Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.6.1.2.1. Nils Lillieroots brev till hertigen av Marlborough 14/12 1704 och dennes svar

Mot bakgrund av det i föregående avsnitt återgivna utlåtandet är det intressant att notera existensen av ett nästan samtidigt brev från Nils Lillieroot till hertigen av Marlborough. Brevet berör förvisso inte direkt Psilander-affären, men är i ton och allmänna ordalydelser väl överensstämmande med Kanslikollegiums rekommendation.

Nils Lillieroot (1636-1705) var vid den där tiden nog Sveriges mest erfarne diplomat. Sedan sin tid i Haag 1691-1703 var han dessutom väl bekant med många av de ledande männen i Holland och England och räknades av dem som en vän av sjömakterna.

John Churchill, 1st Duke of Marlborough (1650-1722) var inte bara en berömd fältherre utan besatt också ett stort inflytande över engelsk utrikespolitik, grundat bland annat på hustruns stora inflytande över drottningen. Lillieroot skriver alltså inte blott till segraren vid Blenhiem utan också en av Englands mäktigaste män.

Brevet inleds med en rad artigheter: beklaganden över att Lillieroot inte skrivit på länge, gratulationer till det framgångsrika fälttåget, att Marlboroughs insatser gjord honom berömd och beundrad över hela Europa etc. Därefter följer:

Le roi mon maistre s'en explique d'une maniere qui fait connaitre que le coeur y apart, et qu'il a une veritable estime pour vous et une amitie pleine de tendresse. Cela pourroit contribuer a vous animer a continuer dans les bonnes intentions que vous avez toujours eues pur la conservation de la bonne intelligence entre nos nations, s'il estoit necessaire - mais vous en avez dentre tant de preuves deja qu'il est superflu de vous en prier de la continuation. Vostre Excell: peut etre assuree que les sentiments du roi mon maistre pour Sa Mte de la Grande Bretagne et pour toute la nation angloize sont tels qu'ils doivent estre et qu'on a lieu d'en estre content, mais celle que S. Ma a pour votre Excell: sont dignes de vos merites. Je ne vous parle pas des mieux puis qu'il y a long temps que vous les connoissez je vous suplie seulement d'agreer que je m'interesse toujours a votre gloire et que je sois avec respect et beaucoup de &c 

le tres humble et tres obeissant serviteur  Lillieroot

Källa: British Library, Add Mss 61260 [För detta utdrag och mycken annan hjälp är jag ett stort tack skyldig Ms Heather Creaton vid Centre for Metropolitan History, London]

Noter:

Jag vågar inte ge mig på någon ordagrann översättning, men Lillieroot talar bland annat om Karl XII:s höga tankar om Marlborough, om att L. hoppas att M. även i fortsättningen vid behov ska verka för ett gott förhållande mellan Sverige och England. Karl XII hyser också tillbörlig aktning för drottningen och hela den engelska nationen.

Marlboroughs svar

 

A St. James, ce 11 Janvier, 1705

 

Monsieur,

C'est avec un véritable plaisir que je viens d'apprendre de vos nouvelles par la lettre que vous m'avez fait l'honneur de m'écrire le 14 du passé. Je vous suis infiniment redevable de votre souvenir et de la maničre obligeante avec laquelle vous voulez  bien vous intéresser en ce qui me regarde. Vous pouvez bien croire, Monsieur, que j'en suis tout-ā-fait pénétré, et je chercherai avec beaucoup d'empressement les occasions de mériter l'estime et la bienveillance du Roi en conservant par tous les moyens la bonne intelligence entre S.M. et la Reine ma maîtresse. Au reste, je vous conjure de me continuer toujours l'honneur de votre amitié, et d'ętre persuadé qu'on ne peut ętre avec plus de passion et de respect que je suis,

Monsieur, c. M.

Källa: The letters and dispatches of John Churchill, First Duke of Marlborough, from 1702 to 1712 / edited by... George Murray. - New York, 1968, s. 577

Noter:

 

Marlborough talar om den stora glädje som Lillieroots brev berett honom, om att han städse strävar efter att meritera Karl XII:s välvilja och bevara det goda förhållandet mellan Sverige och England. Marlborough hyser också den djupaste respekt för Lillieroot och den ära som denne gör honom genom sin vänskap.

(UNDER ARBETE)

Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: september 27, 2001.
Föregående sida: 3.3.6.1.2. Kanslikollegiums förslag på hur Robinsons memorial borde besvaras. Daterat 17/12 1704.

Nästa sida: 3.3.6.1.3. Karl XII:s svar på Robinsons memorial,16/1 1705