Landshövding Psilanders skrivelser till Kungl

6.1.1. Landshövding Psilanders skrivelser till Kungl. Majt. 1716-1734
En landshövding förde en mycket livlig korrespondens med olika befattningshavare inom länet, men han hade också många kontakter utanför sitt län. En av de mest omfattande serierna är "Landshövdingarnas skrivelser till Kungl. Majt." För den tid Psilander var landshövding i Visby finns det mer än 150 sådana skrivelser i denna serie. Då det förekom att landshövdingarna skrivelser remitterades till en eller flera myndigheter och därmed istället hamnade i deras korrespondens med Kungl. Majt., ger denna svit inte heller en alldeles fullständig bild. Landshövdingarna korresponderade dessutom direkt med olika myndigheter och kommissioner i enskilda frågor, varför officiella brev från Psilander kan återfinnas i en rad olika arkiv. Att göra en fullständig redovisning av hans utgående korrespondens är därför en omfattande uppgift. Det kan i sammanhanget vara värt att något beröra de berättelser om länets tillstånd som landshövdingarna brukade avge i samband med riksdagarna. Detta var något som tyvärr kom att bli brukligt först efter det att Psilander lämnat sin post i Kalmar. De första stegen togs vid riksdagen 1734 och efter några år kom en instruktion för hur de skulle vara ordnade. Genom Gustav III:s statskupp 1772 och den därpå följande författningsändringen bortföll skyldigheten att avge dessa berättelser till riksdagen. Senare kom de att avges vart femte år och kallas därför femårsberättelser. För största delen av 1800-talet ingår de i "Bidrag till Sveriges officiella statistik". Med ovanstående reservationer för fullständigheten i serien följer här likväl början till en redovisning av Psilanders skrivelser till Kungl. Majt. Uppgifterna är hämtade ur Riksarkivets förteckning. Så småningom hoppas jag kunna komplettera förteckningen med att lägga ut även själva skrivelserna.
Datum	Ärende	Noter
1716, 14/11	Psilanders ankomst till Visby och hans övertagande av förvaltningen.
15/11	Konsistoriets i Visby förslag över ny kyrkoherde i Hangvar och Halls pastorat. Landshövdingen förord för församlingarnas kandidat.
20/11	Posses berättelse om överlämnandet av ämbetet till Psilander.
26/11	Om kontributionsränteriets upphandlingsavgift.
1/12	Om genomförd taxering av krogar och källare med anledning av påbjuden licensavgift.
11/12	Förord för provinsialläkaren Johan Pihls ansökan om tjänstledighet för utrikes disputationsresa och begäran om bekräftelse av hans tjänstefullmakt.	Sedermera informator hos Psilander och reseledare för hans båda söner 1720, se avsnittet om Pihl.
12/12	Förord för major v. Seegern, kapten vid enrolleringen, att njuta samma lön som andra majorer och begäran om bekräftelse av hans fullmakt.	Johan von Seegern, 1714 major vid lantmilisen på Gotland.
24/12	Angående följande års kontributions storlek samt begäran om tillstånd för främmande fartyg att få lämna gotländska hamnar.
24/12	Angående bortarrendering av hemman.
24/12	Angående tidsbegränsad tullfrihet för vissa importvaror. Återupprepande av begäran om att främmande fartyg måtte få lämna öns hamnar.
24/12	Om strandsittarnas befrielse från soldatskrivningen.
24/12	Om missbruk av båtsmanslegans stegring.
24/12	Anskaffande av kläder och utrustning till båtsmännen.
1717, 16/1	Om dispositionen av 1717 års räntor och skattemedel.
16/1	Om avläggande av sorgen efter änkedrottning Hedvig Eleonora.
16/1	Om källares, kaffehus och krogars taxering.
15/2	Förnyad anhållan om att de kvarhållna fartygen måtte tillåtas lämna Gotland.
6/3	Berättelse om länets tillstånd och förslag till förbättringar.
26/3	Ang. kunglig befallning om att brev till kungl. tjänstemän ska författas på tunt postpapper.
26/3	Om en skattekontingent på 3000 daler silvermynt från Visby stad.
26/3	ang. förteckning över vid järnverk befintlig skog, järnverkets läge etc med rapport om att det inte finns något egentligt järnverk på ön.
26/3	Om ersättande av utmönstrade sockenknektar.
5/4	Om årets bönedagar.
12/4	Om verkställd mönstring av de båda båtsmanskompanierna.
