5.3.2.1.
Didrik Ankarstiernas moraliska påminnelser
|
Några få moraliska och
til Dygden dragande Påminnelser / hwilka
DIDRICK ANKARSTIERNA
sig sielf till dagelig effterrättelse på papperet
fördt. |
Noter: |
Regula I
A Jove Principium, har den förträffelige Hedniske Poeten Wirgilius
sagt. Gudz ähra är det principalaste ändamåhl / hwarföre wij äre skapte / lääs
derföre gierna Bibelen samt Theologiska böcker / så wähl uthi Homileticus som
Polemicus: Uthaf det första studio, få du mången härlig tröst och föracht till detta
förgängeliga / aff det andra lährer du at refutera Haereticos och kiättare |
|
Regula II
Lääs och gierna der hoos Böcker om Alexandri Magni,
Julii Caesaris, Annibalis, Scipionis, Pyrri, Gustavi samt Turenes incomparable bedriffter
/ och weet at Historien, är een klar skinande fakla / på Dygdenes steniga bahn |
De flesta av dessa fältherrar
torde vara lätt identifierbara. Gustavi är förstås Gustav II Adolf och Turene den
franske marskalken Turenne. |
Regula III
Såsom hälsan är / näst Gudz nåd / det förnämsta
af alt det Een Menniska possiderar och äger. Så följ Ciceronis kloka / och hälsesamma
Råd / som heter: cura Valetudinem, quam diligentissime: så att du aldrig / begår någon
debauche, hwarcken i Math / eller drick / och när du reser / så kläd dig wähl warm /
Ja håll motionen, för dhen bästa medicin, Och således / må du genom god diete, wara
din egen Doctare |
|
Regula IV
Sörg alldrig för detta werdzliga goda / af hwilken
omsorg / mången blifwer Melancolisk / mången gahlen och mången död ; Gudh låter ingen
swälta ihiäl / håll intet för någon skimf / at kallas een Tiggare ; kom ihug den
tröstrijka lijknelsen / om Lazaro, och den rijka Mannen / och tänck at fattigdom /
måste tiena dig till förbättring / på det du må lähra at känna dig sielf / och
ärindra dig om den himmelska skatten / som intet förwaras / för några Capitalister,
och Bankierer, emedan dem ähr så swårt / at komma i Himmelrijke / som en Kamehl / at
gå igenom ett nåhlsöga / Ty Rijkedom giör ståltheet / och ett stålt hierta är een
styggelse för Herranom. Polycrates, som war den lycksaligaste i sin tijd blef hängder /
Craesus, så när som ett hår bränder / Alexander Magnus förgifwen / Julius Caesar
ihiehlstucken och Sichaeus af sin egen Swåger af Daga tagen / för det han hade stora
Rijkedomar. |
Polycrates styrde Samos och hängdes 522 f.kr. Sichaeus var
make till Dido och blev för sin stora förmögenhets skull mördad av hennes bror
Pygmalion. |
Regula V
Thala ganska litett / och kom wähl ihug / dett
Latinska Ordspråkett / som heter: neminem tacuiste nocet, nocet esse locatum, det skadar
ingen att han tiger / men mången at hafwa thalatt. Man plägar på Swänska säija / den
mycket talar måste halfparten liuga / Italienaren säyer: assai sa chi sa mea piu sa chi
tacer sa |
|
Regula VI
Förtala aldrig någon ; hwad är wäll för een
skamlig characteer at wara en lastare och baakdantare? och förallting tala wäll om dina
Förmänn / fast än de dig på dett högsta förföllgde. ja tala wäll om dina argesta
owänner / hwilcket war näst Tapperheten Alexandri Magni förnämsta estas Regel. |
|
Regula VII
Låt din ambition wara måttelig / stora kall äro icke
uthan stora fall / Scytherna sade rätteligen till Alexander M. arbores magnae diu
crescunt, una hora extirpantur, sen som sträfwer effter stoor heder / sträfwar
effter stoor afwund / många owänner / mycken oro / och dagelig farligheet / Aglajus war
ju rikare än Gyges, effter det Hedniska Orakels sanna dom / Gyges war wäll en mäcktig
herre på Land och Godz / dock oförnögd / men Aglajus war een fattig Åkerman / heelt
lustig och förnögd / hwilcken då han sin jord plögde Continue sång och qwad. |
|
Regula VIII
Tagh dig alldrig sielf till Exempel, ty det är een
stor fortice at säija / så har iagh giordt / så plägar iagh at giöra / Emedan at dhen
som will att andra skall taga Exempel af honom / måste sielf wara divinement
fullkommeligh / elliest / är han een extremennent stoor narr. |
|
Regula IX
Förachta alldrig någon / och tänck på at tijden /
som allting changerar, om ombyter / kan giöra den till större och bättre än du /
hwilcken du alltijd förachtatt. |
|
Regula X
Om någon digh förachtar / förtalar / och beliuger /
så omgåås der medh helt tysteligen / och revangera digh intet straxt på stunden när
dett skier / eller du dett får wetta / på det at wreden må sachta sigh / och din
revange må skie med een sang froid, eller kallsinnigheet: ty det heter myckett wäll på
tyska / wann du dich an deinen feindt räcken willst / so regire dich woll. |
|
Regula XI
När tu äst wred / så måtte tu wähl achta tigh / at
tu intet fäller många ordh / ty et ord i wredzmodh mal à propos fält / kan skada een
