6.4.6.2. Psilanders,
Feifs och Ankarcronas flottplan från 20/8 1734
|
De tre flaggmännen
inlämnade också ett betänkande om hur stor den svenska flottan borde vara. Som
utgångspunkt används en jämförelse mellan de olika Östersjöflottornas utveckling
"i mannaminne". Av de tre herrarna var Psilander den äldste och det
är sannolikt mer än en slump att jämförelsen inleds med läget 1687/88 - den tidpunkt
vid vilken han inträdde i svenska flottan.
För att öka åskådligheten har jag gjort vissa
anpassningar av originalets ibland något röriga uppställning. |
Hörsamt Pro Memoria
Uppå den af Riksens Ständers Secrete Utskotz
Defensions Deputaions till oss undertecknade giorde Proposition at gifwa wår Utlåtelse
till hwad Styrkia Man förmenar flottan så i Carlscrona, Stockholm och Giötheborg, bör
bestå utaf, både i Skiepp, fregatter, gallerer och andra fahrtyg, i anseende til Riketz
nu warande tilstånd: |
Noter: |
| Utbedia Wij oss den friheten att innan Wij
utlåta oss directe til den questionen, få i största korthet wisa, hwad Proportion, som
tilförne, dock i Manna Minne, warit emellan den Swenska och Danska Siöö Mackten, då
när Russland ännu eij hade någon hambn uti i Östersiön och derjemte den nu warande
Styrkian till Siöss af alla 3 Riken ; hwaraf Man dess lättare lär kunna dömma om
Swenska flottans större eller Mindre Egalité emot Grannarnas flotta och Siöömackt |
Någon rysk flotta att ta hänsyn till fanns
ju inte före Nyens fall 1703 och det därpå följande anläggandet av S:t Petersburg. En
nog så dramatisk omkastning av förhållandena i Östersjön. I ett europeiskt perspektiv
påminner det om Storbritanniens situation när Wilhelm II:s Tyskland började skapa en
modern flotta. Sveriges möjligheter att kapprusta var förstås betydligt mindre än
världsimperiet Storbritanniens |
| A:o 1687 och 1688 bestod Swenska
flottan af |
|
| 28 Skiepp ifr. 40 til 84 Canoner 12 Fregatter & Snauer ifrån 12 til 36 Canoner til hwilkas bestyckning
och besättning Requirerades ungefärlig |
Canoner
1 994Manskap
11 284
|
|
| A:o 1687 och 1688 bestod den
Danska flottan af |
|
| 32 Skiepp ifr. 40 til 90 Canoner 21 Fregatter ifr. 8 til 36 Can: |
Canoner
2 28010 862
Man |
|
| A:o 1700 War Swenska flottan stark |
|
| 39 Skiepp ifr. 46 til 100 Canoner 11 Fregatter ifr. 16 til 32 Can: |
Canoner
2 86216 198
Manskap |
|
| A:o 1700 den Danska flottan bestod
af |
|
| 30 Skepp ifr. 44 til 100 Can: 18 Fregatter ifr. 8 til 34 Can: |
Canoner
2 246Manskap
11 694 |
|
| A:o 1710 Swenska flottan bestod
då uti Carlscrona |
|
| 37 Skiep ifr. 44 til 100 Canoner 18 Fregatter & brigantiner ifr. 10 til 32 Can.
Uti Giötheborg
3 Skepp af 44 och 46 Canoner
9 Fregatter &c. ifr. 10 til 36 Canoner |
Canoner
2 982
Manskap
16 182 |
|
| A:o 1710 Danska flottan war |
|
| 28 Skiepp ifr. 44 til 106 Canoner 17 Fregatter & c. 8 til 34 Canon: |
Canoner
2 152Manskap
11 250 |
|
| A:o 1733 Swenska Flottan af Skiepp
& Fregatter är nu förtiden uti Carlscrona, Stockholm & Giötheborg |
|
| 23 Skiepp ifr. 44 til 96 Canoner 1 Pråmskep af 60 Can:
15 Fregatter ifr. 10 til 34 Can |
Canoner
1 990Manskap
11 120 |
|
| A:o 1733 Danska flottan är |
|
| 26 Skiepp ifr. 50 til 90 Canoner 14 fregatter & c. ifr. 10 til 36 Can: |
Canoner
2 050Man
10 850 |
|
| Utaf hwilken Jämbeförning emellan
den Swenska och Danska Flottan, Man kan finna, huru bägge Nationer sökt at
emulera, så wähl uti förre som nuwarande tider emot hwarandra. Samt huru Mycket
Superieur den Swenska Flottan A:o 1710 blifwit emot den Danska. Men krigzödet, samt
Siöö skador hafwa reducerat den Swenska Flottan till Mindre Antahl än förr, hwartill
iemwähl mycket bidragit, de för deras ålder casserade skepp |
De stora krigsförlusterna kom först under
och efter 1710. Av dessa märks främst de i slaget vid Köge bukt 24/9 1710 grundstötta,
och därpå brända, Tre Kronor och Ulrica Eleonora samt de
i samband med slaget vid Femerbält 13/4 1715 förlorade Prinsessan Hedvig Sofia,
Nordstjärnan, Södermanland, Göteborg, Falken och Vita
Örn. Vid sistnämnda tillfälle kunde dessutom alla utom det förstnämnda fartyget
bärgas av danskarna. |
| Nu återstår at Comparera den Swenska
Öhrlogz Skepp och galler flottans Styrkia och den Ryska |
|
| A:o 1720 bestod Swenska flottan af |
|
