Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.1.2.2. Psilanders verksamhet år 1707

Det är naturligtvis väldigt svårt att försöka rekonstruera Psilanders verksamhet under de år han inte deltog i flottans sjöexpeditioner. Dessa har varit föremål för enstaka specialundersökningar, och det går att följa deras huvuddrag i befälhavarnas korrespondens med Amiralitetskollegium och andra myndigheter. Vill man tränga ännu djupare kan det finnas loggböcker, räkenskaper och annat material som ger ytterligare kunskaper.

Svårare är det då föremålet för ens intresse inte varit engagerad i någon expedition, inte haft permission för att fara utrikes på handelsfartyg eller i tjänstgöra i en främmande flotta. Har han dessutom till sin natur inte heller varit särskilt äventyrlig, alltså hållit sig borta från dueller, amorösa eskapader och andra liknande vidlyftigheter som brukar lämna mycket källmaterial efter sig, står den presumtive biografen på skakig grund. Det är förstås inte uteslutet att det i något av våra arkiv eller bibliotek kan finnas ett och annat brev från någon officerskollega, en gammal vän eller någon annan i staden Karlskrona boende person, vari Psilander på ett eller annat sätt berörs. Svårigheten i att hitta dessa potentiella guldkorn ligger förstås främst i den enorma tid ett sådan inventering skulle ta. Kanske kommer i en fjärran framtid alla arkivsamlingar att bli tillgängliga i digital form? En sådan utveckling skulle otvivelaktigt att göra alla forskares arbete enklare, men samtidigt skulle också en del av tjusningen försvinna. Den glädje en inbiten arkivforskare känner vid ett oväntat fynd skulle för alltid tillhöra det förgångna.

I väntan på denna utveckling får man alltså taga vad man haver. En av de mer okomplicerade källorna är Amiralitetskollegiums protokoll. Mycket tjocka luntor och därför inte alltid så lätthanterliga, men i renskrift oftast klara och lättlästa. Kunde jag ägna varje dag i ett halvår åt dem, skulle nog den delen av Psilanders drygt halvsekellånga karriär vara väl utforskad.

Tills vidare får emellertid läsaren nöja sig med några axplock från första kvartalet 1707. Jag har redan tidigare berört de avsnitt som innehåller upplysningar om Psilanders verksamhet under 1706 års expedition till Finska viken och det som utgör efterspelet till den rättsliga processen efter Ölands förlisning.  Återstår gör följande: 

18/2 1707

då inkom efter anmählandet Capitein Psilander och praesenterade en ung dräng Åke Åkerman ben:d till Wolonteur under Capitein Taubes Compagnie som appropberades. Afträdde.

Noter:

Volontärerna var värvat manskap, en av de styrkor som kompletterade det vanliga båtsmanshållet. På Claes Bernes intressanta sidor finns en kort genomgång av de olika typerna.

9/3

Efter anmählandet inkom Capitein Psilander, och praesenterade en ung dräng Jonas Larsson Holmgren ben:d till Volonteur under Capitein Taubes Compagnie. som approberades. Afträdde.

Kapten Taube är den på många andra ställen omtalade Edvard Didrik Taube, sedermera Psilanders närmaste företrädare på posten som kollegiets president. 
29/3

Då inkom efter anmählandet Capitein Gustaf Psilander och praesenterade en ung dräng David Danielsson Wallhgren ben:d till Volonteur under Capitein Taubes Compagnie. Hwilken approberades, och togo der med afträde.

Om kompanichefen själv befann sig på annan ort låter jag tills vidare vara osagt.
Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2003-03-16 13:52

Föregående sida: 5.1.2.1. 1707 års expedition till Finska viken

Nästa sida: 5.1.3.1. 1708 års expedition till Finska viken