| ... Wij kommo
derifrån till tahls om den till Engel: opbrackte Swenska Convoyaren. han frågade huru
dermed woro tillgångit. Jag swarade mig af H. Leyoncronas breef see een åthskildnad wara
emellan den Swenska Captenens och Engelske Admiralens berättelse; i det ingendera wille
hetas hafwa gifwit första laget: Men at jag ey kunde begripa hwarföre deröfwer
twistades, mädan det tillstodos at Engelsmannen först har skutit skarpt på den Swenske,
hwarmed ju denne bleef befogadh at bruka all sin makt till sitt förswar. Han war
härutinnan med mig eense, och beklagade denna händelsen, emedan deraf lättel:
missförstånd och wijdlyftigheet kunde föllia. |
|
| Jag sade at såsom denne Staten derwijd ey
skulle båta, så förmodade jag at han skulle det efter möyeligheten förekomma. Gärna,
swarade han, och frågade hwad i så måtto åstundades. Såsom wåra owänner, swarade
jag, giuta ollia i elden, så böra wåra wänner slå wattn derpå. Det är sant, sade
han, at många detta så uthtyda som sökte man Klammer. Jag wijste huru orimligit det
war. Convoyaren woro ju på sin rätta kosa stadd, och söökte intet Engelsmannen. Det
woro och löye wärdt at säija, som somblige giöra, honom allena derföre wara uthsänd.
Så mycket meer, som efter Engelske brefwen, störste deelen af hans underhafwande
köpmansskepp woro hijt och till Engel: och allenast twänne till Frankr:e ärnade. Och om
man hade så stoor lust till Klammer, så behöfde man det ey på sådant sätt sökia.
Det woro nog at så handtera de Engelske Köpmansskeppen som wåra af Engel: handteras.
Såsom detta på den händelsen nep.l skulle wara så långmodigt, som E. Kgl. Maij:t i
så måtto sig beteer, så skulle snart blifwa Krig af. ...
Källa: RA, Hollandica vol. 229 |
Om "våra ovänner" avser fler än de i sammanhanget uppenbara,
August II och tsar Peter, får tills vidare vara en öppen fråga.
Från engelska relationer igenkänns hypotesen att
Psilander skulle varit utsänd för att mucka gräl. Något fog för en sådan misstanke
fanns förstås inte. Och som Palmqvist mycket riktigt skriver var de flesta i konvojen
ingående fartygen destinerade till holländska eller engelska hamnar.
Alltså att drottning Anna eller den engelska regeringen
knappast skulle visa samma tålamod om svenskarna började hantera engelska handelsfartyg
på samma sätt. Även om vissa problem av denna karaktär hade börjat uppstå genom
ryssarnas erövring av Nyen, skulle de verkliga slitningarna komma först då samtliga
svenska hamnar i Baltikum erövrats. |