5.1.5.2.1.
Ett kort Diarium
|
| Om svenska flottans skäligen
misslyckade sjöexpedition mot Danmark hösten 1710 finns en samtida tryckt berättelse.
Såsom en officiell relation har den begränsat värde som källa för händelseförlopp
och det ligger också i dess natur att de danska förlusterna överdrivs. Den kan däremot
tjäna som en källa för vad de svenska myndigheterna önskade sprida för bild av
flottans insatser under hösten 1710. |
Ett kort
Diarium, öfwer det hwad sig tildragit ifrån den tiden den Swenska Flottan gick utur
Carlscrona til Segels / och til den 3 Octobr. Anno 1710. |
Noter: |
| Sedan Hans Excell. Herr Gen. Ammiral. den
23 hujus kl. ungefär 8 om morgonen lyfte anckar emellan Sandhammar och Gåseberget /
seglandes hela dagen och ett stycke på natten til / dess man emellan Kl. 12 och 1 gick
til Anckars under Danska Möen 2 mihl ifrån landet. Den 24 om morgonen Kl. 8 lyftes åter
Anckar och stältes / sedan man fick 14 danska Skep långt ifrån i sichtet / coursen
ända åt dem til Kiögebucht / hwarest man wid ankomsten fan hela danska Flottan
bestående af några och 30 Skiepp och Fartyg / förutan en stor hop wäl öfwer 40
Kiöpmans eller Transport Farkostar för sig liggiandes / då Hans Excellence lät wår
Flotta ställa sig i dess tilbörlige rang och ordning / och gick så med en dragande wind
löst på Fienden. |
Det svenska angreppet kom överraskande för den danska
flottan som låg för ankar långt in i bukten. |
| Angrepet begyntes emellan kl. 2 och
3 efter middagen / och blef Fienden med ett godt mod å wår sida / at man en tämmelig
förhoppning hade om en önskelig Success och utgång / hwar til så mycket större
liknelse war / som samtl. wåra förnöyeligen giorde deras skyldighet och höllo sig i
sin ordnig / men de danske der emot tämmelig bracht sig i oreda / doch kom ett af deras
större Skiepp om 80 Stycken / som förde en Commendeurs Wimpel / genast i början af
attaquen med 2:ne andre på wårt General-Ammiral-Skiep ansättiandes / men råkade uppå
första här ifrån skedde skåtten i brand / och flög efter ¾ timars förlop i luften
så at ey meer än 3 man / hwilka sprunge i Chloupen och kappat af fånglinan / blefwe
bärgade / hwilket som man grant kunde märkia giorde fienden någon consternation. |
Fartyget hette Dannebrog och fördes av Iver Huitfeldt. Vad
som orsakade branden har det alltsedan 1710 rått olika uppfattningar om. I en dansk
motskrift till denna svenska berättelse hävdades att det hela varit en olyckshändelse.
|
| Men stormen / som genast så snart wij
komme hop med fienden / begyntes och wäxte alt mer och mer til / blef så hård / at
Skieppen ey kunde wändas eller bringas öfwer Stag / tilskyndade oss den skadan / at Herr
vice Ammiralen Sparres förstång något förut blåste öfwer Bord / och 2ne wåra Skiepp
råkade på grund uppå Refwet under Drako / hwarföre emedan siön och wågorne uti det
upwäxande hårda wädret / som war en hel storm / gingo så höge och store at de
swåraste och underste Lags-Stycken på intetdera af wåra Skiepp kunde brukas. |
|
| Hans Excellence General Ammiralen, sedan
fienden sig redan retirerat och dragit tillbakars fant rådeligit at gå til anckars mitt
emillan Stäfwens och Åmack hwilket skiedde ohngefär Kl. 5 efter middag : der på den
Danske Flottan äfwen strax anckrade in i Buchten af Köge när under Landet / och låg
man så den natten å båda sidor stilla / undantagandes hwad små Fartyg til een och
annan förrättning blefwo detacherade ; |
|
| och ehuruwähl stormen continuerade hela
natten öfwer / så hård som uti detta innewarande åhr kunnat wara så är dock Gudi lof
/ derigenom ingen widare skada skiedt. Den 25 dito warade än Stormen / bärgades
folcket / Amunition och annat mehra af de 2 strandade Skieppen / hwilka så wida där war
ogiörligit at kunna rädda eller få dem från Grunden / blefwo samma dag stukne i Brand
och sprungo i Luften / så at fienden af dem ingen widare nytta får. |
|
| Man fick samma dag äfwen efterrättelse /
at af Fiendens Transport Skiepp / hwilka samteligen / så snart de sågo wår Flotta
ankommandes / drogo sig tilbakars / 14 stycke blefwe satte på Strand emellan Kiöge och
Kiöpenhamn af hwilka Herr Capitain Siöstierna ett stuckit i brand / och ett nytt
Gallioth-Skiepp har Herr Schoutbinacht von Löven då om natten låtit taga igenom sin
eschaloupe, och under Capitain Otters anförande sänt ifrån sig. Stormen continuerade
den dagen och följande natten lika / hwarföre lågo Flottarne stilla. |
|
| Den 26 om Måndags morgon kommo några och
