5.1.10.1.1.
Sjöslaget vid Rügen 28/7 1715
|
| Under det stora
nordiska krigets inledningsskede var det vanligt att de svenska framgångarna åtföljdes
av tryckandet av officiella relationer, ofta på flera språk. I takt med att det började
gå illa blev de allt sällsyntare. En av de sista, om inte den allra sista som gavs ut,
var berättelsen om sjöslaget vid Rügen 28 juli 1715. Sjöslaget kan knappast kallas en
svensk seger, då inga fartyg förlorades på någondera sidan och båda parter var
tvungna att gå i hamn för att reparera. |
Berättelse
Om den
ACTION
Som är förelupen emellan wår och de Danskas
Örlougs-Flotta
Under Pert den 28 Julii sidtsledne
*************************************************************
STOCKHOLM /
Hos JOH. H. WERNER, Kongl. Maj:ts
och Upsal Acad. Boktr. 1715. |
Noter: |
| Så snart wåra ut commanderade
Brandwachter den 28 Julii sidstledne blefwo bittida om morgonen warse de Danske komma
ansättiandes med hela deras Flotta / bestående af 21. Rang Skiep och 4. Brandare samt
någre Fregatter och andre små Fartyg / och der på giordt den anbefalte Signalen, |
|
| lät Herr Ammiralen och så straxt giöra
Sein, icke allenast för wår Flotta at lyfta ankar och gå under Segel / utan ock för de
Skieppen / som hade deras postering under Gripswaldz Öö at upkomma i Flottans Linie, |
|
| hwar uppå fienden / som hade Lofwen och
avantagen af wind öfwer wår Flotta / kom med små Segel alt närmare ned uppå wår
Linea, så at när klockan war 2 effter Middagen blef å bägge sidor begynt med ett
häftigt canonerande, |
|
| som utan uppehåld warade til
klåckan 8 om aftonen / då fienden stack med sin Flotta by de Wind ifrån oss /
ställandes dess cours Norden an / men wår Flotta blef liggiandes til klåckan 12 om
natten til at reparera wåre tagne skadar och läckor på Skieppen. |
|
| Då canonerandet war öfwerståndet /
kommo Officerarne om bord hos Herr Ammiralen och angofwo at deras Skiepp til Rundholt och
Mastar woro så illa fördärfwade / at de icke kunde regera Skieppen ; |
|
| Alt löpande och stående godz af
Tougwärcke äfwen bortskutit / och at de ei heller hade tillräckelig Ammunition af Krut
och Lod / hwarföre och som wi hade Jasmont W.T.N. och stilte mihl ifrån oss och winden
då war W.N.W resolverades at gå med små segel och stilla wäder Ostwart an. |
|
| Om Morgonen efter / som war den 29 Julii
sågo wi i dagningen den Danske Flåttan som war W. ifrån oss at giöra sitt bästa at
segla om de wäst med alla Segel by, och som wi för windens knaphet skul icke kunde ligga
öfwer Bornholm / nödgades wår Flåtta gå nedan eller Bezugden om bemälte Öö / |
|
| och at gå tilbaka åt Eylandt Rügen war
oss omöijeligit med en Wästerl. wind / efter som intet af wåra Skiepp kunde föra Segel
af den orsaken at deras Tågwärke och Mastar woro sönder skutne och förderfwade. |
|
| Och som wij wäntade wåra transport
fahrtyg ifrån carlscrona öster om besagde Bornholm / så togo wi den coursen och råkade
dem lyckeligen dagen effter emot aftonen 4 mihl öster ifrån Bornholm under Herr Vice
Ammiralen Psilanders anförande / |
|
| då Herr Ammiralen hölt Krigs-Conseil med
samtel. Flagge-Männen och Officerane til at höra huru tilståndet war på hwart och ett
Skiepp / och antyda dem at som Proviant nu ankommer / woro Herr Ammiralen resolverat at
willia gå tilbaka åt Landt-Rügen om winden skulle löpa ostadig / |
|
| efter wi ändå icke kunde proviantera i
Siön / aldenstund en del Espingar blefwo af fienden ruinerade wid Jasmont, och om de
tilltrodde sig kunna giöra Hans Kongl. Maij:tz tienst / innan Skieppen blifwa reparerade
och åter gå tilbaka åt Rügen / då de enhälleligen sig förklarade wara både
skyldige och willige at upoffra deras Lijf til sin nådigste Konungs tienst / |
|
| men at Skieppen ingalunda woro i stånd
utan föregående reparation at kunna hålla Siön eller giöra någon den ringaste tienst
/ warandes Skieppet Enigheten så conditionerat at det icke kan föra Märs-Segel / utan
måste släpas / hae öfwer 150 Skott i sijdan och des uthan öfwer 40 under wattnet ; |
|
| Ösell och Gottland har Herr Ammiralen
måst straxt afsända til at sökia hambn / efter de woro hel obrukelige / Och Skieppet
Pomeren lika så / at pomper måste gå nätter och dagar / uthi Hr. Ammiralens Skiepp
äro öfwer 140 Canone Skått i sijdan och 10. under wattnet / så at man måste
continuerligen pompa / föruthan det alla mastar Bogsprijet / Toug wärcket och Seglen
äro ofta igenom skutne och obrukelige giorde. |
|
| At man fått så många Skått under
wattnet / har skiedt af den orsaken / at wij lågo med wåra Skiepp i lää / hafwandes
fienden jämwäl giordt en så lång distance at wij knapt kunde begå honom med wåra 18
pundige Canoner, uthan defenderade oss på det bästa med wåra understa och swåraste
Stycken / hwar af och så skiedde / at uti en så långwarig och strack Canonerande mycket
litet folck äro blefne / uthan Skieppen med des Master och Tacklage fådt största skada
; så at på Herr Ammiralens Skiepp icke äro öfwer 60. Man döde och blesserade, och de
andre Skieppen mindre antahl. |
|
| Fienden hade swåre canoner och de kulor
som kommo ifrån den Danske Ammiralen och fastnade i Herr Ammiralens Skiepp / wogo öfwer
36. Skålpund. Under warande Action äro bägge Herr Ammiralerne Henck och Lillie sampt
Capitain Grother och Lieutenant Leerberg, samt Lieutenant Bomble af Landt Staten död
Skuttne ; Antahlet på under Officerare och gemene har man icke ännu kunnat inbekomma. |
|
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-30 14:52 |
| Föregående sida: 5.1.10.1.
Sjökriget 1715 Nästa sida: 5.10.1.2.
När Psilander mötte Tordenskiold |