6.5.1. Gustaf von Psilanders friherrebrev |
WIJ ULRICA ELEONORA MED GUDZ
NÅDE, att såsom ett land och Rikes styrsel, styrckia och anseende förnemligast grundar och fästar sig uppå förståndige och mogna rådslag, samt deras försicktige och tappre utförande ; Altså fordrar och sielfwe billigheten, att de som jemte en ofärgat nijt och trohet för Öfwerheten och Fäderneslandet sig om slijka stycken och egenskaper beflitat och de samme uti deras långlige tienster städze öfwat, böra derföre niuta någon genswarande wedergällning och nådebelöning, dem sielfwom och deras effterkommande till heder och hugnad, samt androm till upmuntring at föllja deras berömwärde effterdöme. Och som Wåre Glorwyrdigste Förfäder forna Sweriges Konungar ey mindre än andre försicktige Regenter hafwa till sådane rättsinte och nyttige Undersåtares belöning ibland andre Heders- och Nådeteckn i synnerhet utsedt och räcknat deras Stånds förbättring, hwilcket låfwärde exempel Wij af nådig ömhet för Wåre trogne Undersåtares wälgång benägne äro at efterföllja ; Ty låte Wij för denna gången hos Oss uti sådant afseende i nådig åtancka komma Wår Tro Man, Ammiral och Landzhöfdinge öfwer Gottlands höfdingedöme, Oss älskelig, Ädel och Wälbördig Gustaf von Psilander, hwilkens lefwerne och hijt tills förde wandell städze warit förknippad med de dygder och egenskaper, som af en huld Undersåte fordras och en tapper Officerare bäst pryda, hafwandes han i ungdomen sökt med all möijelig flijt att lära och inhämta de wetenskaper, som honom wägen till befordran och heder bahna kunde ; I synnerhet har han, effter några Åhrs giord tienst på Wår Örlogz Flotta, åhr 1688 är worden antagen till Under Officerare, och sedan han bewistat det och det följande åhrets Siö Campagner, har han uppå erhållit tillstånd begifwit sig utomlandz, till at genom widare erfahrenhet föröka den tillförene lagde grunden uti de wettenskaper, som Siö-wäsendet tillhöra ; Hafwandes således trädt uti Hollännsk tienst, och förutan åtskillige giorde Siö Expeditioner, samt andra resor uppå Spanien, Portugall och Muscou, med godt beröm bewistat det åhr 1690 förefallne Siöslag emellan de Allierades och Konungens af Franckrijke Flottar i Canalen, i anseende hwartill Han eij allenast uti dess frånwaru år worden hugnad med en Under Lieutenants Beställning wid Wårt Ammiralitet, utan effter dess återkomst till Swerige inom några Åhr befordrad till Öfwer Lieutenant och Capitain, då han förutan åtskillige andre förrättningar åhr 1700 haft den lyckan at med Ammiralen Ankarstierna på Skieppet Wässmanland öfwerföra högstsahl. Hans Kongl. Maij:t Wår högtährade herr Broder glorwyrrdigst i åminnelse, till Pernov ; Men i synnerhet har han Åhr 1704, då han med Skieppet Öland warit commenderad at convoijera de Swenske Coffardie Skieppen i Nordsiön, wijst en särdeles bravoure och tapperhet sig till odödeligit beröm och heder, i det han, när Åtta Engelska Örlogs Skiepp honom mött och påstådt strykning, eij allenast straxt satt sig i motwärn, utan och effter yttersta möijligheten med sitt enda skepp fäcktat mot de Åtta Engelske i runda Nije Glas, till des han änteligen warit hel redlös skuten, och af ett Engelskt Skepp har måst släpas till Baij De Nord, hwaräst han låtit reparera Skeppet, och sedan åter därifrån afseglat. För detta och flere tapperhetz prof är han af högst Sal. Hans Kongl. Maij.t Åhr 1710 worden benådad med Holm Majors Beställningen wid Wårt Ammiralitet i Carlscrona, samt Åhr 1712 d. 15 Septemb: försatt uti Adeligit Stånd och wärde, hwilcka Nådeteckn honom än widare hafwa styrckt uti det berömmelige upsåt, at hålla lijf och blod, samt wälfärd och egendom för Fäderneslandet osparde ; som han och städze med wanlig mandom bewistat alla förefallne Siö Campagner