Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

6.10.1 Psilanders,  Feifs och Anckarcronas memorial om galärflottan 3/8 1734

Defensionsdeputationen ansåg frågan om Finlands sjöförsvar vara av sådan vikt att man beslöt anmoda såväl Amiralitetskollegium som de vid riksdagen närvarande flaggmännen att inkomma med sina åsikter i ärendet. Därtill anmodades landshövdingarna Gustaf von Psilander och Carl Georg Siöblad att inlämna yttranden, väl med tanke på deras sjömilitära förflutna.

Psilander, tillsammans med viceamiralen Peter Feif och schoutbynachten Theodor Anckarcrona, formulerade i ett memorial sina tankar i ärendet. Memorialet är publicerat i: Documenta historica... VI. - Verteidungspläne Finnlands 1721-1808, vol I / herausgeg... von Einar Juva. - Helsinki, 1939, s. 150-154. Texten är hämtad därifrån och de aningen märkliga numreringarna och vissa egendomligheter i stavningen får därför stå för utgivarens räkning.

Hörsamt memorial

Wed de questioner, hwilka höglofl. riksens ständers secrete utskotz defension deputation, behagat giöra til undertecknade nembl:

1:o Huru wida för undertecknades  dehl: skulle finnas för riket nyttigt och säkert at förlägga halfwa, eller hela den härwarande galer esquadren til Helsingfors.

2:o Till hwad styrkia wij äfwen förmena flåttan så i Carlskrona, Stockholm och Giötheborg bör bestå utaf, både; skiepp, fregatter, gallerer, och andre fahrtyg i anseende til riketz granne Rysslandz närwarande tilstånd: är wår hörsame utlåtelse; hwad angår förlägningen eller separation af Stockholmske esquadren: så lärer det finnes oförnekeligit at när en nation äger en flottan af skiepp eller gallerer, som är inferieur til antahl emot den flotta som dess granne eller grannar äga; at den nationens interesse altijd  synes bestå deruti, at ihoopholla des ringare styrkia och eij skingra den.

2:o Men skulle en nation wara i stånd, at i ställe för een station formera twänne, så bör den nation då tillsee, huru wida des cassa är i stånd at kunna fournera,alla dhe till en sådan altijd kostsam inrättning requirerande och nödige summa.

3:o Skulle en sådan tilräcklig summa wara at tillgå till den requirerade nya inrättning, så följer dernäst at considerera, huru wida den ohrten är befäst, eller huru mycket det kostar at befästa en sådan hamn och ohrt emot attacq af en superieur mackt.

4:o dernäst bör efftertänkas om uti den destinerade ohrten, och i neigden, finnes tilgång till alla nödige bygningz materialer med mehra: i synnerhet ekewirke och plankor; jern, tougwärke segelduuk etc. som altijd till en esquadres förnödenhet och reparation bör i ohrten wara at tilgå; eller hwarifrån dylika materialer, utan at fruckta något fientlig hinder i krigztider, böra hämtas.

5:o Jemwähl och i synnerhet, hwarifrån botzmännen och infanteriet, utan at förmycket förswaga en detacherat armee; skole i rättan tijd, och utan tidzens utdräckt, tagas til besättning av esquadren; om där finns tilgång till i landzorterne eller om de ifrån andra sidan af siöön skola transporteras.

6:o Dertill kommer at wara omtänkt, om ett borgerskap uti en sådan stad, eller landet ikring är i stånd at i rättan tijd fournera all nödig proviant, som requireras till en sådan esquadres utproviantering.

Änskiönt nu alla desse opmständigheter och requisita wore at tilgå, hwilka wij för wåra dehlar eij kunna finna: så förekommer den andra omständigheten; huru wida esquadren, eller en detacherat force, kan wara uti Helsingfors i bättre stånd, at möta grannens hela eller detacherat mackt: eller ifrån den ohrten förswara de[n] finska så wähl som den swenska siökusten, ifrån fientlig ravage, bättre, än esquadren kan giöra ifrån Stockholm; skiähl deremot äro förutan flera.

1:o Det förmenas wäll at helsingforska hamnen är altijd förr öppen, änn wiborgske och cronslotska hamnarne; sådant medgifwes gierna. Men derföre är sielfwa skiärgården intet förr öppen; därtill bör eij twiflas, så snart en galler esquader förläggas til Helsingfors at icke grannen förlägger en starkare esquadre till Revall och Rogerswijk hwilken hamn om wåhren så snart om icke förr är öppen än någon annan.

2:o Een esquadre kan if. Rewall när den kommer wed helsingforska sidan bettre soutinera sig der om wåhrtiden, uti skiärgården; än helsingforska esquadren är i stånd at kunna giöra på revalska sidan, emot storm och ondt wäder: som den senare siöösidan är öppen och utan skiärgård.

