Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.3.5.1. Samuel Barks brev till Olof Hermelin

En av de viktigaste källorna till stämningarna i Kanslikollegium vid tiden för striden vid Orford Ness är Samuel Barks (1662-1743) brev till Olof Hermelin (1658-1709?). Bark ger ofta en allt annat än smickrande bild av förhållandena. De ledande männen i Kanslikollegium, Nils Gyldenstolpe och Nils Lillieroot, hade svårt att samarbeta och särskilt den sistnämnde plågades av dålig hälsa. Under början av 1704 hade Karl XII sänt ett skarpt hållet förmaningsbrev till Kanslikollegium och under en tid blev förhållandena bättre.

Den första gången striden vid Orford Ness nämns i Barks brev är 27 augusti 1704. 

Stockholm 27/8 1704

...
Hvad tycker H:s M:t om det som i Engeland förelupit är med vår convoyare? Den ena förtreten kommer oss på effter den andra. Vij hade och väl kunnat vara sådant förutan. Jag vet ännu intet, hvad förslag Collegium lärer gifva vid hand så uti det, som angående det, som angående den i Holland förevarande garantieconcerten för Dantzig. Aliquid monstri alitur på alla sidor, och huru länge det drages, så få vi flera på oss, och vij tyckas eij stort bry oss derom. Våra Cantzliherrar veta inte, hvad de skola säija.
...

Noter:
17 december omnämns ärendet nästa gång, med anledning av Kanslikollegiums förslag på hur Robinsons memorial borde besvaras.  

Stockholm 17/12 1704

...
Hvad tycker k. Bror om Collegii bref angående Robinsons memorial? Gr. Gyllenstolpes mening är ändå, at det bör besvaras och på det sättet som Collegium föreslagit, med stora complementer och contestationer, och utan vidare angående silelfva ährendet än at beropa sig på Leijoncrona. Men gr. Lillierot menar det kunde väl liggia, så länge Robinson (eij?) påminner. Snoilskij säger, at det kan vara lika mycket, och båda gott. Jag tycker för min del, at det väl kunde besvaras, när intet annat svar blifver. Det är en ledsam materie.
...

 

 

 

complementer och contestationer = artigheter och bedyranden om vänskap.

 

I början av februari återkommer Bark till ärendet med anledning av Karl XII:s svar på Robinsons memorial.  

Stockholm 4/2 1705

...
Om svaret på Robinsons memorial är hvast, voro det illa för åtskillige effterfölgde skul. Så mycket iag kan döma utaf k. Brors bref til mig, lärer det vara ampert. Jag fruchtar at uti sidsta tractaten med Engeland af 1700 lärer i den 14 puncten, om iag rät mins, något vara influtit, som geer Engeland anledning at soutenera deras praetension. Jag skal see effter, k. bror gör det samma, ty iag vet intet annat än, at Bröderna hafva afskrifft af samma tractat.

 

14 puncten = This present Treaty of Alliance, concluded between the Most Serene Kings of Great Britain and Sweden, shall not in any way lessen the prerogative, rights and dominions of the seas of either of the confederates, that is to say the dominions of the King of Great Britain in those seas commonly called the British Seas...

soutenera deras praetension = understödja deras anspråk

 

I sitt nästa brev återkommer Bark till kungens svar, som då begrundats i Kanslikollegium.  

Stockholm 8/2 1705

...
Svaret på Robinsons memorial är i sig sielfft vackert, men Collegium önskar öfvermottan, at det eij måtte utan ny påminnelse extraderas. Gr. Lillieroot säger, at om det borde honom, skulle han säkert våga, at det innehålla, åt minstone ännu något, men de drista sig intet at positive och collegialiter råda der emot Kongl. Maij:tts befalning. De lemna det altså til k. Brors gottfinnande och ompröfvande, hvad det ännu kan tohla. I medler  tid får Leijoncrona med näste post information om alt sammans in omnem eventum. Hvad de til H:s k. M:t vilia svara, hafva de ännu eij resolverat. I archivo är befalt at efftersökias, alt hvad som i stryk-materien ifrån lång tid tilbaka passerat är, så at de kunna hafva någon grundelig kundskap, om de finna gott at göra någon ytterligare remonstration.
...

 

 

 

extraderas = utlämnas. Kanslikollegium ville alltså helst att svaret omarbetades och mildrades, men vågade inte föreslå detta direkt till Karl XII. I stället lät man Bark vända sig till Hermelin, för att denne skulle kunna påverka kungen.

 

in omnem eventum = i alla händelser

 

 

remonstration = invändning

 

Några dagar senare står det klart att Karl XII:s svar överlämnats till Robinson utan att Kanslikollegium fått möjlighet att föreslå förändringar.  

Stockholm 18/2 1705

...
det är skada med svaret på H:r Robinsons memorial, gud gifve, at det hade åt minstone ännu 14 dagar kunnat behållas, så hade Leijoncrona vunnit så mycket tid at taga sina mesures. Nu är iag rädd det kommer nästan alt i sänder. Den diefvulskapen lärer göra oss otroliga förtretligheter. Har k. Bror märkt utur H:r Palmquists bref til H:s M:t, hvad han skrifver om de förfrågningar, som man har giordt om Engelska Carta.


Källa: Bark, S., Samuel Barks brev till Olof Hermelin 1702-1708. - Stockholm, 1914-1915

 

 

 

 

mesures = åtgärder, jmf eng. measure.

Har man försökt fastställa var striden ägde rum i förhållande till engelska kusten och Kanalen? För att hävda en tolkning av punkt 14 som skulle placera striden utanför "the British Seas"?

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-22 15:07

Föregående sida: 3.3.3.3.5. Reaktionen i Sverige

Nästa sida: 3.3.3.3.6. De uppbringade fartygen