|
| |
5.3.5.1
Michael Hencks sköldebrev från 26/10 1712
|
Skiöldebref
för Siö Capiteinen Michel Henck
Wij Carl etc. giöre witterligit at såsom förfarenhet
uti Siöwäsendet och Siömanskap med rätta räknas ibland de wettenskaper dom lända et
så belägit land til styrks, gagn och anseende i synnerhet då sådane Personer sig i
Siömanskap öfwa, som tillika medelst din dygd, mandom och tapperhet sig et godt loford
förwärfwa : Så har ock uti Wårt Rike icke mindre än uti andra wälbestälte länder,
städze warit brukeligit, at de som beflitat sig om så nyttige och loflige wettenskaper,
samt genom en stadig dygde wandell, tappre och trogne tienster giort sig till nådig
ihugkommelse wärdige, hafwa med wissa heders förmåner, såsom enkannerl: med adeligit
stånd och wärde blifwit belönte och utmärckte, dem sielfwom til upmuntring uppå deras
dygdebana och androm til lofligit effterdöme, at giöra sig til samma nåd och förmån
wärdige. |
Noter |
| I synnerhet kommer i sådant
anseende hos oss nu i nådig åtancka wår Tro Tienare och Siö Capitain oss älskelig
Michel Henck, hwilken ifrån des barndom funnit hos sig en besynnerl. lust til
Navigation och Siömanskap, hwarföre han och så snart han kommit utur Scholan har
farit til Siös på Spanien, Italien och Engeland ; i Meddelländska hafwet, samt uti
Öster- och Wästersiön, åtskilliga actioner och rencontrer bewistat och sig altid så
förhullit at han jämte en god förfarenhets inhämtande tiänt sig upp ifrån gemen, och
år 1694 fått sielf des Skiepp at commendera. Hwilket han så wäl och lyckeligen i
några år fört at Ammiralen Rosenfeld wäl märkandes des goda Kundskap och skickelighet
Åhr 1696 i Amsterdam, tilböd honom at träda i Hans Kgl. Maijtz wår högtärade H:r
Faders tienst wid Örlogz Flottan, hwartill han ock straxt wiste sig hågad och willig,
men til att giöra sig til Wår Krigztienst så mycket mehr tienlig och förfaren, erhölt
permission at ännu widare försöka sig på sådane orter där Krig utom lands fördes
den tiden. |
Hencks far var enligt "Elgenstierna"
skeppare och fiskare i Stettin och man kan väl våga gissa att sonen började sin
karriär med att tjänstgöra på handelsfartyg.
Dåvarande viceamiralen Werner von Rosenfeldt besökte
under 1690-talet vid ett par tillfällen Amsterdam för att ordna med utgivandet av en
sjöatlas som han och Petter Gedda utarbetat. Besöken förläggs dock i litteraturen till
1694 och 1698, se exempelvis Samlaren 1896 s.93. |
| Imedlertid som han förde dess eget Skiepp
och straxt wid Krigets begynnelse hemkom, så blef han och år 1700 i februarij månad
först förordnat til Extraordinarie Capitain, och sedan samma år om hösten med wår
egen nådige Fullmacht försedd, at wara ordinarie Capitain. Åhr 1701 blef han
commenderat at kreutza uti Siön, då han giorde åtskilliga resor ifrån Carlscrona och
Lifland, samt betiente oss oss wid descenten öfwer Düna ; och blef straxt derefter
beordrat med någre flere i Siön befindtelige Creutzare at förfoga sig til Churland och
fatta posto wed Siöstäderne Libou och Windau, hwilket han oss till nådigt nöye wähl
uträttade. Wid hwilket tillfälle då et Skiepp med 120 Metall Canoner och andra af
fienden eröfrade Trophéer 5 eller 6 mijl ifrån Windau strandat och de der till kallade
dykare, så store omkostningar till deras Salverande fordrade, at snart om deras räddande
twiflades, lät han sig wara angelägit at inventera och och [sic] inrätta sådana
Machiner och Instrumenter, at alla förber:de Trophéer och Canoner, med ringa Kostnad
blefwo åter upfiskade och til Swerige öfwerförde, förutan 3 st. som med sand woro så
betäckte at de intet kunde igenfinnas. |
Vid övergången av Düna 9 juli 1701 gavs
eldunderstöd bland annat från en kapare med 16 kanoner, fyra "blockhus" om
vardera 10 kanoner, samt åtta lodjor.