3:o Således kan grannen, i anseende til des nu warande superieur mackt af gallerer, samt situation af desse emot hwarandra liggande hamnar, förr wara i stånd at innesluta esquadren uti Helsingfors: än wår esquadre at innesluta des siööforce uti Revall, och än mycket mindre, om han i krigztijder förlägger stoor dehl af sielfwa flottan til revalska sidan: ock kan således grannen då des lättare ravagera finska siöökustorne.

4:o Skulle en detachement af esquadren skiee till Helsingfors förswager icke sådant sielfwa esquadren och när den således af fienden kan instängas: uti hwad stånd blijr då esquadrens öfrige dehl, at möta fienden, eller hindra den samma at ravagera bägge kustorne i allas åsyn.

Om Sweriges rikes siöö mackt som den nu är af skepp och fregatter wore på ett ställe tillsammans, sannerligen wore icke den redoutable nog för endera af wåre grannor, uti ett på wår sida rättmätigt krijg; men nu ehuru stoor den i anseende till Sweriges rikes nu warande förmögenhet den ock wara må, så är den samma redan för mycket förswagad, igenom det att siöö mackten redan är fördehlt på trenne ställen, skulle nu det fierde stället komma till, blijr icke då siöömackten, des mehra separerat, och derigenom swagare, samt för riket kostsammare, at underhålla.

Wed sådane uti wåra tankar beskaffade omständigheter, kunna wij på wåra samweten eij styrkia R. St. Secreta Defensions Deputation till någon ny inrättning, flyttning eller reparation af Stockholmska esquadren; det är sant at Finland i anseende till belägenheten, står altijd först i fahra uti krijgz tider men des wilkohr blifwa eij förbättrade, igenom en der i landet inrättad för swag defension til siöss, och kunde en sådan separation af esquadren i Stockholm förorsaka, då den detacherade esquadren (som sagd är) blefwe innesluten, at icke allenast finlandske kusten wore olycklig utan ock jemwähl Sweriges hufwud stad i fahra satt, derigenom at den resterande esquadren här i Stockholm eij skulle kunna med des således förswagade mackt, wara i stånd at förswara siöö avenuerne kring Stockholm.

Kriigz ödet har i förra kriget brackt Finland under grannens wåld, men det är Gudi lof igenom freden restituerat. Men om Stockholm, igenom Gudz tillåtelse, skulle träffa den olyckan, så blijr questionen huru det då skulle gå: nog blev Stockholm swensk som förr, men torde hända en dehl af Finland måste gå i wederlag som Ingermanland har gåt för Finland.

Situationen och experiencen wittnar at man ifrån Stockholm förr kan komma till siöss än ifrån Petersburg, Cronslott, eller Wiborg, ja ofta förr än ifr. Rewall: och som sådant troos wara indisputabelt: kan icke då när nöden tränger altijd en så stark utrustad detachement, förr wara till siöss och uti finska skiären, änn någon fiende kan komma och oroa dhem.

Fördenskull äro wåre oförgripelige tanckar, till at winna medlen till säkerheten och förswar som tillfälle törr requirera til finska siöökustens förswar at eij allena holla uti god stånd den nu warande esquadren uti Stockholm. Utan ock med all försicktighet ihoopsamla och aptera så mycket wirke som kan tiäna tillesquadrens förstärkiande, till det antahl som kan fastställt blifwa af. r. ständers secreta utskott.

Ty inrättningen är här i god stånd, så at riket eij behöfz graveras med de stora utgifter som requiereras till alla nya inrättningar. Här finnes i fredz ock krigz tider, (när tidige anstalter giöras) tilgång til alla nödige materialer, tougwärk: jern, artillerie, proviant, besättning af matroser och infanteriet i sielfwa landet, och hwad mera som erfordras till esquadronens i stånd sättiande och utredande allenast der blijr tilgång till penningar och god credit.

Hwad angår den andra questionen huru strak Sweriges flotta bör wara, i anseende till Rysslandz närwarande tilstånd, så lärer R. S:t Secreta Defensions Deputation gunstigt finna huru swårt det skulle falla at rätteligen yttra oss derom, innan wij må blifwa underrättade om Rysslands nuwarande tilstånd til siöss: emedan det är oss obekant huru stark den om tiden är, både til skiepp och gallerer: wij utbedia oss, communication deraf, då wij torde des bättre sättias i stånd, at effter wår skyldighet kunna till R. St. Secreta Defensions Deputation afgifwa wåra wällmeenta tankar.

Stockholm d. 3 augusti 1734

G. von Psilander                          P. Feif                                      T. Ankarcrona

(UNDER ARBETE)
©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: februari 28, 2001.
Föregående sida: 6.10. Riksdagen 1734

Nästa sida: 6.10.2. Psilanders, Feifs och Ankarcronas flottplan från 20/8 1734