6.2.1.1.
Brev från Psilander till Nils Posse 16/7 1717
|
Samma dag som den ryskan
styrkan lämnade Gotland, men innan Psilander fått veta detta, skrev han ett brev till
Nils Posse. I brevet berör Psilander bland annat det ryska ultimatum som han emottagit
några dagar tidigare och som han enligt Fryxell besvarade på ett särdeles heroiskt
sätt. Hur det i verkligheten förhöll sig med den saken ses nedan. Psilander tycks inte heller ha haft något större förtroende för sina
möjligheter att hålla ön och tycks till och med ha fruktat för Visbys säkerhet. Hans
förtroende för den gotländska allmogens militära kapacitet var låg, det framgår med
all önskvärd tydlighet. Jämfört med andra rapporter om landstigningen och ryssarnas
härjningar har detta brev fördelen att vara riktat till en person som inte hade något
att göra med Gotlands försvar. Brevet kan alltså inte ha varit avsett att påverka
mottagaren till att vidta vissa åtgärder och kan därför förmodas vara en alldeles
uppriktig redovisning av Psilanders känslor under dessa dagar i juli 1717. |
Brevet |
Noter: |
Högwälborne H. Baron
och Landzhöfdinge
M. H:r Broder |
|
Nu Gudi klagat måste jag berätta för
min K. Broder att fienden Ryssen med 18 st. Orlog skiep blef först Warse här wid Fårön
d. 7 hujus Men d. 9 D:o Ankrade han Wid Ostergarn med sin flotta Klockan 9 om Morgonen då
Jag War Wid Slijtö och sedan fienden Wid pass Canonerad 1/4 timma på landet satte han
sitt folk I land och giorde Wåra Bönder der Ingen Motstånd. |
Vid Slite låg befästningen Karlsvärd. |
Nu sedermera d. 12: då Almogen War
ihoopsamblat till 1400 Man och skulle då gå Emoot Fiend:n som stå på Kräklingboo
Backa. |
|
Men då desse Bönder kom så När att dhe
sågo fienden lop de till Skogz och gick hwar hem till sitt. Ehwad förmaningar Jag så
wäl som officerarne dhem förestälte. Nu plundrar och sköflar fienden alt hwad han
öfwerkommer och skonar eij Gudz huus eller dhe döda i grafwarna. Jag märker nu af brors
taal att Intet Stort är att lita på Gottlandz bonden. |
Plundrandet av de dödas gravar är en uppgift som också
återfinns hos Thun. |
Förleden söndagz sände fienden
Universalia till mig Med Prästen i Kräklingbo som warit fången hoos honom, och
pretenderar I Brandskatt af denna Öön 100 m D:r smt 10 m skålpund Smör och 1000 st
Oxar. Och dhet Innan 2 dagar att lefwereras. |
Söndagen den 14. När det ryska manifestet omtalas brukar det sägas 50 000
riksdaler, 10 000 skålpund smör och 1 000 oxar. 1 riksdaler = 2 D:r smt, varför
slutresultatet blir det samma. Psilander har angivit de båda första kategorierna i
tusental (m). |
Nu kan bror sielf wetta ogiörligheten
här Utaf. Hwar på Jag och så eij Swarat Något. Om wi ej får Succurs Ifrån Swerige
så är Jag Rädder att dhe bemächtiga sig hela Öön. För här är sådan Terror Ibland
Almogen så att Man eij kan lijta på dhem. |
Enligt Fryxell ska Psilander ha
erbjudit 1 000 kulor i stället för oxarna, se Fryxell, A., Berättelser ur svenska
historien, del 29. - Stockholm, 1903, s. 66 |
Jag ber anmäla min respect till K. Brors
fruu och lefwer alt framgent Min H:r
broders
Hörsamste Tiänare
Wisby d. 16 July
1717
G: von Psilander |
Detta är skrivet samma dag som ryssarna evakuerade ön. |
Wår Fruentimber sänder Jag här Ifrån i
affton. Dhet seges att Cap:t Neef skal wara ibland Ryssarne hitkommen och är hoos dhem
RA, E 5095, Brev till Nils Posse |
Psilander tycks alltså ha
fruktat även för Visbys säkerhet. Kapten Neef
borde vara identisk med Leonhard Nääf (1691-1735), 1713 kapten vid det enrollerade
manskapet på Gotland. Nääf ska rymt ur rysk fångenskap 1711. Hade han hamnat där
ännu en gång? |
(UNDER ARBETE)Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: augusti 13, 2000.
|
Föregående sida: 6.2.1.
Den ryska landstigningen i juli 1717 Nästa
sida: 6.2.1.2.
Psilander informerar landshövdingen i Kalmar om landstigningen |