8.2.3. Caleb de Frumerie (1670-1738)
Caleb de Frumeries namnteckning |
Karl XII:s livdrabantkår var eliten i armén. Alla medlemmar i kåren var officerare och kungen själv var kårens kapten. Under honom förde kaptenlöjtnanten, med rang av generalmajor, befälet. Vid krigsutbrottet 1700 innehades posten av Arvid Bernhard Horn, den senare kanslipresidenten, som under förvecklingarna i Polen alltmer kom att övergå till den diplomatiska banan. Ungefär vid samma tid som Horn gjorde sina första lärospån inom diplomatien inträdde Caleb Frumerie i drabantkåren. Frumerie var född i Ringarums socken och hade redan 1688 inlett sin militära karriär. Den 16/1 1704 inträdde han i livdrabantkåren och följde sedan Karl XII genom fälttågen i Polen och Ryssland, deltog i kalabaliken i Bender och sårades vid striderna på Rügen 1715. 1717 blev Frumerie överstelöjtnant vid Kalmar regemente och adlades året därpå under namnet De Frumerie. 1736 blev han slutligen överste för regementet. Som landshövding hade Psilander ingen kommandorätt över länets militär, men däremot var rusthållare och rotebönder skyldiga att lyda landshövdingens bud. Han skulle se till att nya karlar sattes upp istället för de som dog eller på annat sätt lämnade tjänsten. Landshövdingen hade också uppsikt över officersboställena och hans kontakter med krigsväsendet var därför många. I Kalmar länsstyrelses arkiv finns åtskilliga volymer med handlingar rörande främst Kalmar regemente och Smålands kavalleriregemente, men även något från andra håll. De flesta breven från regementscheferna och de högre officerarna är formella och sakliga. Det finns inga personliga inslag alls. Breven från Caleb de Frumerie är ett undantag. Genomgående tituleras Psilander "Min gunstige gynnare" och ett par av breven innehåller personliga hälsningar till Psilanders familj. Av ett av breven framgår att Psilander besökt Frumerie och ett annat innehåller en inbjudan att övernatta på Dröpshult, Frumeries egendom. Hur Psilander och Frumerie blivit bekanta och i synnerhet på vilket sätt Psilander gjort sig förtjänt av epitetet "Min gunstige gynnare" är svårt att säga. Samuel Anckarstierna, svärson till Psilander, kallas i ett brev för "Bror Ankarstierna" och det är möjligt att bekantskapen tillkommit genom honom. |
(UNDER ARBETE)©Bengt Nilsson
|
| Föregående sida: 8.2.2.1.
Bousquets brev till Psilander 16/3 1729 Nästa sida: 8.2.3.1. Caleb de Frumeries brev till Psilander |