| 19 Skiep ifr. 50 til 100 Canon: 21 Pråmar, fregatter, brigantiner ifr. 10 til 34 Canoner
samt 11 gallerer ifr. 11 til 18 par åhror til hwilkas besättiande
requirerades 1 542 Man |
Canoner
1 728Manskap
10 895 |
|
| A:o 1720 Ruska Flottan beståd af |
|
| 24 Skiepp ifr. 44 til 90 Canoner 7 fregatter ifr. 16 til 32 Can:
127 gallerer ifr. 10 til 24 par åhror med 16 500 |
Canoner
1 890Manskap
14 264 |
|
| A:o 1725 Bestod den Swenska
Flottan af |
|
| 16 Skiepp ifr. 50 til 90 Can: 19 fregatter, pråmar, brigantiner ifr. 10 til 34 Can:
29 Gallerer ifr. 11 til 18 p. åhror, requireras ungef. 5 740 |
Canoner
1 454Man
9 650 |
|
| A:o 1725 Den Ruska flottan beståd
deremot af |
|
| 32 Skiepp ifr. 44 til 100 Canoner 16 Fregatter & snauer ifr. 10 til 30 Can:
70 gallerer ifr. 10 til 24 p. åhror requireras 8 750 |
|
|
| A:o 1733 Den Swenska flottan med
de på stapel stående är |
|
| 23 Skiepp ifr. 44 til 96 Canoner 15 Fregatter & brigantiner ifr. 10 til 34 Can:
1 pråm Skepp af 60 Canoner
23 Gallerer ifr. 11 til 22 p. åhror hwar til requireras 5 440 |
Canoner
1 990Man
11 120 |
|
| A:o 1733 består den Ruska flottan
af |
|
| 36 Skiepp af Linie 20
Fregatt ifr. 26 til 44 Canoner
15 Andra fahrtyg ifr. 6 til 16 Canoner
3 Bombarder galjoter
3 pråmar
90 Gallerer |
|
|
| Enär Man således examinerar differencen,
som warit och ännu är, emellan den Swenska Siöö mackten och den Ryska, Så är snart
at finna wår Swaghet i anseende til antahl af Skiepp så wähl som fregatter och
Gallerer: |
|
| Hwaraf Man kan och bör besluta, at Riketz
Interesse Kräfwer, at förstärkia sin flotta så wähl til Antahl af Skiepp, som ock
fregatter och gallerer: mehre i anseende til Russland än til Danmark. |
|
| Til at föra Krijg emot Danmark allena
troor man, utan at wara förmäten, at wed et Rätmätig krijg på wåra Sida, Wij kunna
egalera Danmark om icke wij äro Starkare til Siöss, i anseende til galler Esquadren: |
|
| Men ifall Krijgzödet skulle bringa
Swerige at föra krijg med Danmark och Russland tillika, så medgifwer förra Krigetz
Experience, at wår Siöömackt som den nu är ; är dertill effter Menniskeligt Omdömme
för Swag |
|
| At föra Krijg emot Russland allena, är
antahlet af Skeppen och Fregatter för sig samt gallerflottan för sig ; för mycket
inferieur, emot Antahlet af Ruska flottan af Skepp, fregatter och gallerer at kunna agera
Offensive : |
|
| Men at före Krijg emot Russland, med
Danmarcks eller Någon annan Siöö Puissances Alliance och hielp : då blijr altijd en
sådan Combinerad flotta Starkare, än den Ruska och kan Innesluta den Samma uti Sine
hambnar |
De tre flaggmännen räknade alltså inte
alls med möjligheten av ett svenskt angrepp mot Ryssland. Det scenario som föresvävat
dem är snarast en återupprepning av den situation som rådde 1719-21, med den
förbättring att Sverige skulle besitta en tillräckligt stark skärgårdsflotta för att
freda kusterna. |
| Men hwad hielper sådant emot gallerernes
öfwermacht :Ty de kunna ju af ingen flotta Inneslutas uti Skiärgårdarne och sådane
Skiär, som de Finska och Swenska äro situerade |
|
| Fördenskull äro underteknades
oförgripelige Tankar, at I anseende till förenämde korteligen andragna Beständigheter
den Swenska Siöö Machten, bör förstärkas at den kan blij, 30 Skiepp af Linie
30 Fregatter, brigantiner och snauer
10 pråmar
50 gallerer
förutom lastdragare bombarder galjoter & c. hwilka effter
tidens Conjuncturer anskaffas |
Den flottplan som defensionsdeputationen
slutligen uppgjorde fastslog följande mål:
27 linjeskepp
9 fregatter och 7 brigantiner
9 skottpråmar
41 galärer
7 bombkitsar, 3 brännare, 10 lastdragare och 10 dubbla
eschalouper eller halvgalärer.
De tre flaggmännens förslag var alltså mer ambitiöst.
De betonade förvisso galärflottans betydelse i sitt betänkande och ville mer än
fördubbla den. Samtidigt, trots betonandet av hjälpen från annan makt, ville de bygga 7
nya linjeskepp.
Källa: Dannert, L., Sverige försvarspolitik
1743-1757. - Uppsala, 1943 s. 38ff |
| Stockholm d. 20 Augusti A:o 1734 G. von Psilander P. Feif Th. Ankarcrona |
|
| Riksarkivet, R. 2604 |
(UNDER ARBETE)©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: augusti 06, 2000.
|
| Föregående sida: 6.4.6.1
Psilanders, Feifs och Anckarcronas memorial om galärflottan 3/8 1734 Nästa sida: 6.4.7.
Riksrådsvalen 1719-1734 |