Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

3.3.7. Axplock ur tidiga europeiska publikationer

Historische Kern oder kurtze Chronika der merckwürdigsten Welt- und Wunder-Geschichte, so sich im Jahr 1704 hin und wieder in der Welt zugetragen haben ... - Hamburg, 1705

Augusti

Den 9ten hujus / als der Englische Vice-Admiral Whetstone mit seiner Esquadre bey Yarmouth lag, kahm ein Schwedisches Krieges-Schiff von 50 Stücken / welches 9 mit Provision beladene Kauf-fardey-Schiffe convoyrte / auch in solcher Gegend / Wie nun der Vice-Admiral sahe / dass das Schwedische Schiff seine Segel nicht strieche / liess er ihm durch einen Canon-Schuss warnen / allein der Schwede sandte seine Chaloupe dem Admiral an Boort / und liess ihm sagen: Dass er weder Ordre hätte noch willens wäre zu streichen ; Hierauff that der Vice-Admiral einen zweyten Schuss / welchen der Schwede mit der ganzen Lage beantwortete. Endlich kahm es zum hefftigen Combat / und nach einer starchen Gegenwehr / worm der Schwede 70 Mann verlohren / ward er endlich sampt alle seinen beyhabenden Schiffen gezwungen / sich zu ergeben ; Die Englis. Schiffe waren auch sehr übel zugerichtet. Das Schwedische Schiff ward zwar aufsgesandt / allein die Sache kahm bald zum vergleich / und wurden alle Schwedische Schiffe wieder frey gegeben.

Ungefär: Den nionde i denna månad, då viceamiral Whetstone med sin eskader låg i närheten av Yarmouth, kom ett svenskt krigsfartyg med 50 kanoner som eskorterade 9 med förnödenheter lastade handelsfartyg också till den trakten. När nu viceamiralen såg att det svenska fartyget inte strök segel, lät han varna honom med ett kanonskott. Svensken sände då sin slup över till amiralen och lät hälsa att han varken hade order eller vilja att stryka. Då lät viceamiralen skjuta ett andra skott, vilket svensken besvarade med ett helt lag. Slutligen kom det till häftig strid, och efter ett starkt försvar, under vilket svensken förlorade 70 man, blev han till sist tvungen att kapitulera tillsammans med alla handelsfartygen. Även de engelska fartygen var mycket illa tilltygade. Det svenska fartyget blev väl uppbringat, men ärendet kom snart till förlikning och alla svenska fartyg frisläpptes.

Tuesday, 1 August

Un Sunday came an express to the admiralty from admiral Whetstone, off Yarmouth, advising, that he mett with a Suedish man of war of 50 guns, and 9 merchant ships laden with naval stores for France ; that he fired a gun for them to strike sail to her majesties flagg, but refusing, fired a whole broadside upon the admiral, and killed several of his men, upon which the admiral fought him, and took them, having 42 men kill'd, besides wounded, and the enemy 80: the Suedish captain justifies himself, sayeing, that all his masters ships of war have positive orders not to strike to any ship whatsoever ; and the envoy of Sueden is ordered to attend the queen this evening.

Trots att Luttrell här rapporterar om något som skett i "närområdet" finns det brister i beskrivningen. Det var ju strängt taget inte Whetstone som råkade i dispyt med Psilander och 80 dödade ombord på Öland är en betydlig överdrift. Uppgiften att Psilander skulle ha avlossat första bredsidan förekommer här och var. I kapten Butlers officiella rapport sägs emellertid inget om detta, utan bara att efter två varningsskott från Worcester och ett tredje direkt mot Öland, svarade Psilander med ett skott mot Worcester, vilket besvarades med en bredsida. De svenska relationerna nämner inget om att något skott skulle ha avlossats från Öland före Worcesters första bredsida.

