|
| |
3.3.4.4.
Frigivningsbeslutet
|
| Arnold Munthe berör
kortfattat beslutet att frige Psilander och hans konvoj. Stödjande sig på envoyén
Leijoncronas brev till Karl XII från den 18 augusti 1704 anger han att beslutet fattades
i rådet den 16 augusti. Som alltid gör skillnaden i tideräkning mellan Sverige och
England det besvärligt att säkert bestämma tidpunkter. Använde Leijoncrona den svenska
stilen eller den gamla stilen? För att lösa problemet måste man konsultera engelska
källor. Privy council, eller som Leijoncrona kallar det,
"stora rådet", hade sammanträtt flera gånger efter striden vid Orford Ness,
till exempel den 3 augusti. Det var dock först vid sammanträdet den 17 augusti (gamla
stilen) som ärendet kom upp till behandling. Leijoncrona måste alltså ha använt den
lokala tideräkningen i sitt brev till Karl XII.
Protokollen från sammanträdena i Privy Council innehåller tyvärr
ingen redovisning av eventuella diskussioner utan enbart själva besluten med en kort
bakgrund. Det är därför inte möjligt att säga något om huruvida det fanns delade
meningar eller en rörande enighet i frågan om vad som skulle ske med de svenska
fartygen. Tänkbart är förstås att någon av ledamöterna har berört detta i ett annat
sammanhang. Inte minst med tanke på detta kan det vara värdefullt att identifiera
mötesdeltagarna, undersöka förekomsten av skriftlig kvarlåtenskap, samt få veta
något om deras politiska verksamhet och ståndpunkter i övrigt. |
| Protokollet |
Noter: Nedanstående
uppgifter är hämtade främst från Dictionary of National Biography, UK National Register of Archives samt från:
Macky, J., Memoirs of the secret services of John Macky, Esq... - London, 1733
och Holmes, G., British politics in the age of Anne. - Rev. ed.. - London,
1987 |
At the Court
of S:t James’s the 17:th day of August 1704
Present |
| The Queens most Excellent Ma:ty |
Anna
(1665-1714), dotter till den landsflyktige Jakob II i hans första äktenskap. Då hennes
syster Marias äktenskap med Wilhelm III förblev barnlöst var Anna den närmaste
protestantiska arvtagaren till tronen. Hon var inte någon betydande monark, men
samvetsgrann och generös mot sina vänner och gunstlingar, såsom hertigen och
hertiginnan av Marlborough fram till brytningen 1710. |
| His R:ll Highness Prince George of Denmark |
George
(1653-1708). Den danske prinsen Jörgen, yngre bror till Christian V, had i yngre år
deltagit i det skånska kriget 1675-79. På Ludvig XIV:s initiativ arrangerades 1683 ett
giftermål mellan honom och Anna. Prinsen var ingen större begåvning. "I have tried
Prince Georg sober, and I have tried him drunk, and drunk or sober, there is nothing in
him", var Karl II:s omdöme. Vid Annas trontillträde 1702 gjordes George till Lord
High Admiral och Generalissimus över de brittiska stridskrafterna. Hertigen av
Marlboroughs bror, amiralen George Churchill, stod i särskilt hög gunst hos honom.
|
| Lord Arch B:p of Canterbury |
Thomas Tenison
(1636-1715), ärkebiskop av Canterbury sedan 1695. Tenison var en flitig
pamflettförfattare och filantrop, som stått högt i gunst hos Wilhelm III och hans maka.
Under Anna föll han i onåd, men arbetade bakom kulisserna ivrigt för den hannoveranska
successionen. Betydande skriftlig kvarlåtenskap finns, framför allt i Lambeth Palace
Library. |
| Lord Treasurer |
Sidney Godolphin
(1645-1712) 1st Earl of Godolphin. Lord Treasurer 1684-85, 1690-97, 1700-01 samt slutligen
1702-10. Godolphin var länge en ledande tory, nära allierad med Marlborough vars dotter
Henrietta 1698 giftes bort med Godolphins son. Under Annas regeringstid var Godolphin den
viktigaste ministern på hemmaplan. En period bildade han, Marlborough och Robert Harley
ett mäktigt triumvirat. Betydande skriftlig kvarlåtenskap, särskilt i British Library.
