| Rupert Billingsley, kapten på
flaggskeppet Litchfield, blev löjtnant 6 februari 1694 och kapten 12 januari
1699. Han dog 15 december 1720.(1) I april 1702 sändes kapten Billingsley på ett spionuppdrag med fregatten Lizard.
Rykten om franska rustningar hade nått London och man ville säkra uppgifter om vad som
pågick i de franska hamnarna Brest, Port Louis och Rochefort. Utanför La Rochelle
påträffade Billingsley ett franskt örlogsfartyg. Billingsley skickade över sin
löjtnant till det franska fartyget under förespegling av att man var ute och spanade
efter några förrymda engelska sjömän i en stulen båt. En av officerarna på det
franska fartyget var en engelsman, som kunde upplysa löjtnanten om att fransmännen var i
färd med att utrusta en eskader som skulle sändas till Västindien. Billingsley
fortsatte till Brest där han ankrade den 4 maj. Billingsley skickade i land löjtnanten
för att skaffa färskvatten och efterhöra om de förrymda engelska sjömännen synts
till. Guvernören i Brest vägrade lämna ut något vatten och sade sig veta den verkliga
orsaken till besöket. I hamnen pågick utrustandet av flera franska fartyg. Efter att ha
hotats med beskjutning lämnade Billingsley Brest. Vid återkomsten till Spithead fick han
reda på att kriget förklarats samma dag.(2)
1704 erövrade Billingsley ett franskt fartyg med 22 kanoner, vilket
införlivades med den engelska flottan under namnet Sun Prize. (3)
På hösten, efter dusten med Psilander, var Billingsley och Litchfield
insatt som konvoj åt ostindiefarare. I det sammanhanget dyker han upp i "the
papers of Thomas Bowrey". Till detta verk återkommer jag.
(1). The commissioned sea officers
of the Royal Navy 1660-1815. - London, 1994, s. 34
(2). Burchett, J., A complete
history... - London, 1720, s. 586-587. Burchett påstår att det hela inträffade
1701, men eftersom krigsförklaringen utfärdades först året därpå måste det handla
om en ren felskrivning.
(3). Clowes, W., The Royal Navy : a
history..., vol. II. - London, 1996, s. 507 |