| I arkivet hos
"Franckesche Stiftungen" i Halle återfinns en liten korrespondens mellan Gustaf
von Psilander och Hallepietismens centralfigur August Hermann Francke (1663 -1727). Ett
brev från Psilander rörande sönernas vistelse vid Königlichen Paedagogium och
utkastet till Franckes svar. Psilanders brev är från november 1720 och Franckes svar
från januari 1721. Under julhelgen ska jag försöka tyda de
båda breven. I väntan på detta kan jag bara ge några små detaljer.
Sönerna Peter, f. 1702 och Hans, f. 1708 var naturligtvis alltför
unga för att ensamma ge sig ut och resa. De måste ha åtföljts av en informator. I
Psilanders brev framgår att som sådan tjänstgjorde Johan Pihl (1684 -1751),
provinsialläkare på Gotland. Pihl, som var född i Uppsala, hade emellertid ännu inte
fullgjort sin medicinska utbildning. I samband med utnämningen 1714 hade han lovat att
så snart som möjligt skaffa sig medicine doktors grad. 1720 anträdde han en utrikesresa
för att nå detta mål och samma år disputerade han också i Hardewijk. Om utlandsresan
säger Sacklén att Pihl över Hamburg reste till "Brunswig", Leipzig,
Wittenberg, Jena och Amsterdam till Hardewijk. (1) I Lars
Robergs samling i UUB ska det finnas en mindre beskrivning över de äventyr han upplevde
under resan. Pihl har också efterlämnat en beskrivning över Gotland. Pihl hade 7 barn,
bland annat en son Gustaf Johan, född 1722 och död samma år. 1724 döptes även näste
son till Gustaf Johan. Denne slutade sina dagar som kyrkoherde i Alva. Kan man våga anta
att namnet Gustaf kommer från bekantskapen med landshövding Psilander?
Pihl skulle, framgår det av Psilanders brev till Francke, lämna av
Peter och Hans i Halle. Därefter skulle ansvaret för deras utbildning ligga på deras
lärare. Eventuella pekuniära problem skulle handhas av en köpman i Lübeck, Friedrich
Strotman, som uppenbarligen skulle fungera som Psilanders tyske representant. Också brev
till och från Halle skulle gå via Strotman.
Breven
Psilanders brev till Francke är daterat 23 november
1720. Det handlar, föga överraskande, om sönernas utbildning. Det är uppenbart att
Psilander inte är bekant med Francke, utan vänder sig till honom som en sista utväg.
Det är 12 veckor sedan Pihl och sönerna Psilander lämnade Gotland, skriver Gustaf von
P., och han har inte hört något från dem på länge. Han vet därför inte om de kommit
fram till Halle och undrar om Francke kan hjälpa honom. Om sönerna har kommit fram vill
Psilander gärna veta hur det går för dem i skolan och vem han i fortsättningen ska
vända sig till. De har fått med sig en instruktion som ska tjäna till vägledning för
studierna.
I sitt svar från 3 januari 1721 omtalar Francke att
Psilanders brev nått honom först dagen före. Det har redan för över två månader
sedan avgått brev från Halle till Psilander, vari bland annat inspektorn för
Paedagogium, Hieronymus Freyer, redogjort för sönernas ankomst till Halle. (2) Strotman har varit på resa till Sverige och detta har gjort att
posten fördröjts. Francke kan i alla fall meddela att Hans och Peter skött sig bra så
långt. De båda sönernas informatorer, H:r Griesen(?) och M: Krannwitter, samt inspektor
Freyer kommer i fortsättningen att skicka redogörelser för sönernas framsteg och
Psilander är välkommen att vända sig till dem. (3)
Vem var då köpmannen Friedrich Strotman i Lübeck?
Jag skulle gissa att han handlade med Visby och på detta sätt kommit i kontakt med
landshövding Psilander. (4) Med tanke på Psilanders
ungdomsår i Stralsund kunde man annars vänta sig att hans kontaktman skulle finnas där,
men staden hade under några år hållits besatt av danska trupper och freden med Danmark
slöts först i juni 1720. Kan detta ha påverkat?
(1). Sacklén, J. G., Sveriges
läkare-historia från konung Gustaf I:s... - Nyköping 1822-1853, del ?, s. 712. Om
Pihl kan man också läsa i Gotländskt arkiv 1934, s. 34ff. Artikeln finns även i
elektronisk form på Gotlands elektroniska bibliotek, URL: http://www2.hgo.se/gebben.nsf/Innehall/
(1999-12-30)
(2). Det finns faktiskt inte så mycket
skrivet om Freyer. Hans insatser inom språkområdet har behandlats av Eva Maria Heinle,
se: Heinle, E., Hieronymus Freyers Anweisung zur teutschen Ortographie. -
Heidelberg, 1982. Hans verksamhet vid Paedagogium berörs
kortfattat. Det ska, enligt samma verk, också finnas åtskillig korrespondens bevarad.
Kan det däribland också finnas brev till och från Psilander?
(3). Korrespondensen Psilander-Francke
finns i finns i Franckesche Stiftungens arkiv, AFSt/H A 175 : 9 och 10.
(4). Man kan notera att Anton Eberhard
Bulmering, en tyskättad köpman i Visby, 1737 gifte bort en av sina döttrar med Johan
Friedrich Strotman, köpman i Lübeck, se NAD1996. Var denne en son till
"Psilanders" Strotman? |