Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

2.2. Situationen i Västeuropa

Efter kardinal Mazarins död 1661 övertog Ludvig XIV själv styrelsen av Frankrike. Under mer än ett halvt århundrade därefter kom han att vara en centralfigur i den internationella storpolitiken. Med hjälp av män som Colbert och Louvois skapades en stark armé och flotta. Under fältherrar som Condé, Turenne och Luxembourg gick de franska arméerna från seger till seger. Den franska flottan, ledd av män som du Quesne, i sin ungdom i svensk tjänst, och Tourville, växte ut till en av Europas största.

Mycket av utvecklingen i Europa under andra halvan av 1600-talet har sin bakgrund i den spanska tronföljdssituationen. Filip IV:s son och efterträdare Karl II var sjuklig och det förväntades allmänt att han skulle dö ung och utan arvingar. I så fall skulle Spanien och dess kolonier ärvas av den österrikiska delen av huset Habsburg. Detta skulle för Frankrikes del innebära en nästan total inringning - det tyska riket i öster, de Spanska Nederländerna i norr och Spanien i söder.

Under de första årtiondena var den franska politiken framgångsrik. Nya områden längs den norra och östra gränsen lades under den franska kronan och säkrades genom ett stort antal nya fästningar, planerade av Vauban. Mot slutet av 1600-talet kom emellertid Wilhelm III att bli en svår motståndare. Efter 1688 kunde denne dra nytta av Hollands och Englands förenade resurser och det landsflyktiga Stuartska kungahuset blev en rätt besvärlig "kompensation" för Ludvig XIV:s del. 

1688-1697 utkämpades det pfalziska tronföljdskriget. Mot Frankrike stod en koalition bestående av bland andra England, Holland, Spanien och Savojen. De franska armeérna skördade stora framgångar. Den franska flottan segrade över den förenade engelsk-holländska vid Beachy Head 1690 och ett tag såg det ut som om en invasion av England skulle vara möjlig. Det stora nederlaget vid Barfleur/La Hougue 1692 innebar en kursändring för den franska flottan. Under den återstående delen av Ludvig XIV:s regering kom den maritima krigföringen  att koncentreras på utsändandet av kapare.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-29 12:18

Föregående sida: 2.1.8. De svenska sändebuden

Nästa sida: 2.2.1. Freden i Rijswijk 1697