L'on fut furt fâche en Angleterre de ce que ce Navire Suedois avoit fait l'affront au Pavillon de la Reine, de ne pas le respecter. Cepandant, la Reine voulut encore menager la Suede. Elle fit relâcher le Vaisseau Suedois, après la tenue d'un Conseil. On relâcha aussi quatres Navires Marchand. On en retint trois, que se trouverent avoir une entiere Cargaison de Contrabande. La raison que le Vaisseau de Guerre Suedois fut relache fut une espece d'aveau du Capitaine. Celui-ci declara qu'il avoit baissé le Pavillon sur la fin du Combat, comme un signal qu'il se rendoit. La verité est, qu'il auroit coulé à fond, aiant trois coups sous l'eau. On prit cela comme l'aiant obligé au devoir, que la Nation Angloise pretend envers les Navires de la Reine.

On se contenta de censurer le Capitaine de ne pas l'avoir baissé au Commencement du Combat. La Reine declara là dessus que puisqu'il avoit salué, en consideration du Roi de Suede elle le relâchoit. Cette finit en Angleterre. Il n'en fut pas de même en Suede. L'un y presenta une Requête signée par 80 Marchands. On y demandoit au Roi des represailles contre la Nation Angloise, que la Requête traitoit d'insolente. D'ailleurs ces Marchands y ajoûterent un Comte. Il portuit la depense pour la main levée d'un Navire Suedois, nomme la Constance, allant de Bordeaux en droiture à Stockholme, mais pris par un Armateur Anglois, & mené a Douvres. On ne trouva rien à redire sur ce Navire, de sorte qu'il fut relâché.

Cepandant, on comptoit en Suede, que si les Navires pris par les Anglois coûtoient tant aux Proprietaires, que le nommé la Constance, ils auroient chacun pour six mille Ecus de fraix. On nioit hautement à Stockholme, ce qu'on disoit en Angleterre, que le Capitaine du Vaisseau de Guerre relâché, avoit fait l'aveau d'avoir baissé le Pavillon. Au contraire, on y soûteroit que les Anglois avoient trouvé dans les instructions du Capitaine, de ne point baisser le Pavillon devant les Vaisseaux de la Reine. On alleguoit même que les Anglois savoient, que dans la precedente guerre, le Frere de l'Envoie Palmquist en Hollande, avoit eté condamné à perdre la tête, pour avoir baissé le Pavillon, quoique par force. Il etoit vrai, que le Roi lui avoit fait grace pour la vie, mais non oas pour son Emploi, qu'il perdit.

Le Roi de Suede ne temoigna cependant rien sur qui venoit d'arriver en Angleterre. Il ne laissa pas que de renfermer dans son coeur son chagrin. Le tems ne l'adoucit pas. Quelques années après il le fit êclater, par des Prises qu'il fit faire avec beaucoup plus d'usure. C'est ainsi qu'on le raportera en son lieu.  

I redogörelsen för omständigheterna kring Ölands uppbringning blandas också in den protest mot de engelska kaperierna som ett antal Stockholmsköpmän framlade på sommaren 1704. Här sägs att de var 80, men J. S. Bromley, som nämner aktionen i sin uppsats "The North Sea in wartime" säger att det var 49. Protesten hade inte något att göra med det öde som drabbade Psilanders konvoj, utan var en reaktion på vad som hänt under en längre tid. Den överlämnades dessutom av allt att döma betydligt tidigare under sommaren än vad Lamberty antyder.

Fallet Constantia är förstås intressant. Vilken greve det handlar om borde framgå av Kommerskollegiets registratur. Möjligen, eller kanske till och med troligen, handlar det om samma Constantia som upptas i förteckningen från 1/7 1704. 

Hänvisningen till Palmquists öde är intressant. Något påpekande att man i England borde känt till detta har jag inte stött på tidigare. Man kan säkert utgå från att processen mot Palmquist var bekant för John Robinson, som också mycket väl kan ha rapporterat hem om den. Om man i den engelska ledningen ännu 1704 var bekant med ärendet är förstås en annan sak, men det faktum att Palmquists bror var envoye i Haag under den period då Psilanderaffären var aktuell är intressant. Har Palmquist och Alexander Stanhope, hans engelska motsvarighet, avhandlat frågan är det rimligen ofrånkomligt att Palmquist tagit upp broderns öde. Till Stanhopes eventuella inblandning hoppas jag kunna återkomma.