20 Segel utur siön och stälte deras cours åt danska Flottan eller Kiöpenhamn / men
när deras commenderer som förde en Fregat såg wår Flotta i wägen / giorde han genast
Sein til wända och gick til siös / hwar på någre af wåra lätte Skiepp commenderades
at jaga / hwilka och efter handen inhemtade åtskillige af dem dels Holländske / Lybiske
och Danske / alle befrachtade til Transportens eller Ryssars öfwerförande ifrån Danzig
/ hwar ifrån de nu kommo / men hade likwäl inga Ryssar med sig / för hwad orsak weta de
intet / utan äre dhe allenast beordrade at gå där ifrån och förfoga sig hem / at man
således Gudi lof ingen Ryss eller Calmuk lärare hafwa at rädas före i Skåne dätta
åhr. |
Sein = signal |
| Alle Lybiske och Holländare af desse
Transport Skiepp lät hans Exellence, Herr General Ammiralen gåå bort / men de Danske
sedan folcket blef dem ifråntagit och såsom fångar brachte hit på Flottan / blefwo om
Natten emellan den 26 och 27 upbrände / hwilken illumination allermerade den Danska
Flåttena så / at den giorde öfwer 100 skått om natten och woro mäst alla Segel neder
i deras hål och Bucht där de lågo. |
|
| 2 Danska Fartyg upbrandes des utan den 26
af wåra små Kreutzare och äro således med det stora skieppet 10 stycken för dem genom
eld förderfwade / förutan de som blefne på Stranden satte / så at fiendens förlust
är ansenlig nog / men förnämst är det / at hans upsåt til öfwerförsel af Ryssar ey
gått för sig. |
Transporten var redan inställd. Det var därför fartygen
på väg tillbaka tomma. |
| Den 26 September seent om aftonen enär
ofwanberörde Danska Skiepp woro i brand stuckne / gick Hans Excellence i anledning af det
som om Morgonen uti Krigsrådet blef beslutit til Segels at draga sig med Flottan ifrån
Kiögebucht och dät därwarande trängsel / och seglades så den Natten och följande
Dagen / doch ey länger än til Folsterbo / at låcka Fienden utur Trängslet ; Men han
hade där til ingen lust. Hela den dagen lofwerandes stadigt / til dess at man
Förmiddagen den 28 gick Falsterboref förbij / och kom den 29 mot morgonstunden til
Anckars under Ystedt / at någon tijd afbida / om fienden wil låta se sig här i widden /
hwarest lägligit kunde wara nogot med honom at wåga / |
|
| men ey i den trängslen som är emellan
Stefwens och Falsterboo / dijt in til fienden låtit see sig / men ey länger. Enär wij
nu seglade Möön förbij / såge wij där ett Danskt 3 Däckskep / hwilket där siunckit
på 16 famnar watn / så at deraf ey mera syntes än Äselhufwuden och 3 Masterne / wij
lupe det samma tätt förbij ; altså at de Danske ey allenast förlorat twänne af sine
störste Örlog-Skep / utan och månge Rädlöse blefne / på hwilka deras Master och Tåg
förderfwade / sådane at wij åt minstone kunnat förmärckia åtta stycken / förutan
små Fleuter och Fregatter / hwilka någre äre förbrände och twänne eröfrade /
förutan Capitain Hencks som de Danske honom sidstleden sommars ifråntåge / men nu åter
måste mista. |
Den danska flottan förlorade bara ett stort fartyg.
Michael Henck. |
| Den 2 October kom en Lybsk Man / hwilken
dagen tillförende seglat från Kiöpenhamn hitt til Flottan / och berättade / at han set
den Danske til anckars under Säfwens tilsammans 26 Segel små och stora / och ibland dem
3:ne utan Stenger / och 5 andre utan Stenger och Master / aldeles Rädlöse wore inbracht
til Cöpenhamn. Skeppet som för de Danske sprungit i luften / säyer denne Lybske man
hafwer waret Dannebrog / tilförende ett Ammiral Skep som fört 80 Stycken / med mera än
600 mans besättning / som alle blefne förlorade |
I början sägs att 3 man klarade sig, här att alla gick
under. Andra uppgifter talar om att 9 man undkom. |
| Den Danske Espingen / som i den starka
stormen wid Ystad strandade har capitain Bröms uptagit och bracht hijt til Flottan / är
ett artigt Fahrtyg / med des Tilbehör wäl försedt samt 4 Stycken / 2:ne af Metall och
2ne af Jern. Den 3 octobr. komme wåre Kryssare tilbaka med berättelsen af den Danske
Flottan ligger / efter Lybskmans utsago / under Stefwes / men intet sedt flere än 18
styck / som legat stilla / och 4 hwilke warit under Segel / men til des de blifwit wåre
twänne Kryssare warse warse / lupit tilbaka til sine Camerater. Hans Excellence och
samtel. Herr Ammiraler, Flagman samt Officerare må wäl / ingen man af wåra är
blefwen skuten eller blesserad i Actionen. |
|
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad:
2008-03-04 17:19 |
| Föregående sida: 5.1.5.2.
1710 års sjökrig Nästa sida: 5.1.6.1.
Sjökriget 1711 |