Som
jag tidigare berört är det besvärligt att säga något om Psilanders bibliotek mer än
260 år efter hans död. Någon bouppteckning finns av allt att döma inte bevarad. I
sonen Peters bouppteckning 1776 finns det något hundratal titlar, men en stor del av
dessa är böcker på franska. Tyska böcker saknas så gott som helt. Med tanke på
Gustaf von Psilanders fleråriga vistelse i Stralsund under ungdomsåren kan man förmoda
att han innehaft tyska böcker.
Följaktligen måste man leta annorstädes. Den mest lovande
uppslagsändan är dottern Sophia Marias giftermål med sjöofficeren Axel Lagerbielke,
vilken 1778 lät instifta fideikommisset Älvsjö. Sonen Johan Gustaf var en framstående
boksamlare och i detta bibliotek, som ännu finns i släktens ägo, bör man ha gott hopp
om att finna böcker som en gång tillhört Gustaf von Psilander.
Greve Gustaf Lagerbjelke, bibliotekets nuvarande ägare, har haft
den stora vänligheten att söka efter Psilanders böcker bland de 8 000 volymer som
samlingen omfattar. Jag har också fått tillfälle att bese delar av biblioteket och
studera några av de böcker som en gång tillhörde Psilander. För allt detta är jag
utomordentligt tacksam.
Det intressantaste verket var en samling likpredikningar, som
Psilander låtit binda in. Den äldsta var från 1708 och den yngsta från 1720-talet.
Bland likpredikningarna märktes den över amiralgeneralen Hans Wachtmeister, död 1714. I
slutet av volymen fanns dessutom några handskrivna texter. De flesta var predikningar som
Psilander eller någon familjemedlem måste ha skrivit ned utifrån prästens manuskript.
Avslutningsvis fanns det däremot en annan sorts text - "Tractat om en
ogudachtig kan rätt lära Christi sanning". (1)
Vad detta än må vara för något, så visar det i alla fall att Psilander måste haft
ett stort intresse för religiösa frågor.
Ur en av de böcker som en gång fanns i
Psilanders bibliotek
Ett annat intressant verk var en tysk utgåva av
Luthers huspostilla. Denna predikosamling blev faktiskt inte översatt till svenska
förrän 1840. Psilanders exemplar var tryckt i Lüneburg, av allt att döma 1718, och
innehöll intressanta anteckningar. Svärsonen Axel Lagerbielke hade på några tomma
sidor i slutet av boken fört in noteringar om familjehändelser. Så här skriver han om
hustruns död (med reservation för ev. misstag i uttydningen):
Anno 1755 d 8 Martij kl. 1/2 7 om morgonen
afsomnade min i lifstijden kiära hustru på sitt 41 ålders åhr ; mig till
hiärtinnerlig sorg och afsaknad. Gud fröijde dess ädla själ uti den ewiga glädjen.
Är begrafwen uti Callmar kiörka och Hr Preesidenten Baron Psilanders graf, hoos dess i
lifstiden kiära föräldrar. På dess kista wijd hufwudet är en försilfrad plåt slagen
med inskription
Högwälborne Fru Frijherrinna Sophia Margareta von Psilander. Född i Carlscrona d. 14
aug 1714. Gift med Commendeuren och Ridd:n Wälb:e Hr Axel Lagerbielke d. 8 feb. 1743.
Död den 8 Martij 1755
Om man jämför dessa datum med de som finns angivna i
Elgenstierna så är det inte mycket som stämmer. Man ska emellertid komma ihåg att
Sverige införde den nya stilen 1753 och Axel Lagerbielke har uppenbarligen räknat om
hustruns födelsedag och bröllopsdatumet för att passa detta. Att Elgenstierna har
8/2 som Sophia Margaretas dödsdag beror kanhända på ett rent skrivfel.
Ett tredje verk som en gång funnits i Gustaf von
Psilanders bibliotek var "Der europaeische Toroan, ist eine kurtz-gefassete
Beschreibung aller Königreiche und Länder in gantz Europa ; sampt ihren Regenten / so
viel man von Anfang der Welt / biss auff diese Zeit haben kann : welches alles ausz eines
jeden Landes bestem Geschichtschreiber auszgezogen / und in einem türckischen Roman
vorgestellet hat Everhardus Guernerus Happelius". Inte en av de kortaste
titlar man sett! Eberhard Werner Happel (1647-1690) var en i Hamburg verksam
skriftställare av det mer produktiva slaget. Romaner, historiska och geografiska
sammanställningar flödade från hans penna. Hans romaner var inte romaner i den moderna
bemärkelsen utan fyllda med upplysningar, anekdoter och vetenskapliga utvikningar. Inga
storverk i litterärt hänseende men uppenbarligen populära och inte sällan utgivna i
flera upplagor. Allt enligt Neue Deutsche Biographie. Det ovan nämnda verket
utgavs första gången 1676 och utkom i nya upplagor 1689 och 1709.
"Toroan" handlar om en turkisk prins,
Soliman, som efter sin brors trontillträde tvingats fly. Han reser igenom Europa och
söker skydd och bistånd av olika europeiska härskare. Han råkar ut för en
jordbävning i Dubrovnik, blir tillfångatagen av turkar i Kroatien, lider skeppsbrott på
Donau och utmärker sig i en tornering i Wien. Soliman reser vidare genom Polen och
omkommer nästan under en jakt i Kurland. På liknande sätt genomkorsas stora delar
av Europa. Varje land beskrivs och berömda kungar och statsmän behandlas. Påvarna och
deras bedrifter räknas upp. (2)
(1) Titeln antyder måhända
ett släktskap med den vitt spridda skriften "Christeligit betänckiande öfwer
den frågan, huruwida en ogudaktig präst kan sägas lära rätt uti församblingen",
se Nordstrandh, O., Den äldre svenska pietismens litteratur. -Stockholm, 1951, s.
192ff. Som författare utpekar Nordstrandh den ledande pietisten Elias Wolker.
Tillkomståret sätts till 1714.
(2) Schuwirth, T.,
Eberhard Werner Happel 1647-1690... - Marburg, 1908, s. 80ff. |