Theatrum Europaeum, del 17.  -  Frankfurt am Main, 1718

Sonst gab es mit einem Schwedischen Schiffe auch neurliche und Weiterung / ersten Ansehen nach / prophezeyende Händel. Denn es war ein Königl. Schwedisches Kriegs-Schiff von 50. Canons dem Contre-Admiral Whesthon, so mit 8 Schiffen nach Norden seegeln wollen in der Englishen Zee begegnet / und hatte sich geweigert vorermeldetem Admiral die Seegel zu streichen / oder / fallen zu lassen. Als ihm von der Englishen Flotte die gebührende Ehre mit einem Canonen-Schuss abgefordert werden / und der Schwedische Capitain mit einem blossen Compliment durch Schickung eines Officiers sich excusiren lassen wollen / die Engelländer aber die andere Ermahnung mit einem Schuss durch die Seegel gethan / hat das Schwedische Schiff auff das Englische eine ganze Lage abgefeuert / worauff es zu einem harten Treffen kommen / indem die sämtliche Englische 8 Kriges-Schiffe gleichfalls Feuer auff das Schwedische gegeben / und dieses ohnfehlbar in den Grund geschossen hätten / woferne die Schwedische Schiff-Leute ihren Capitain nicht gezwungen hätten / das Pavillon zu senden / und sich gefangen zu geben. Die Englische Schiffe Worcester und Chester haben das Schwedische Kriegs-Schiff / mit seinen Kauff-Schiffen auff die Tamese gebracht / und sind darauff 30 Todte und 70 Verwundete / auff das Contre-Admirals Schiffe aber 70. Todte und Blessirte in allen gezehlet worden. Ihre Majestät die Königin von Gross-Britanien empfunden dieses bezeigen des Schwedischen Schiff-Capitains ungnädig / gestalten dieser sich auff eine Ordre beruffen haben soll : von niemand in was vor See es sey / die Seegel zu streichen und sollen Ihro Majest. Dahero befohlen haben / alle Schwedische Schiffe in ihren Hafen zu arrestiren / biss Ihro wegen solchen Schimpffs Satisfaction geben werde / gestalten denn auch verschiedentliche Schwedische Schiffe / so aus Franckreich mit Wein und Brandenwein beladen gekommen / zu Douvere nach hero auffgebracht worden.

... Det var ett ett kungligt svenskt örlogsfartyg med 50 kanoner som mötte konteramiral Whetstone med 8 fartyg på väg norrut. Det vägrade att stryka eller sänka segel för tidigare nämnde amiral. När den engelska eskadern avfordrade hälsningen med ett kanonskott och den svenske kaptenen genom en översänd officer endast lät framföra sina komplimanger, lät engelsmännen skjuta ett andra skott genom segeln. Detta besvarades med av det svenska fartyget med ett helt lag, varefter följde en het strid under vilken samtliga 8 engelska krigsfartyg samtidigt gav eld mot svensken och ofelbart hade skjutit honom i sank om inte den svenska besättningen tvingat kaptenen att stryka flagg och ge sig fången. De engelska fartygen Worcester och Chester förde det svenska krigsfartyget och de medföljande handelsfartygen in på Themsen. På det svenska fartyget fanns 30 döda och 70 sårade, medan på konteramiralens fartyg sammanlagt fanns 70 döda och sårade. Hennes Majestät drottningen av England upptog den svenske kaptenens uppförande onådigt, men denne åberopade sig på en order att han inte skulle stryka segel för någon i vilket hav det vara månde. Drottningen skall dessutom ha beordrat att alla svenska fartyg i engelska hamnar skulle arresteras till dess att hon fick lämplig satisfaktion. Även åtskilliga svenska fartyg på väg från Frankrike med vin och brännvin blev uppbringade och införda till Dover.

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-12-07 19:42

Nästa sida: 4.Efterspelet