Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.3.3.3.3. Christoffer Leijoncronas brev till Karl XII

Vid den här tiden var Christoffer Leijoncrona svensk envoyé i London. Den 1/8 (sannolikt gamla stilen) skickade Leijoncrona ett brev till Karl XII, bland annat innehållande följande avsnitt där han berör ett samtal med "Statssecreteraren". Det fanns två sådana, Charles Hedges och Robert Harley. Eftersom frågor rörande norra Europa sorterade under Harley torde det vara denne som avses i det här fallet.

Ett par ord är svårlästa och därför tills vidare markerade med frågetecken.

...
I går hade man tijdningar dhet Ammiral Whetstone, med dhess Escadre, hade anträffat ungefähr 10 mijl ifrån Orfordnehs, någre Swenska Kiöpmanskiepp, under convoy af Eders Kongl. Majt:ss skieep Öhland, som fördes af Capitein Psilander, mellan hwilcken ock dhen Engelska Escadren är uppwuxen om strykandet, hwar uppå är fölgdt ett slagh som wahrat ungefähr 3 tijmar, uthi hwilcket Capiten Psilander, skall sig helt tappert hafwa förhuldt, ock slagit sigh medh åtskilliga af dhe Engelska skieppen, dhet ena efter dhet andra, till dess han omsijder är worden öfvermästrader. Här uppå hafwer mig idag warit hoos Statssecreteraren, gifwandes först tillkänna dhet iag eij ännu någon säker underrättelse hafwer af dhen wickt att jag eij understodo mig något i dhen samma att giöra, uthan uttryckelig ock expresse befallning, men i undertijds kunde iag eij omgå att förställa huruledes ett sådant förhållande ingalunda kan tiena till wänskapens förfrämiande, uthan fast snarare afbrytande. Jag förmälte huruledes framledne Konung Wilhelm hade gifwit förtröstning dhet hans Capitener skulle på alt sätt undwijka hwadh till slijka disputer kunde gifwa anledning ock att påminnelser äro sedermera giorde wordne dhet ordres till dhen ändamålet gifwas Capitenerne. Statssecreteraren sade sig eij hafwa ännu någon wiss underrättelse om saken, att han inom kort dhen bekomma lärer ock dessförinnan kunde han sig öfwer dhen eij uthlåta på något sätt. Han betygade dhenna händelsen wara sig helt okänd, men trodde för dhet öfwerliga dhet ingen kunde wägra att stryka för dhe Engelske öhrlogsskieppen här i Canalen, uthan alle Nationer hade dhet giort, ock sig dher uthi begifwit som man af långe tijders historier dhet bewijsa kan, ock woro Nationen så ömer om dhen punckten, att Hennes Majt: dhen aldrig uppgifwa kan. jag förmente att man ock dher emoot kan wijsa af historien dhet åtskillige skiepp hafwa wägrat slijkt strykande, ock woro dhet säkert att samma puncten eij igenom något fördrag är fastställter, undantagandes med Holland. Mera gafs dhenna gången eij lägenhet medh honom att taala. Jag lärer wijdare uthi dhenna saken waka (?), ock allerunderdånigaste berätta hwadh som kan hända att förlöpa. Uppå Eders Kongl. Majt:ss skiepp skola 18 man wara slagne ock 70 på dhe Engelska. Jag hafwer eij ännu bekommit något bref ifrån Capitenen, skieppet säges wara uthi Buoy de Nore
...

Riksarkivet, Anglica, vol. 156, Leijoncronas brev till Kungl. Majt.

(UNDER ARBETE)
Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: maj 03, 2001.
Föregående sida: 3.3.3.3.3.2. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender 23 augusti 1704

Nästa sida: 3.3.3.3.3.4. Psilanders brev till Leijoncrona 2/8 1704