8.6. Något om Psilanders bibliotek |
Som jag tidigare berört är det besvärligt att säga något om Psilanders bibliotek mer än 260 år efter hans död. Någon bouppteckning finns av allt att döma inte bevarad. I sonen Peters bouppteckning 1776 finns det något hundratal titlar, men en stor del av dessa är böcker på franska. Tyska böcker saknas så gott som helt. Med tanke på Gustaf von Psilanders fleråriga vistelse i Stralsund under ungdomsåren kan man förmoda att han innehaft tyska böcker. Följaktligen måste man leta annorstädes. Den mest lovande uppslagsändan är dottern Sophia Marias giftermål med sjöofficeren Axel Lagerbielke, vilken 1778 lät instifta fideikommisset Älvsjö. Sonen Johan Gustaf var en framstående boksamlare och i detta bibliotek, som ännu finns i släktens ägo, bör man ha gott hopp om att finna böcker som en gång tillhört Gustaf von Psilander. Greve Gustaf Lagerbjelke, bibliotekets nuvarande ägare, har haft den stora vänligheten att söka efter Psilanders böcker bland de 8 000 volymer som samlingen omfattar. Jag har också fått tillfälle att bese delar av biblioteket och studera några av de böcker som en gång tillhörde Psilander. För allt detta är jag utomordentligt tacksam. Det intressantaste verket var en samling likpredikningar, som Psilander låtit binda in. Den äldsta var från 1708 och den yngsta från 1720-talet. Bland likpredikningarna märktes den över amiralgeneralen Hans Wachtmeister, död 1714. I slutet av volymen fanns dessutom några handskrivna texter. De flesta var predikningar som Psilander eller någon familjemedlem måste ha skrivit ned utifrån prästens manuskript. Avslutningsvis fanns det däremot en annan sorts text - "Tractat om en ogudachtig kan rätt lära Christi sanning". (1) Vad detta än må vara för något, så visar det i alla fall att Psilander måste haft ett stort intresse för religiösa frågor.
Ur en av de böcker som en gång fanns i Psilanders bibliotek Ett annat intressant verk var en tysk utgåva av Luthers huspostilla. Denna predikosamling blev faktiskt inte översatt till svenska förrän 1840. Psilanders exemplar var tryckt i Lüneburg, av allt att döma 1718, och innehöll intressanta anteckningar. Svärsonen Axel Lagerbielke hade på några tomma sidor i slutet av boken fört in noteringar om familjehändelser. Så här skriver han om hustruns död (med reservation för ev. misstag i uttydningen): Anno 1755 d 8 Martij kl. 1/2 7 om morgonen
afsomnade min i lifstijden kiära hustru på sitt 41 ålders åhr ; mig till
hiärtinnerlig sorg och afsaknad. Gud fröijde dess ädla själ uti den ewiga glädjen.
Är begrafwen uti Callmar kiörka och Hr Preesidenten Baron Psilanders graf, hoos dess i
lifstiden kiära föräldrar. På dess kista wijd hufwudet är en försilfrad plåt slagen
med inskription Om man jämför dessa datum med de som finns angivna i Elgenstierna så är det inte mycket som stämmer. Man ska emellertid komma ihåg att Sverige införde den nya stilen 1753 och Axel Lagerbielke har uppenbarligen räknat om hustruns födelsedag och bröllopsdatumet för att passa detta. Att Elgenstierna har 8/2 som Sophia Margaretas dödsdag beror kanhända på ett rent skrivfel. Ett tredje verk som en gång funnits i Gustaf von Psilanders bibliotek var "Der europaeische Toroan, ist eine kurtz-gefassete Beschreibung aller Königreiche und Länder in gantz Europa ; sampt ihren Regenten / so viel man von Anfang der Welt / biss auff diese Zeit haben kann : welches alles ausz eines jeden Landes bestem Geschichtschreiber auszgezogen / und in einem türckischen Roman vorgestellet hat Everhardus Guernerus Happelius". Inte en av de kortaste titlar man sett! Eberhard Werner Happel (1647-1690) var en i Hamburg verksam skriftställare av det mer produktiva slaget. Romaner, historiska och geografiska sammanställningar flödade från hans penna. Hans romaner var inte romaner i den moderna bemärkelsen utan fyllda med upplysningar, anekdoter och vetenskapliga utvikningar. Inga storverk i litterärt hänseende men uppenbarligen populära och inte sällan utgivna i flera upplagor. Allt enligt Neue Deutsche Biographie. Det ovan nämnda verket utgavs första gången 1676 och utkom i nya upplagor 1689 och 1709. "Toroan" handlar om en turkisk prins, Soliman, som efter sin brors trontillträde tvingats fly. Han reser igenom Europa och söker skydd och bistånd av olika europeiska härskare. Han råkar ut för en jordbävning i Dubrovnik, blir tillfångatagen av turkar i Kroatien, lider skeppsbrott på Donau och utmärker sig i en tornering i Wien. Soliman reser vidare genom Polen och omkommer nästan under en jakt i Kurland. På liknande sätt genomkorsas stora delar av Europa. Varje land beskrivs och berömda kungar och statsmän behandlas. Påvarna och deras bedrifter räknas upp. (2) (1) Titeln antyder måhända ett släktskap med den vitt spridda skriften "Christeligit betänckiande öfwer den frågan, huruwida en ogudaktig präst kan sägas lära rätt uti församblingen", se Nordstrandh, O., Den äldre svenska pietismens litteratur. -Stockholm, 1951, s. 192ff. Som författare utpekar Nordstrandh den ledande pietisten Elias Wolker. Tillkomståret sätts till 1714. (2) Schuwirth, T., Eberhard Werner Happel 1647-1690... - Marburg, 1908, s. 80ff. |
(UNDER ARBETE) ©Bengt Nilsson |
Föregående sida: 8.5.2. Psilander och August Hermann Francke Nästa sida: 8.7. Familjerna Wattrang och Psilander |