Henck var under de följande åren stationerad i Windau,
Kurland där barnen Carl Ulrik, Mikael Gottleib och Juliana Charlotta föddes mellan 1704
och 1709. Det finns många brev från och till Henck i Livländska generalguvernementets
arkiv. |
| Sedermera då han därifrån blef kallat
til Wår Örlogz-Flotta at der commendera et af wåre Örlogz Skepp, har han sig derwid
altid så förhullit, som en Käck och rättskaffens Siö Officerare ägnar och wäl
anstår, i synnerhet då han åhr 1710 commenderade Skeppet Fredrica Amalia och uppå des
begiäran honom blef efterlåtit på en dag at commendera en liten Brigantin , gick
han dermed i hela Fiendtlige Flottans åsyn och attaquerade en Fiendtlig Fregatte,
hwilcken skulle till Dantzig öfwerföra några transport Skepp, förfölgde den samma
när til Cöpenhambn, och satte der 3. fiendtel. Skepp i brand och förde 2. med sig til
Wår flotta igen, ibland hwilcka war et des eget Skepp, som fienden året förut i Siön
hade bort tagit och nu mera med bröd til fiendens transport war lastat, hwilket han til
Landscrona afsände och til Wårt Magazin lät aflefwerera. |
Henck tycks ha varit verksam som redare under sin
tjänstgöring i flottan. Bland de fartyg
Psilander hämtade upp i Öresund i början av juni 1704 befann sig också "Die
gecronte Liebe", fört av Hans Henck och ägt av denne och Michael
Henck. |
| Sammaledes tog han och År 1711 i Novembr:
Månad, wid sidan af den fiendtel. Flottan bort 2.ne Fahrkostar, den ena med hampa och den
andra med Råg lastad, hwilket så wäl Örlogzflottan, som Garnizonen i Strahlsund,
hwilken samma gång med 4 à 5000. Man ifrån Swerige blef förstärckt, kom wäl til
pass. År 1712 blef han af wårt Ammiralitetz Collegio förordnad at föra commendo öfwer
Esquadren uti Pommern, och gick wid ändan af Martii Månad med 3. fregatter samt 11.
Couffardie skepp lastade med proviant och ammunition ifrån Carlscrona lyckeligen öfwer
til Strahlsund, hwarest han ock straxt med wåre Fregatter posterade sig i nya diupet, så
at de fiendtlige fregatter, som woro utsände att recognosiera Inloppet til bem:te diup 4
dagar efter dess ankomst dit ankommo, men förmärckteat deras dessein at sig samma Inlopp
bemästra dem war förryckt, hwarföre och till sådan dessein ärnade fiendtel.
Esquadren blef contremanderad och andra anstalter giorde til Juli Månad, då de några
Canonier Pråmar låtit förfärdiga och under vice Ammiralen Sehestedts commando ankommo
med 11 fregatter, 3 Brännare och 3 Canonier-Pråmar med swåra stycken besatte, hwilka
till öfwerflöd af 15 fiendtl:e Örlogz Skepp blefwo betäckte, Men har merbem:te
Capitain Henck emot sådan fiendens entreprise tagit alla möijelige praecautioner i det
han icke allena inbragt utur Siön åtskillige med matwaror lastade priser utan ock
borttagit 11 med proviant ifrån Dantzig til fiendens Armée i Pommern ärnade Kiöpmans
Skepp, hwarigenom Staden Stralsund med Matwaror blef undsatt, men fiendens Armée kom at
lida tämmelig brist, så at Czaren sielf stälte de ordres, at flottan med all macht
skulle söka at delogera honom utur nya diupet, hwilket och ber:de Åhr d. 12 Julii
bittida om morgonen af dem försöktes, men blefwo af des underhafande 3. fregatter 1.