29/5	Ang. utnämning av ny kyrkoherde i Rone och Eke pastorat, konsistoriets förslag och Psilanders synpunkter.
29/5	Om underhållet av milisen.
1/6	Meddelande om utfärdande av pass för överstelöjtnanterna Henrik Ketteler och Anthoni Soufflet de Marsilly samt löjtnant Robert Felix de Petival, ankomna från Königsberg i avsikt att gå i kungens tjänst.	Löjtnanten Robert Felix de Petival blev kapten vid franska dragonregementet 24/12 1717. Soufflet de Marsilly blev vid samma tid överstelöjtnant vid Närke-Värmlands tremänningsregemente.
18/6	Om kunglig befallning rörande upphandlingsdeputationens verksamhet.
19/6	Om tillsättning av kyrkoherde i Rone och Eke då den på första förslagsrummet uppförde kandidaten avlidit.
9/7	Om den ryska landstigningen.
15/7	Om ryssarnas härjningar och allmogens opålitlighet.	Att jämföra med Psilanders brev till Nils Posse påföljande dag, vari han återkommer till allmogens opålitlighet.
18/7	Om ryssarnas avfärd, utmönstring av odugligt manskap ur uppbådet samt begäran om reguljär trupp.
31/7	Tack för välvillig kunglig skrivelse och närmare rapport om ryssarnas härjningar.
5/8	Om förrymt krigsfolk.
15/8	Om från Visingsö ankomna ryska fångar.	På Visingsö hade man placerat ryska krigsfångar. Att Visingsborg brann ner julen 1718 var, enligt vissa uppgifter, ett resultat av den glädje som bröt ut bland dem då dödsbudet från Norge nådde ön.
22/8	Om upphävande av förut given tillåtelse att betala upphandlingsavgiften i s.k. mynttecken.
27/8	Om förstärkning av artilleriet på Karlsvärd.
15/9	Om de av ryssarna bortförda personerna samt om en förrädisk bonde.
20/9	Om kunglig förordning om fullmakter för uppbördsmännen.
21/9	Om överste de Ralls ankomst till Slite med brev till kungen och arvprins Fredrik samt hans vidare resa till Stockholm med postjakten.
20/10	Om tullfrihet för importerat salt, spannmål och andra livsmedel.
26/10	Om ankomst av fartyg för borttransport av det till Gotland översända krigsfolket.
7/11	Om ett i gotländska farvatten kryssande fartyg, antagligen ryskt.
11/11	Om manskap till Livdragonregementet.
28/11	Om stadsägornas beskaffenhet.
2/12	Om efterskänkande av vissa räntor och kontributioner som i stället ska uppköpas och lagras för flottans behov.
2/12	Om behandlingen av från Lübeck anlända fartyg.
24/12	Om undersökning av spannmål och salt.
24//12	Visby stads berättelse om stadens ägor.
24/12	Angående fortsatt giltighet under 1718 av avgiften för de lättast umbärliga varorna.
24/12	Angående gällande regler för inrikes effekters utförsel i samband med som pris tagna fartyg.
24/12	Om upphörande av sorgen efter änkedrottningen från och med nyåret.
1718, 2/1	Om erhållna anordningar för omkostnader på Karlsvärd och milisens resterande lön samt deras överlämnande till upphandlingsdeputationen.
22/1	Om salt- och spannmålsförråden på Gotland.
13/2	Förord för provinsialläkaren Johan Pihl att få resa till Holland för disputation och begäran om bekräftelse på den av Ulrika Eleonora utfärdade fullmakten.	Se även 11/12 1716.
5/3	Om till skatter försålda kronohemman.
8/4	Behandlingen av förra hösten inkomna fartyg från Lübeck.	Se även 2/12 1717.
18/4	Visby magistrats berättelse om stadens jordar och förre landsbokhållaren Francs dito om frijordar.	Se även 24/12 1717.
18/4	Reformer för gästgiverier och betalning av skjuts samt kombinering av gästgiveri och postbefordran.
30/4	Inskränkningar i brännvinsbrännandet och Visbys överlåtelse av rättigheterna till Mårten Facht och Erik Jönsson.
12/5	Utlåning från kronomagasinen av utsäde för att förekomma bondehemmens förfall.
12/5	Kvartalsräkningar på skjutskostnader och indragning av dittills bestådda respengar.
