Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

  3.3.2. Skeppet och besättningen

Öland

Öland omringat av de engelska fartygen och delvis täckt av krutröken. Detalj av Carl Hans Wachtmeisters målning. Privat ägo

På däcket, mellan rökmolnen, skymtar några män. Här kan du se en närbild av männen vid masten.

Öland var byggt i Kalmar och sjösatt 1681.  Det var knappt 40 meter långt och strax under 10 meter brett. Bestyckningen bestod under 1704 års resa av 48 kanoner, därav 16 st. 18 punds, 4 st. 12 punds, 18 st. 8 punds och 10 st. 3 punds. Besättningen uppgick till  200 man, enligt  "Uppsalarelationen"  

I striden dödades 16 stycken och ett tjugotal drunknade i samband med förlisningen. I ett brev från landshövding Sjöblad till Amiralitetskollegium av 7 februari 1705 sägs att 2 löjtnanter och 160 gemena med underofficerare ankommit till Marstrand och att Psilander skulle ha ytterligare 20 man kvar hos sig.  I den danske biskopen Bircherods dagbok talas om att 24 besättningsmän av 230 drunknade.

Det är onekligen en aning svårt att få alla siffror att gå ihop, om nu inte besättningen "fyllts på" under den drygt tre månader långa vistelsen i England. 

Tyvärr tycks det inte finnas kvar någon rulla över Ölands besättning. Därför måste man försöka lägga pussel med hjälp av de uppgifter som ges i Psilanders brev hem, i brev från Jonas Ahlehielm till Statskontoret, i rättegångshandlingarna efter förlisningen och på andra håll.

Vissa saker kan naturligtvis utan vidare fastställas. Kapten var Gustaf Psilander. Med sig hade han två överlöjtnanter - Joachim Utfall och Roserus von Ackern, vilken också gjorde tjänst som främmande styrman. Därtill kom löjtnanten Herman Schmidt.

Det har ofta hävdats att också kaptenen, baron Carl Hans Wachtmeister ingick i besättningen såsom Psilanders sekond. Sven Grauers uttryckte vissa tvivel på detta i sitt verk om ätten Wachtmeister, men tog aldrig steget fullt ut. I själva verket var Wachtmeister inget annat än passagerare.

Bechstadius nämner också kaptenen Johan Uggla som varande med ombord. Hur det är med detta vill jag tills vidare låta vara osagt. Det har i alla fall lett till en viss förvirring. Tornqvist har korsat Johan Uggla med Joachim Utfall och fått fram Johan von Utfall! Munthe har gått tillbaka till Joachim (Jokum) Utfall, men givit honom Johan von Utfalls karriär!

Jag kommer efterhand att bjuda på kortare presentationer av Ölands besättning och andra personer som var med ombord. I princip bygger uppgifterna på de fakta man kan återfinna i "Elgenstierna" och i Lewenhaupts "Karl XII:s officerare". Vissa kompletteringar har jag emellertid kunnat göra.

En ofta använd källa till uppgifter om svenska sjöofficerare under den här tiden är Hjalmar Börjesons "Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare". En volym omfattande 1700-talet är utgiven, medan motsvarande för 1600-talet finns i manuskript i Krigsarkivets forskarexpedition. Tyvärr är de, åtminstone när det gäller Ölands besättning, inte helt pålitliga. Det påstås till exempel att löjtnanten Mårten Röding deltog i konvojresan 1704. Detta är felaktigt, då det finns brev från honom bland Amiralitetskollegiums inkomna skrivelser som tydligt visar att Röding befann sig i Finska viken. Däremot var han av allt att döma med året innan. Enligt samma verk ska konstapel Samuel Helding ha varit i engelsk tjänst 1703-1705, vilket också är fel. Om dennes tjänstgöring 1711-1713 sägs att han var på brigantinen Pollux vid Nyen. Hösten 1711 ledde Helding i alla fall en konvoj från Stockholm till Karlskrona. (1) Man bör alltså vara försiktig med att använda sig av Börjesons uppgifter.

Enligt uppgift ska striden vid Orford Ness också ha bevittnats av ett par svenska resenärer, Anders Grönvall (1671-1758) och Jacob Tersmeden (1683-1752). Grönvall, sedermera professor i Uppsala, var på väg till England med en son till landshövdingen Trotzig och Tersmeden skulle studera verksamheten vid de engelska gruvorna. Ingen av dessa tycks ha lämnat efter sig någon skildring av händelsen - åtminstone har jag inte lyckats hitta en sådan. Tersmedens son Carl, den bekante memoarförfattaren, har förvisso berört faderns resa men hans beskrivning är  full av felaktigheter och orimligheter.(2) Grönvall har efterlämnat  en anteckningsbok, nu i Uppsala UB, och en hel del brev från utrikesresan. Anteckningsboken innehåller material från tiden i England, men inget om resan dit. Breven lider av samma brist.


(1) Ahlström, W., Arvid Horn och Karl XII 1710-1713. - Lund, 1959, s. 40ff

(2) Det sägs att Psilanders fartyg hette Riga, att konvojen var på väg till Medelhavet, att Whetstones eskader bestod av 6 skepp, att striden ägde rum 22 juli etc. Se: Jansson, E. A., Tersmederna på Larsbo. -  Stockholm, 1943, s. 36-37

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2003-06-17 16:20

Föregående sida: 3.3.1.A. De viktigaste stapelstäderna underrättas

Nästa sida: 3.3.2.1. Officerare