Brigantin 1. lastdragare och En Bombardier Kitz så bemötte, at de Klock: 5. om aftonen
måste wika tilbakars. Tredie dagen derefter då Fienden åter försökte at bemäcktiga
sig samma nya diup, satte han sig wäl i lika måtto i motwärn, oansedt at fienderne
ännu med 14 st. små Fahrtyg woro förstärckte, Men som winden sig samma stund
äfwen förändrade, at fienderna kunde äfwenwäl igenom det så kallade Österdiupet
inlöpa, och honom föll omöijeligit med dess fahrtyg at dijtkomma, icke heller des mackt
wille tåla at sig til åtskillige orter fördela, så blef han twungen at draga sig
undan, sedan han giort ett tappert motstånd, och fienderne derwid många dubbelt större
afsaknad på folck och matroser lidit än de des så ringa hoop kunnat tillfoga. |
|
| Fördenskull, och på det han Michel Henck
må få hugna sig af någon frucht och belöning för des redelige och tappre
förhålliande, så hafwa Wij af Kgl. Macht och Myndighet, härmed och i Kraft af detta
Wårt öpna bref, nådel. welat skiäncka och gifa honom, des hustru samt deras rätta
bröstarfwingar, Qwinn- så wäl som Mankiön, både födde och ofödde, Adeligit stånd
och wärde, samt efterfölliande wapn och Skiöldemärke ; neml. Ett blått fält,
hwarigenom går et bande fördelt med Silfwer och Rödt i rutewis om hwarandra, under och
öfwer bandet en Siö roos af gull. Åfwanpå Skiölden står en öpen Tornerhielm,
hwaröfwer wisar sig et blått Swärd emillan twp Kongl. Flaggor. Crantzen och
Löfwärcket är af gull, Silfwer och rödt aldeles, som detta wapnet med des rätta
färger härhos står afmålat. Wi efterlåte jemwäl honom och des
bröstarfwingar til en åtskillnad ifrån andra Adelige Släckter i Wårt Rike, at
behålla des förra namn och Kalla sig Henck, samt detta namn och
wapn at föra uti alla adelige och ridderlige handlingar och Samqwämer, såsom
Fältslachtningar, skiärmytzlor, tornerande, Ringrännande och andra tillfällen, så i
skiämt, som alfwar, til deras egen willja och behag lika med andre Adelsmän i Wårt
Rike, och der til med niuta alla de privilegier frij- och rättigheter, som Adelen äro
gifne eller härefter gifas kunna. Wi begiäre ock af alla Potentater, Kejsare Konungare,
Frije Republiquer, samt alla andra efter hwars och ens höghet och wärde, gunst och
wänligen, så wäl som biude och befalle alla, som oss med hörsamhet och lydno
äro förbundne, at de erkiänna afta bem:te Siö Capaitain Michel Henck, samt des
efterkommande ächta Bröstarfwingar för rätta Adelsmän ; bewisandes dem den
heder och ähra, som detta Ståndet tilbör, icke giörandes dem derutinnan något
hinder, mehn eller förfång i någon måtto, nu eller i tilkommande tider. |
|
| Till yttermera wisso hafwa Wi detta med
egen hand underskrifwit och med Wårt stora Kongl. Sigills witterlige underhängande
låtit bekräfta ; Gifwit wid Bender den 26 dagen uti Octob: Månad, Åhr efter Christi
börd Et tusend Siuhundrade och på det tolfte. Carolus.
RA, Riksregistraturet |
|
(Under
arbete)
©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-30 15:10 |
| Föregående sida: 5.3.5.
Amiralen Michael Henck (1667-1715) Nästa
sida: 5.3.6. Claes
Sparre (1673-1733), från volontär till riksråd. |
|