13/5	Anhållan om utanordningar i efterhand av vissa för trängande behov utbetalta, närmare specificerade medel. (Resol. 25/5)
5/6	Rekommendation för regementskvartermästaren Rasmus Hattun att med kaptens rang och lön vara kommendant på Karlsvärd och tillika förrätta avlidne fortifikationslöjtnanten Mathias Schilderns sysslor.	Erasmus Hattun, död 1727. Mathias Schilder, löjtnant vid fortifikationen 1711. Enl. Lewenhaupt avled han 1719.
11/6	Om ankomsten till Gotland dels av den litauiske fänriken Michael Eperies, utskickad av den polska republiken och dels de ur fångenskapen rymda soldaterna Abraham Langel och Anton Blomstergren. Ansökan om ersättning för till dem utbetalta medel.	För Eperies se avsnittet Psilander i storpolitiken.
24/6	Förmodad rysk eskader som synts utanför Gotlands östkust.
21/7	Om en svensk kompanikvartermästare Johan Svala, fången vid Tönningen men nu frigiven, och begäran om ersättning för medel utbetalade till honom. (Resol. Strömstad 18/8)	Johan Svala (ca 1689-17??) vid Västgöta-Dals regemente.
26/7	Om ett ryskt strandhugg och därvid bortrövade kreatur och fiskarbönder och deras anfall mot en svensk kapare samt uppgifter om ryska anslag mot till Stockholm destinerade skotska och engelska fartyg.
3/9	Rekommendation för häradshövdingen i norra häradet Jacob Clerck Hansson, tillika borgmästare i Visby, att bli ny lagman efter den enligt uppgift till Kalmar län förflyttade Otto Reinhold Strömfelt.	Otto Reinhold Strömfelt (1679-1744), sedan 1712 lagman på Gotland. 1723 president i Kammarkollegium, 1736 i Svea hovrätt. Gift med en syster till Edvard Didrik Taube.
1719, 18/3	En rekommendation för Laurentius Barcherus som lämplig efterträdare till sin avlidne fader Georg Barcherus såsom kyrkoherde i Follingbo och Akebäcks regala pastorat.	Kungl. Maj.t utsåg nya präster i de regala gällen. Landshövdingen skulle enligt 1687 års landshövdingeinstruktion förmedla namnen på de av församlingen föreslagna tre kandidaterna och fick också yttra sig över dessa. Hur stort inflytande domkapitlet skulle ha i dessa frågor var ett återkommande tvisteämne.
16/5	Rekommendation för regementskvartermästaren Erasmus Hattun som lämplig efterträdare till den avlidne fortifikationslöjtnanten vid Karlsvärd Mathias Schilder.	Se ovan 5/6 1718.
21/7	Anmälan från Psilander att han ska bege sig till Karlskrona för att leda amiralitetet under överamiral Sparres frånvaro.	Claes Sparre beordrades 11/7 att själv ta befälet över den eskader som skulle förena sig med den till Östersjön väntade engelska styrkan under amiral John Norris. I sitt svar pekade Sparre på potentiella problem: vem skulle föra befälet över den förenade eskadern och hur skulle det förfaras med saluten? I senare frågan ansåg han att engelsmännen först skulle salutera då Sverige hade "Dominus maris" i Östersjön.
24/7	Rapport från Jean Henrik Böckler att han ankommit till Gotland med 200 man av Kalmar regemente för att fungera som chef för milisen och styra ön under Psilanders frånvaro.
15/8	Meddelande från Psilander att han skall stanna på Gotland för att stå till Sparres förfogande.	Föreningen mellan den svenska och engelska flottan drog ut på tiden. 12 augusti lämnade Sparre och den svenska eskadern Karlskrona där befälet övertog av baronen Carl Hans Wachtmeister. Styrkan var rätt ynklig, 8 linjeskepp och 3 mindre fartyg. Först 25 augusti skedde föreningen med Norris eskader som en god månad legat stilla i Öresund.
15/8	Angående den till Öland väntade örlogsflottans proviantering.	Vid ungefär samma tid begav sig Psilander iväg från Gotland för att assistera Sparre. Han ankom till den vid Ölands norra udde liggande eskadern 22/8. Några dagar senare deltog Psilander i de överläggningar som drog upp riktlinjerna för de fortsatta operationerna. Förutom de båda sidornas flaggmän deltog också arvprins Fredrik, engelske ambassadören lord Carteret, fältmarskalken Dücker och delvis amiral Evert Didrik Taube och viceamiralen Daniel Wilster. Man kan undra om denna förnyade bekantskap med engelska fartyg och sjöofficerare inte fick Psilander att fundera över ett annat möte 15 år tidigare. Kanske fanns det till och med någon i den engelska eskadern som varit med vid Orford Ness?