Godolphins korrespondens med hertigen av Marlborough utgavs på 1970-talet. |
| Lord President |
Thomas Herbert
(1656-1733), 8th Earl of Pembroke. 1690 hade han utnämnts till First Lord of the
Admiralty, och i jabuari 1702 blev han Lord High Admiral. Vid Annas trontillträde
tvingades Pembroke lämna sin plats, men utnämndes i juli 1702 till Lord President of the
Privy Council. Efter prins Georgs död återgick Pembroke till sin förra post. Han var
ingen professionell militär, men en mycket bildad man, bland annat en tid president i
Royal Society. Spridd skriftlig kvarlåtenskap, bland annat i Cumbria Record Office. |
| Lord Privy Seale |
John Sheffield
(1648-1721), 1st Duke of Buckingham and Normanby. Buckingham hade i yngre år tjänstgjort
på flottan under krigen med holländarna, tjänat i franska armén under Turenne och
stått högt i gunst hos Jakob II. Länge lojal mot James accepterade han den nya regimen
och blev en av ledarna för tories. Vid Annas trontillträde utnämndes han genast
till ledamot av Privy Council, och i mars 1703 till hertig. Buckingham skrev dikter och
prosastycken och författade en värdefull skildring av händelserna 1688. Viss skriftlig
kvarlåtenskap bevarad, bland annat i British Library. |
| Earle of Berkeley |
Charles Berkeley
(1649-1710), 2nd Earl of Berkeley. 1689-95 envoyé i Haag. Macky skriver: "a
Gentleman of Learning, Parts, and a Lover of the Constitution of his Country; a short fat
Man...". Skriftlig kvarlåtenskap främst i Gloucestershire Record Office. |
| M:r Speaker |
Robert Harley
(1661-1724). Vid sidan av sin post som talman i underhuset var Harley också sedan 18/5
1704 en av två Secretary of State. Hans ansvarsområde var norra Europa, vilket gör
honom särskilt intressant. Harley var vid den här tiden, tillsammans med Godolphin och
Marlborough, en av de mest inflytelserika männen i England. Hans oerhört betydande
skriftliga kvarlåtenskap, främst i British Library, torde innehålla åtskilligt
material med svenskt intresse. |
| M:r Bertie |
Charles Bertie
(1642-1711).Parlamentsledamot och diplomat. Skriftlig kvarlåtenskap i bland annat British
Library och Bodleian Library, Oxford. |
| M:r Boyle |
Henry Boyle
(16??-1725). 1701-1708 Chancellor of the Exchequer. Efterträdde 1708 Harley som Secretary
of State for the Northern Dept. Skriftlig kvarlåtenskap bland annat i British Library och
National Library of Ireland. |
| M:r Comptroller |
Thomas Mansell
(1668?-1723), senare(?) 1st Baron Mansell of Margam. Beskrivs av John Macky som " a
Gentleman of a great deal of Wit and Good Nature, a lover of the Ladies, and a plesant
Companion". Stod politiskt mycket nära Robert Harley. Skriftlig kvarlåtenskap i
National Library of Wales. |
| M:r Sec:ty Hedges |
Charles Hedges
(16??-1714). Under många år domare i amiralitetsdomstolen och vid den här tiden väl
Englands främste expert på prislagstiftning. Parlamentsledamot och statssekreterare
1700-01, 1702-1706. Hertiginnan av Marlborough hade ingen hög tanke om Hedges: "He
has no capacity, no quality nor interest...". Skriftlig kvarlåtenskap främst i
British Library. |
| M:r Vernon |
James Vernon
(1646-1727). Under många år verksam inom utrikesförvaltningen. 1697-1702
statssekreterare. En ivrig Whig, och skild från sitt ämbete efter Annas trontillträde.
Teller of the Exchequer 1702-1710. Skriftlig kvarlåtenskap i synnerhet i British Library. |
| M:r Smith |
John Smith
(1655-1723), parlamentsledamot första gången 1678. En ivrig debattör och ihärdig Whig.
Lord of the Treasury 1694-99, Chancellor of the Exchequer 1699-1701. Stod nära Godolphin.
Macky kallar honom " a Gentleman of much Honour". |
Sweeds Man of War and
Convoys to be Released.
It having been this day Represented to Her Ma.ty
that by a Letter from Rear Admirall Whestone dated the 29:th of July 1704, it appeared
that he had with his Squadron mett a Sweeds Man of War with Nine Convoys. That One of Her
Ma.tys Ships the Worcester having fired two Shot, at the said Sweed Man of War to make him
Strike which the said Captain Refused, upon which Cap.t Butler fired a Third Shot, which
the said Sweeds Captaine returned with a Broad Side whereupon some Broad Sides were Fired
at him by some of Her Ma.tys Ships, and then he Struck. And the said Ship and Convoys
being thereupon brought into the River; Her Maj.ty in Councill was Graciously pleased to
Order, as it is hereby Ordered, that in Consideration of the Presidents in like Cases, and
in regard to said Ship Struck, She be Released and Permitted to go away, and the said
Ships under her Convoy be also at Liberty to Depart. And his Royall Highness the Lord High
Admirall is to give the necessary Directions accordingly as well for the Release of the
said Man of War as of the said Convoys.
Källa: PC 2/80, Public Record Office |
Det ska sägas att fast ärendet
inte behandlats på något tidigare möte med Privy Council hade det varit uppe till
diskussion, bland annat i det s.k. "Cabinet Council". Robert Harley förde under
dessa möten minnesanteckningar, nu i Add. Mss 70334, British Library.
Anteckningar är inte alldeles lättlästa, men det framgår i alla fall att vid ett möte
den 4 augusti (gamla stilen), med drottningen närvarande, var den svenska konvojens öde
uppe till behandling. Dels beslöt man undersöka var de svenska fartygen varit på väg,
dels framdrogs ett gammalt brev från John Robinson till William Trumbull,
statssekreterare 1695-97. Förmodligen handlar det om ett brev skrivet efter Wachtmeisters
strid med två engelska fregatter i augusti 1695.
Denna motivering för ett frisläppande, att Psilander till
sist likväl hade strukit, återfinns också i Harleys anteckningar. Man kan se en
parallell till fallet med Wachtmeister 1695. Då sårades kapten Ribbing
dödligt, gav order att stryka och löjtnant Klöfverskjöld följde kaptenens order. Då
frigavs Wachtmeister med motivering att kaptenens uppstudsighet redan fått sitt
straff och att löjtnanten sedan strukit, se exempelvis: Oakley, S., William III and
the northern crowns... - New York, 1987, s. 254. Om Psilander verkligen strök
torde är mera osäkert. Han själv hävdade i alla fall motsatsen. En plausibel
förklaring till de skilda versionerna är att seglen helt enkelt sköts ner, vilket för
övrigt också antyddes av kapten Butler på Worcester. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-25 19:15 |
| Föregående sida: 3.3.4.3.
Psilanders tredje brev till Leijoncrona, daterat 13/8 1704 Nästa sida: 3.3.4.5.
Psilanders fjärde brev till Leijoncrona, daterat 22/8 1704 |
|