emot Dannemarck, oaktat ingen af des Antecessorer där till warit brukat så länge de Holm Majors Embetet förwaltat ; detta har jemwäl ländt honom till widare befordran, i ty han det fölljande Åhret undfått mehrhögstbemälte Hans Maij:ts nådige Fullmakt på en Schoutbynachts Beställning ; Blifwandes Åhr 1714 af den Kongl. Senaten hijt kallad, at uti den fångna Schoutbynachten Ehrenschiölds ställe antaga sig Commendet öfwer Galleije Escadren här wid Stockholm ; Men emedan den strax därpå förlades här i Skiären, har han efter befallning förfogat sig till Örlogs Escadren, som då under Ammiralen Wattrangs Commendo wistades wid Åland, och effter sluten Siö-Campagne i Decembris Månad samma Åhr lyckeligen anländt med Escadern till Calmar, hwarest han funnit för sig Hans Maij:ts nådigste Fullmackt at wara Vice Ammiral. Det fölljande Åhret har han fördt Commendet öfwer Skepzwärfwet i Carlscrona, samt hafft omsorgen af Örlogz Flottans utredande, hwilken angelägne förrättning han med den oförtrutna flijt och waksamhet, så wäl skiött och förwaltat, at hela Örlogz Flottan war sidst in Majo till utredning aldeles färdig, hafwandes efter des utlöpande till Siös, och sedan han wid wärfwet föranstaltat om hwarjehanda sysslor, som i hans frånwaro förrättas borde, begifwit sig efter, och då under sin convoij lyckeligen till Örlogs Flottan framfördt några Profwiant skepp till Manskapetz underhåld ; hwarpå effter högstbemälte Hans Maij:t i anseende till den grundeliga kundskap och förfahrenhet, som då warande Vice Ammiral sig i Siö-wäsendet förwärfwat, samt hwaraf han tid effter annan wärckelige prof aflagt, för godt funnit at updraga honom en Ammirals Beställning wid Hufwud Flottan i Carlscrona ; Jemte hwilckens förrättning , oachtadt de mångfaldige sysslor, som den samma enskijlt åtföllja, han lijkwäl uti twänne Åhr suttit med wid medlens disposition uti Ammiralitets-Stats- och Cammar Contoiret in till Åhr 1716 i Octobris Månad, då han är worden förordnad till landshöfdinge på Gottland ; Hwilcket Embete han sedermera med all omsorg, flijt och rättrådighet till alla den Ortens Inbyggiares nöije och hugnad, berömmeligen förstådt ; I synnerhet har ha Åhr 1717 in Julio, då Ryssarnes Flotta, af Tiugu skepp starck, ankrat under Gottland och wid Östergarn och satt i land mer än 1500 man, sökt med allmogens upbådande, emedan han ingen regulier Milice då till hands hade, at giöra fienden all möijelig resistence, låtit förhugga dem de störste wägarne, som lopp in i landet, samt sig så där, som ock på andra ställen i Skogen förskantza, hwarest fiendens ankomst kunde wäntas, hwarpå han sedermera genom att med klokheet och försichtighet öfwerlagt och sedan utspridt rykte om förwäntad Succurs, injagat fienderna så mycken räddhåga och skräck at de den fölljande dagen i största hastighet begifwit sig om bord på deras Skepp och seglat af, hwarigenom Gottland den gången från fiendens äfwentyrliga Attaque lyckeligen blef befrijat. Han har iemwäl uti de förflutne Åhren oacktat alla de swårigheter, som den tiden hindrat handelens gång, likwäl genom sitt bekymber och omsorg så lagat, at uti des höfdingedöme ingen brist warit på alla de nödiga wahror, som utrijkes ifrån betarfwats ; Hafwandes därjemte noga tillsedt, at Cronans Räntor och utskylder i möijeligaste måtto blifwit infordrade, som han och des utan af de förre Åhrens restantier öfwer Femtijo Tusend dal. Silf.r Mynt till Riketz fördehl indrifwa låtit ; Som nu ett sådant sammanhang af berömwärt förhållande förtienar, at med någon Kongl. nåd och ynnest ihågkommit warda ; Fördenskull och på det han må sådant i sielfwa wärcket röna, samt skönia det wärde, som Wij på hans förtienster sättie ; Ty hafwa Wij till att tacka däraf, honom med Frijherre Stånd och wärde welat hedra ; Som Wij och härmed och i krafft af detta Wårt öpna bref, af Kongl. makt och myndighet samt ynnest och nåde gifwe, skiänke och tillägge honom Ammiralen och landshöfdingen Gustaf von Psilander, des Hustru och alla lifs- och bröstarfwingar, så födde som ofödde, så Man- som Qwinnkön, arfwinge efter arfwinge, Frijherre Namn och Wärde, och till en förbättring på des förre Adelige Wapn, En Sköld fördehlt i fyra