Menniskia i alla sine dagar / i wredzmodh achta tig wähl / at sättia något på papperet
ty det heter / Littera Scripta manet. |
|
Regula XII
Om någon är halt / blinder / Eenögd / krookrygget /
eller elliest lytter. Wahr alldrig så oförståndig och malhonnete, att förebrå honom
hans naturliga fehl / Gudh som är allzmächtig och een Souverain Disponerare af Naturen,
kunde öfwer sådant snart på dig hämnas / at du genom Siukdom / eller annan händelse
så blefwe. Huru mången har sagt sin nästa till förtreet: du surögde sielm / du
krookryggote geet / du halte hund / hwilcken kort tijd där effter blefwet sielf så
satter. Mefrou von Henneberg i Flandre förebrådde Een fattig tiggerska / at hon hade
många barn ; Men hon fick ett åhr där effter 365 barn sielf |
Margareta eller Mathilda von Henneberg. Enligt berättelsen
döptes sönerna till Johannes och döttrarna till Elisabeth. Både modern och
barnen dog dagen efter dopet. |
Regula XIII
Behåll om möjeligit är ett gott humeur, ehwad dig
påkommer / hwilcket du må lätteligen behålla / så länge du Sobert och nychter lefwer
/ jembwähl alldrig högre flyger / än wingarna förmå at bära / nembl. at du alldrig
giör större skuld än du hinner betahla / och til öfwerflödigheet af intet fåfängt
Exempel låter dig låcka / och säg alldrig / så har den / så har den / så måste jag
och hafwa. Påmin digh wähl / at alt det som ditt sinne / hijt tills förlustat / och
förnögt / waret een skugga / af denna Werdzliga fåfengligheten: altså lär / det du
här effter / ditt sinn tillfästandes warder / icke större Duree och ståndachtigheet
hafwa. Det heter: omnia sunt Hominum, tenui pendentia filo. |
|
Regula XIV
För Gudz skull låth alldrig låcka digh at
säija hwad andra tigh förtrodt antingen som ett arcanum, eller och elliest dett du icke
will alla skola wetta / Förtro icke din bästa wän een gång. Quintus Metellus een
förnähm Rommersk anförare / sade / att han skulle brenna sin Siorta up / om han wiste /
det hon skulle weta hans secreta handlingar. |
|
Regula XV
Tadla alldrig på andras arbete / kan du bättre än de
/ så rosa dig intet der af ; Ty ehuru wähl du tyckz kunna een ting / så fins dock
alltijd den som kan det så wähl som du. Det är bondachtigt at wara Momus, men ädelt at
berömma sin nästas wärck / fast än dett ey woro så alldeles fullkomligit. |
|
Regula XVI
Bekymbra dig om ingen / ty du hafwer nog at
beställa medh dig sielf / enähr du lagar / at du må finnas ostraffbar af andra. |
|
Regula XVII
Tänck alldrig / att du äst nog klook / uthan
lähr gierna af annan / fast än han wore een bonde / och något godt wiste. Ty offta
lägger man / kåstelige gyllende Clenodier, i ett ringa faat ; Altså kan een gemeen man
/ fådt större gåfwer af Gud / än den som är af stor härkombst. Exemp: Een yngling af
gemen födzel benämbd Lasse Räckning / hwilcken nu förtijden i Swerge öfwergår alla
Cammererare / och Commissarier sampt Bokhållare / i rächning / Hwilken konst honom så
naturlig är / at han een stoor book / på 2 eller 3 timmars tijd sluta kan. |
Lasse räknare eller
egentligen Lars Bengtsson Granberg var född 1678. Han ägnas ett kapitel i Magnus von
Platens bok "Skandalen på operakällaren". Här inställer sig en
fråga: skulle Ankarstierna kalla den i så fall 30-årige Lasse för yngling? En logisk
slutsats är att Didrik A. nedskrev tankarna långt tidigare än de trycktes, exempelvis
när Lasse var som mest i ropet på 1690-talet.
|
Regula XVIII
Begiär alldrig någon ting / som din nästa
tillkommer: hwad är dig för honneur at du blijr een Man obligerat, för een bagatelle. |
|
Regula XIX
Giör narr i ditt sinne / af alla de / som
flattera och roosa dig i din praesensce och wahr Italienarne lijk der uti / som säija:
Piace l'Adulazione coloro, chi non hanno sperito. |
|
Regula XX
Till det sidsta betänck den kloka Lefwernes
Regulen, som Mahomet gaf till een Turrkisk Chaimakan då han Wiissdom af honm begiärade /
hwilcket Råd een Fransysk Author sålunda uthsatt.
Reconnossez Dieu,
Retener votre langue,
Reprimez votre colere,
Fattez acquisition de sciences,
Soyez ferme dans votre Religion,
Abstinez vous de faire du mal,
Frequentez les bons,
Couvrez le defaux de vot Prochain,
Donnez Aumonez,
Repanser vous du mal, que vous avez fait,
Disposez bien le temps presens,
Songez au futur
Et a la fin de tout cela,
Attendez une heureusce eternellité
pour recompence.
Ankarstierna, Didrik, Några få moraliska och
til Dygden dragande påminnelser... - Uppsala, 1708(?) |
|
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-30 15:05 |
| Föregående sida: 5.3.2.
Didrik Ankarstierna (1676-1714) Nästa
sida: 5.3.3. Hans
Ankarstierna (1678-1739) |