| 4.1.8.
15-16 december 1705: förhören avslutas
|
| Protokollet: |
Noter: |
| Anno 1705 d. 15 Decemb:r höltz Rättegång och
förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona nerwarande dhe samma Kongl. Rättens
ledamöter som igåhr undantagandes att uthi Capiteinernes Erich Johan Lillies och Conrad
von Braunjeans ställen som sina laga förfall hafwa låtet förstå sittia Capitainerne
Peter Pley och Jacob Girs. |
Petter Pley (16??-1711) och Jacob Giers (16??-1710). |
| Samma dagh inkallades åter Capitain Gustaf Psilander
och Lieutnant Roser von Ackern, tillijka med Högbåtsmannen Nils Wahlberg, och aflade
Högbåtsmannen des wittnesed, giörandes derpå fölliande berättelse, |
|
| att dhe med wäst Nordwäst wind seglat uth ifrån
Norrie, och först på hundwachten mannades lod, hwilket han Högbåtsmannen kastat och
hade 40 fambnar båcht uthi, men fingo dhe ingen boten som honom berättades. |
Man började alltså loda först efter
midnatt. 40 famnar = drygt 70 meter. |
| Q:o Om dhe kastade på lää när dhe lodade. Rsp:o Styrde med een gihr upp i winden så att seglen begynte leka ; |
|
| Något föruth för än detta första lodandet skedde,
har Lieutenanten Roser kommit upp, men om han kom uhr Cajutan wet han intet, och befalte
dem gijga upp storseglet, hwarom han skepparen Lars Giöteborg ansade, då skepparen sagt,
hwad skall det betyda och Lieutnant Roser swarat Jag har wähl welat att det skulle stå
till, till des man kommer under Skagen, sedan kan man hålla af åth Marstrand, men det
är Commendeurens ordres, då denne Högbåtsmannen, som hade folket redan tillredz wijd
gordingarne och gigetougen, frågat huru det skulle wara, och fick till swars efter det
är Capitainens ordres så måste det skee ; Men märsseglen hafwa dhe föruth låtet
löpa neder på rand. |
En ordväxling som inte tyder på att
löjtnanten skulle varit särskilt bekymrad över den hållna kursen. |
| Q:o om han hört om Lieutnantens siuukdomb, Rsp:o har intet hört Lieutnanten hwarken klaga sig om siukdomb, el:r att han
ey fick råda wijdare än förmält är ; wijdare continuerade högbåtsmannen att längre
in på wachten lodade dhe åter, och han högbåtsmannen, som då stod neder uppå lijfwet
af skeppet, har gådt upp på Skantzen att tillse huru många fambnar dhe fingo, då har
öfwerstyrmannen Gise Rääf, hwilken kommit uhr sin hytta ropat att han såg stoora höga
landet föruth ; hafwandes dhe då budat till att hålla fa, men det hielpte intet ; och
beträffandes bergningen sedan skeppet stöt, refererar han sig på Capitainen. Mera hade
han ey att berätta eller Parterne att påminna. |
livet av skeppet = den del som ligger mellan back och
hytta.
