2/5 1704
Dito oplästes Kongl. Cammar och Commercie Collegij inkombne
skrifwelse, dat. Stockholm d. 6 nästl. April, der uthi de begiära dett wille Kongl.
Collegium draga all möijelig försorg der om, att Convoij skieppet Öland må med dett
forderligaste blifwa färdigt och klargiordt, så wähl med skiepz requisiter och manskap,
som sielfwa profwiantutrustningen, som sielfwa brefwet in actis wijdare uthwijser hwar på
Kongl. Collegium resolverade, att wählbem:ta Collegio skall swaras, att Ammiralitetet
hwarken haft i kommission att providera de Convoijskieppen som afgå ifrån Giötheborg
och Marstrand, eller någon medel der till har warit anordnade, uthan har dett Kongl.
Statz Contoiret sådant låtit förrätta genom Commissarien Ahlehielm, skolandes jemwäl
nu Copia af dett brefwet som Kongl. Ammiralitetz Statz och Cammar Contoiret om detta
ährende till Kongl. Statz Contoiret låtit afgå till Kl. Cammar och Commerce Collegium
öfwersändas. |
Noter President i både Statskontoret och Kommerskollegium var Fabian
Wrede (1641-1712), en av Karl XI:s närmaste medarbetare. Han och Hans Wachtmeister,
president i Amiralitetskollegium skall inte ha varit de bästa vänner. Under den korta
förmyndarregeringen 1697 hade Wrede fått överinseende över flottan. Under en
inspektion i Karlskrona fann han åtskilligt att anmärka på, vilket naturligtvis inte
tilltalade amiralgeneralen. Mellan deras respektive verksamhetsområden fanns också en
inneboende motsättning. Wrede, som stod i spetsen för rikets finanser predikade
sparsamhet medan Wachtmeister ville se sitt livsverk, flottan, vid bibehållen styrka.Inte
minst under krigsåren efter 1700 kom detta att märkas tydligt.
Den Ahlehielm som nämns i brevet är kommissarien Jonas
Ahlehielm (1659-1705), en bondson från Gamla Lödöse som gjort karriär inom den civila
förvaltningen och adlats 1694. Han var amiralitetskommissarie i Göteborg. |
4/5 1704
I medler tijd oplästes Capiteinens Gustaf Psilander insände
skrifwelse dat. Marstrand d. 28 nästl. April, der uthi han berätter sig hafwa bekommit
de med Brigantinen Disa honom tillskickade uthrednings perselerar (?) förmälandes der
hos (?), att han den för någon tijd sedan dijt commenderade besättningen straxt wijd
ankomsten har måst hemförlåfwa, efter som han dem på ingit äfwentyrs wijs kunnat
underhålla, och han om profwianteringen till datum icke den ringaste efterrättelse
erhållit, fast han tijd efter annan gifwit Kl. Cammar och Commercie Collegio
nödwändigheten der af tillkänna, men intet swar der på bekommit. Elliest beklagar han
att dess underhafwande extraordinarie Betienter hwarcken få löön eller underhåld, eij
heller hafwa der någon Credit, så att de således märkel. crepera. Hwar öfwer Kongl.
Collegium resolverade, att samma dess skrifwelse skall in originali sändas till Kongl.
Cammar och Commercie Collegium, och uthi brefwet införas, att Kongl. Collegium för
drögsmålet med detta Capiteinens anförtrodde Convoijskiep will wara uhrsäcktat.
Der näst oplästes bem:te extraordinarie betientes insände beswär
dat. Marstrand d. 28 nästl. April der öfwer att de hwarken löön eller underhåld
åthniutit. Hwar på Kongl. Collegium resolverade att samma deras beswär äfwen skall
sändas till Kongl. Cammar och Commercie Collegium |
Som ett svar på ett av Psilanders tidigare klagobrev hade
brigantinen Disa, under befäl av kapten Börge Mattson, skickats till Marstrand. 21 april
1704 kunde Mattson rapportera att han nått fram till Marstrand med sin last.
|