6.2.3. En bångstyrig Visbyborgare
|
RSt.
ang. borgaren i Visby Mattias Ostermans besvär öfver honom utexekverad ledamotsafgift
till stadens handelsgille. Den 18 juli [1723]
|
| Upläst i
rådet d. 13 aug. 1723. Resol:t, att detta värkställes, hvarom landzhöfdingen och
ammiralen Psilander får befalning, och commerciecollegium får svar på dess bref af d.
19 juni i förlidit år. |
Noter |
| Det berättas k.
commerciecollegium uti dess und. skrifvelse till EKM. af den 19 juni förlidit år,
hurusom handelsmannen i Vissby Mattias Osterman besvärat sig däröfver, att honom af det
i Visby varande handelsgillet skall blifvit pålagt att låta sig incorporera i bemälte
gille emot en summas ärlägande af 60 d:r smt, hvilken och till föllie af ammiralen och
landshöfdingens baron Psilanders fälte resolution utexequerad blifvit, förmenandes
Osterman sig såsom en bofast man och borgare där i staden, som till alla delar med
borgerskapet måste draga och utgiöra lika onera, och för det han icke ser sig af
gillets incorporation den ringaste nytta hafva, böra derföre befriad blifva, och honom
desse 60 d:r smt återställas. |
onera = ekonomiska skyldigheter. Osterman tyckte att
han redan betalde tillräckligt och kunde inte se varför han skulle behöva 60 d:r smt
till Köpmansgillet. Man kan förmoda att han hoppades kunna tillskansa sig andra
fördelar genom att stå utanför den av gillet reglerade handeln. |
| Öfver detta Ostermans
besvär hafva RSt. hördt ammiralen och landshöfdingen von Psilander, hvilken icke
allenast berättat, att denne Osterman altid varit en tresker man at ärläga sina
borgerliga utlagor, så att vederbörande altid varit nödsakade dem igienom
execution hos honom att utsökia, utan ock förklarat sig, det han höllo före, att så
länge detta de handlandes gille, som af högsal. HKM. konung Carl den XII glorvyrdigst i
åminnelse d. 18 juli 1694 nåd. blifvit confirmerat, icke är uphäfvit, bör Osterman
derifrån så mycket mindre vara undantagen, utan såsom andra borgare därtill sitt
contingent gifva, som ingen af dess vederlikar emot en så ringa afgift protesterat och
derifrån sig velat undandraga. |
Min
kursivering. Osterman brukade alltså inte betala självmant utan lät ärendena gå
till execution, dvs indrivning.
I privilegieurkunden står i punkt 2 att alla de som
"sig af handell och wandell där i Staden betiena willia, skola uti detta gille sig
inskrifwa och anteckna låta". Innan dess fick de inte bedriva handel. |
| Och som denna ammiralens
och landzhöfdingens berättelse jämväl utaf andra bestyrkes, altså hålla RSt. i und.
före, att de utaf Mattias Osterman utexequerade 60 d:r smt böra vid gillet förblifva
och han för ohemult fördt klagomål emot magistraten i Visby samt ammiralens och
landshöfdingens därsammastädes baron Psilanders gjorde anstalter och förordning till
hospitalet ärlägga och betala 60 d:r smt. Och vi förblifve etc. (Civilärenden) |
Osterman
inträdde också 1724, men utträdde redan påföljande år. 1726 inträdde Sal. Ostermans
änka. Det tyder onekligen på att maken hade giltiga skäl för sitt utträde. Hospital, ursprungligen framför allt för vård av spetälske
kom efter hand att bli allmänna sjuk- och fattigvårdsanstalter. Senare kom benämningen
att användas på anstalter för sinnessjuka. |
| Svenska
riksdagsakter jämte andra handlingar... : ser. 2:1 1719-1723. - Stockholm, 1909, s. 227 ;
Steffen, R., Köpmansgillet i Visby 1694-1944. - Visby, 1944 |
| (Under
arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-22 13:22 |
| Föregående
sida: 6.2.2.2.1. "Persohner af större qualité" : Psilanders
brev om de franska köpmännen Nästa sida: 6.2.4. Landshövding Psilander och en falsk Karl XII |