Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

2.1.1. Krigets bakgrund

När Karl XII tog över Sveriges styrelse som enväldig kung i slutet av 1697 var Sverige alltjämt en stormakt. De stora landförvärv man gjort, framför allt under 1600-talet, var alltjämt i behåll. På dessa områden kastades begärliga blickar från olika grannstaters sida.  Tillfälligheternas spel hade gjort att två av dessa stater fått nya härskare i samma veva som Sverige. Tsar Peter I hade blivit ensam regent i Ryssland 1696 och ivrade starkt för att modernisera landet. Hans försök att öppna Ryssland för västeuropeiska influenser skulle naturligtvis underlättas kraftigt om man hade sin egen hamn vid Östersjön. Att låta handeln gå via Arkangelsk eller genom de svenska provinserna Ingermanland, Estland och Livland  kunde naturligtvis inte i längden vara acceptabelt. Att på egen hand gå i krig med Sverige var förstås inte särskilt lockande. I Polen hade August II valts till kung och han kastade sina blickar mot Livland. Danmark, som drabbats allra hårdast av den svenska expansionen, drömde om att återerövra sina förlorade landsdelar. Det fanns dessutom den hela tiden brännade frågan om hertigen av Holsteins ställning. Alltsedan Karl X Gustavs tid hade Danmark fått leva med den nära alliansen mellan Sverige och Holstein-Gottorp. 

Ur detta föddes förhandlingar mellan tsar Peter, Fredrik IV och August II, vilka ledde fram till olika fördrag, vilka åsyftade ett så gott som samtidigt angrepp på Sverige från August II:s och Fredrik IV:s sida i början av 1700. August II inträdde i förbundet inte som kung av Polen utan som kurfurste av Sachsen, vilket är viktigt att hålla i minnet när man funderar över Karl XII:s politik efter övergången av  Düna i juli 1701. Tsaren lovade att sätta igång sitt angrepp så snart kriget mot Turkiet var avslutat, vilket skulle ske senast i maj 1700.


Litteraturtips: För bakgrunden till kriget hänvisas till: Den svenska utrikespolitikens historia, II:I : 1697-1721. - Stockholm, 1952 samt Jonasson, G., Karl XII och hans rådgivare : den utrikespolitiska maktkampen i Sverige 1697-1702. - Uppsala, 1960.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-29 11:41

Föregående sida: 2.1. Det stora nordiska kriget (1700-1721

Nästa sida: 2.1.2 Den svenska utrikespolitiken 1697-1700