| Under vintern 1703/1704 låg Öland i
Marstrand. I väntan på en ny konvojresa hann Psilander bli involverad i ett svenskt
kolonialäventyr i Karibien. 1600-talets koloniala försök i
Afrika (Cabo Corso) och Nordamerika (Nya Sverige) blev rätt kortlivade, men tanken på
svenska kolonier återkom då och då under 1700-talet. I Historisk tidskrift 1923,
s. 109-162, återfinns en översikt: "Sjuttonhundratalets planer och
förslag till Svensk kolonisation i främmande världsdelar", författad av
Carl Sprinchorn. Ur denna kan man hämta följande bakgrund till Psilanders
"kolonialintresse"
En av de platser som tilldrog sig särskilt intresse från svensk
sida var ön Tobago. Sprinchorn nämner att det i Riksarkivet finns två skrivelser av 8
och 20 juni 1695, vari en anonym författare, sannolikt postmästaren i Göteborg Johan
Thelin, för övrigt styvfar till Herman Schmidt, löjtnant på Öland. Thelin
gör sig i skrivelserna till talesman för svenskarna i Pennsylvania, men för även fram
tanken på att Sverige borde söka förvärva den av hertigen av Kurland ägda ön Tobago.
Hertigen hade haft stora problem med att underhålla förbindelsen med ön, och var enligt
Thelin benägen att avyttra den till engelska köpmän. Detta satte den engelska
regeringen sig emot och Thelin tyckte att Sverige borde gripa in. Någon mer konkret
följd av denna skrivelse har Sprinchorn inte lyckats hitta.
Emellertid var frågan inte död. 1702 väcktes den till liv av
kommendanten på Carlstens fästning, kurländaren Barthold Otto Schmoll. Denne hade
1685-88 varit viceguvernör över Tobago, så hans intresse i frågan är inte svår att
förstå. I en skrivelse till landshövding Sjöblad i Göteborg, daterad 13 december
1702, pekar Schmoll på den rådande situationen i Polen, hur lätt det av denna anledning
skulle vara att förvärva ön och de stora fördelar ett sådant förvärv skulle
innebära för Sverige. Schmoll ber Sjöblad överväga detta, men denne dröjde ända
till 17 mars 1704 innan Sjöblad översände Schmolls skrivelse till rådet i Stockholm.
Psilanders insats
Det var under denna väntetid som Psilander trädde in i handlingen.
Under hans vistelse i Marstrand under vintern 1703/04 har Schmoll kommit att tala med
honom om Tobago och Psilander har föreslagit Schmoll att vända sig till Amiralgeneralen
Hans Wachtmeister i frågan. Därför återfinns i Johannishusarkivet(1) en skrivelse från Schmoll till Wachtmeister, daterad 4
februari 1704, vari Schmoll hänvisar till Psilanders rekommendation. Till skrivelsen är
bifogat ett memorial i ärendet, uppsatt 11 juni 1703, och översänt till postmästare
Thelin 23 september samma år.
Sprinchorn, som inte känt till Wachtmeisters inblandning i frågan,
har inte kunnat hitta något spår av ärendets vidare behandling och det blev ju heller
inte något förvärv av Tobago. Så Psilanders "insats" i ärendet hjälpte
föga.
(1) Johannishus arkiv, serie V, n:r
7. Ett tack till greve Hans Wachtmeister, som givit mig möjlighet att gå igenom
arkivet i min jakt på material om Psilander. |