Fält, hwilcka med ett gyllende Korsz ifrån hwarandra skillias, och mitt uppå fördelningen är des förre Adelige Stamwapn, som är en blå Skiöld, hwaruti wisa sig åtta gyllende Kulor 4. 3. 1. med en Chef af gull, i hwilcken ligger ett af de gamblas krigz Skepp af blå färg ; Men af sielfwa frijherrliga Wapnet är det första fältet blått med ett försilfrat Lamb uti, som håller med wänstra framfoten ett Siö Estandar af Silfwer öfwer halsen: det andra fältet är rödt, hwaruti sees att förgylt Ankar emellan twänne Musslor af Silfwer: det tredie fältet äfwen rödt, med ett Stycke och en Enterbila uti, som äro korsz wijs stälte och bägge af gull. Uti det fierde fältet som är blått äro twänne Lillior af gull brede wid hwarandra att see. Ofwan på skiölden stå twänne öpne Tornerhielmar, med en Frijherlig Crona emellan, och en på hwardera Hielmen. Uppåden högre hielm-Cronan, står en Swensk Cron Flagga emellan Åtta Engelska Cron Flaggor och utur den wänstra upstijger öfredelen af ett rödt Leijon, som håller med högra Ramen siu stycken gyllende Pijlar ; Löfwärcket är af Gull, Silfwer, blått och rödt, aldeles, som detta Wapen med des egentel. färgor här hos på andra sidan afmålat finnes. Hwilket Wapn han, samt des äckta Bröstarfwingar, i alla tillfällen, Möten, samqwämm och handlingar, skole och måge föra och bruka, efter sin och deras nödtorft, willia och behag, och där hos till ewärdeliga tider nyttia och behålla alla de förmåner, frij- och rättigheter, som andra Frijherrar uti Wårt Rijke gifne och förunte äro, dock så wida slijke förmåner och rättigheter, intet röre den Konungzliga Rätten, förminska Wåre Ingälder, eller löpe emot Kongl. Stadgar och Förordningar, samt Riksdagzbesluter ; Ty i sådant fall böra de intet giälla, hwarcken för de Frijherrar, som af forna Sweriges Konungar öro giorde, eller af Oss nu för tiden eller hädaneffter giöras Kunna. Och som Sweriges lag intet tillåter, och Riksens tillstånd eij tåhl någon ewäredelig gåfwa och abalienation af Wåre och Cronans gods till Frijherrskap. Ty effterlåtas honom, och hans äkta lifsarfwingar at kalla och skrifwa sig Frijherrar till des egit adelige och arfwelige Gods... Wij begiära fördenskull härmed af alla Mackter, Keijsare, Konungar, Furstar, Frije Herrskaper och alle andra effter hwars och ens höghet och wärde, flijt- wän- och gunsteligen ; Så och biuda och befalle alle i gemeen, samt hwar och en i synnerhet, som Oss med lydno och hörsamhet äro förbundne, och för Wår skull wele och skole giöra och låta, att de erkiänna effterbemälte Ammiral och landzhöfdinge Gustaf von Psilander, samt dess Äckta Bröstarfwingar för rätta Frijherrar, bewisandes dem den heder och respect, som det Ståndet tillbör, och icke giörandes dem deremot hinder, mehn eller förfång i någon måtto, nu eller i tillkommande tider. Till yttermera wisso hafwa Wij detta med egen hand underskrifwit, och med Wårt Kongl. stora Sigills witterlige härunderhängande bekräfta låtit. Som skiedde i wår Kongl. Residence Stad Stockholm den Tiugu Tredie Dagen uti Maii Månad, Åhr effter Christi Börd, Ett Tusend Siu Hundrade och på det Nittonde.
Ulrica Eleonora Kungliga biblioteket |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson |
| Föregående sida: 6.5.
Psilander blir friherre 23/5 1719 Nästa sida: 6.6. Expeditionen till Danzig 1719 |