Alltså hade Roserus von Ackern inga kommentarer till
Wahlbergs redogörelse för omständigheterna kring minskningen av segel. |
| Segelssömmaren Petter Berg afhördes och edeligen,
men weet intet om Skeppetz strandande att berätta, uthan han tillijka med een skeppare
ben:d Lillia hafwa efter deras wacht war uthe, legat och såfwet när skeppet stötte, och
så blef ett alarm och ropande öfwer alt. |
Underskeppare Johan Lillia. |
| Timbermannen Erich Holmqwist berättade på sin
aflagda Edh, att han intet weet af för än Skeppet stötte, och hwad för passerade weet
han ey heller, Ty det war intet des wärk att achta derefter, Elliest har han sedan
skeppet stötte, warit neder och hugget håhl i bottn, på det att det igenom wattnetz
inlöpande skulle blifwa så mycket tungare, och icke hugga sig sönder, hafwandes han
icke heller hört tahlas om hwem som till den olyckan war wållande ; dagen efter som een
Söndag, har han efter befallning kappat Masterna ; wijdare hade han ey att gifwa wijd
handen. |
|
| Timbermannen Jonas Jonsson, aflade sin wittnesedh och
sade sig warit om lää och drift (?) Styckeportarna, medan det lodades andra gången, och
i det strandade Skeppet hafwandes han intet hört hwem dhe skylde skullden på, Elliest
säger han sig hafwa warit med dhe sidsta på 4:de dagen om bord sedan Skeppet strandade. |
drift Styckeportarna = tätat kanonportarna? Nog förefaller det något underligt att besättningsmännen inte
skulle ha resonerat med varandra om bakgrunden till förlisningen. |
| Capitainen intahlade, att som dhe dhe sedan den
första båten med så stoor fara och förlust af manskap kommit i land, för det hårda
wädret skuld måst blifwa om bord ; Så har han låtet oppbära på Skantzen några torra
Proviantperzedler hwilka wijd Skeppetz strandande i een hast kunnat tagas i förwahr,
jembwähl och bränwijn, hwaraf folket som imedlertijd bergade sig under ett tält på
Skantzen hade sitt Lijfzuppehälle. Häruppå tillfrågades Parterne om dhe åstunda det
några flere Personer måge afhöras, eller om någondera hade något mera att påminna ;
hwarpå som dhe swarade att dhe ey Desidera flere Personers afhörande, icke heldre hade
dhe några ytterligare påminnelser att andraga, |
Enligt biskop
Bircherod hade man tittat för djupt i buteljerna. |
| Ty blef denna ransakningen sluten ; då
Advocat-Fiscalen wällbet:de Pehr Wahlberg förbehölt sig Action rationii officii emoot
Lieutnant Roser von Ackern, emedan han af ransakningen funnet, det Lieutnant Roser wijd
des hafda fremmande Styrmansbeställning, har betygat een stoor försummelse och
wårdslöshet. Afträdde. |
Pehr Wahlberg (16??-1712), fiskal sedan 1702.
Advokatfiskalen fungerade som åklagare betygat =
här närmast i betydelsen visa, ge prov på. |
| Och H:r Justitiarien sade sig willia i Kongl. Collegio
referera att till föllia af des Constitutorial Kongl. Rätten nu mera fullbracht denna
ransakningen öfwer Skeppet Ölandz förolyckande /: hwarwijd Advocat-Fiscalen sine partes
officii sig reserverat :/ sampt i det öfrige hemställer till Kongl. Collegii
gottfinnade, hwad häruthinnan wijdare är att giöra, hwilket dhe öfrige Kongl. Rättens
ledamöter bijföllo. |
Justitiarien var rättens juridiske expert. |
16/12 1705
|
|
| Anno 1705 d. 16 Decemb:r nerwarande dhe samma Kongl.
Rättens ledamöter som igåhr undantagandes att Capitain Lillie nu sielf sitter. |
|
| H:r Justitiarien berättade att han till föllie af
Kongl. Rättens resolution i gåhr, har i Kongl. Collegio giordt sin relation om
ransakningen öfwer Skeppet Ölands förolyckande, att densamma är fulländat, och
Advocat-Fiscalen förbehållet sig Action emoot Lieutnanten Roser von Ackern, hwarpå hans
grefl. Excel:s H:r Kongl. Rådet Presidenten och Ammiralgeneralen för gott funnet att
detta måhl med laga domb forderligast skall afhielpas, hwarwijd hans Excellence sig
yttrat, att det det om tillkommande onsdag under des eget praesidio kunde skie, då
Advocat-Fiscalen kan sine postulater emoot Lieutnanten andraga ; Fördenskuld blef denne
saken till een General Krigzrättz afdömande remitterat. |
postulater = begäran, anhållan.
|
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-01 17:07 |
| Föregående sida: 4.1.7.
14 december 1705: högbåtsman Jöns Hwijtlåck vittnar Nästa sida: 4.1.9. Domedagen: 20/12 1705 |