda att
överhetens intresse för vildsvinens antal i juli/augusti samma år hade något med detta
att göra.
Vid 1752 års riksdag gjorde allmogen en framställning om att
vildsvinen måtte utrotas. Det förefaller inte orimligt att tro att valet av tidpunkt kan
ha något att göra med Fredrik I:s död året före. Hur som helst beviljades deras
begäran, men det kom att dröja länge innan något blev gjort i saken.
(1). Karl XI:s
almanacksanteckningar. - Stockholm, 1918, s. 146
(2). Åhstrand, P. , Beskrifning
öfwer Öland... - Uppsala, 1768, s. 38. Åhstrand ska för övrigt under en period
ha fungerat som Psilanders sekreterare.
(3). Vadstena landsarkiv,
Länsstyrelsen i Kalmar län, landskansliet D I c : 267
(4). Bondeståndets
riksdagsprotokoll... del 2 : 1731-34. - Uppsala, 1945, s. 235 |