24/8	Angående tjänstemännens på Gotland avläggande av tro- och huldhetsed.
25/8	Om offentlig uppläsning av kungligt brev med varningar mot av ryske tsaren utspridda "Patenter".	Patenter = här väl närmast manifest.
12/9	Om småtullarnas och accisens uppbärande i redbart mynt.	Lanttullarna fick inte inbetalas i nödmynt.
28/9	Rapport om kommendör Rajalins kryssningar till Danzig och Königsberg	Thomas Rajalin (1673-1741), adlad von Rajalin 1741.
3/10	Angående borgerskapets erjähhande av skatten i gott mynt samt leverans av talg för hovstaten och kollegierna m.m.
3/11	Om utbetalning från lanträteriet av ett kvartals överstelön åt avgående vice landshövding Jacob Grundell.	Jacob Grundell (1657-1757), halvbror till den i Skånska kriget stupade fältmarskalken Simon Grundel-Helmfelt. Jacob Grundell var en särdeles egensinning och äventyrlig herre. På 1680-talet arresterad för brott mot duellplakatet, 1701 dömd från tjänsten som överstelöjtnant vid Dalregementet 1701 för uppstudsighet mot Magnus Stenbock i samband med en särdeles komplicerad kärlekshistoria som Grundel trasslat in sig i och slutligen befunnen ha förövat allehanda övervåld mot befolkningen under sin landshövdingetid i Västerbotten 1719-1733.
3/11	Om ett holländskt fartyg som sökt nödhamn på Gotland och blivit kvarhållet av kommendören Olof von Unge.	Olof von Unge (1672-1737)
Odat.	Rekommendation för vice häradshövding Olof Beckman till posten som häradshövding i södra häradet.	Tjänsten gick dock till Olaus Brodeén.
16/12	Rekommendation för kaplanen Gregorius Lyth som ny kyrkoherde i Roma och Björke regala pastorat efter sin avlidne far Petrus Lyth.
17/12	D:o för kaplanen Andreas Alschovius som kyrkoherde i Alskogs och Lye församlingar efter sin avlidne fader.
23/12	Med gratulationer av vice landshövding Böckler till en seger över ryssarna föregående sommar och bön om att erhålla någon tjänst.	Antagligen den bekanta striden vid Stäket i augusti 1719.
1720, 22/2	Ang. de förhöjda plåtarna
16/3	Med utlåtande över några av Visby fullmäktige vid 1719 års riksdag framställda besvär.
30/3	Rapport om båtsmanskapets rekrytering och beklädnad m.m.
30/3	Tack och trohetsbetygelser samt rapport om örlogsflottans under överamiral Claës Sparre avsegling tillsammans med den engelska till Reval.	Förmodligen en felskrivning i förteckningen eller en feltolkning av dateringen. Detta brev bör rimligen vara daterat 30/5. Det var först de sista dagarna i maj som de förenade flottorna avseglade mot Reval. Något av värde uträttades inte under expeditionen.
9/6	Flottornas återkomst och ankrande i Kappelsvik.	Efter den halvhjärtade expedition till Reval återvände den förenade svensk-engelska flottan till Gotland.
13/6	Om proviantering av inkomna örlogsfartyg.
13/6	Rekommendation att bevilja Böcklers tjänstledighetsansökan.
28/6	Om delinkventer som fått amnesti.
20/7	Om betalning för dem som levererat 50 par oxar till engelska flottan.
23/8	Om möjligheten att placera uttjänta underofficerare på i ödesmål råkade gotländska kronohemman.
31/10	Om vinterkläder till utblottade rotebåtsmän.
31/10	Om generalmönstring av båtsmanshållen under kommande vinter.
31/10	Om vidtagna åtgärder för att hindra spridande av smittsamma sjukdomar via ankommande fartyg.
12/12	Rykten om planerad rysk landstigning under våren.
13/12	ang. leverans till engelska flottan av 8 par i stället för 50 par oxar.
1721, 14/3	Rapport om verkställd generalmönstring av båtsmanshållen.
26/3	Om Gotlands ställning och försvar.
15/5	Om främmande fartygs kryssningar i gotländska farvatten.	De aktuella fartygen var ryska. De seglade bort den 17 maj, strax innan den förenade svensk-engelska styrkan anlände till området.
12/6	Rekommendation för garnisonsprästen vid Karlsvärd David Low som ny regementspastor i Stralsund efter sin broder Hans, som förflyttats till Skåne.
8/7	Om befraktande av privata fartyg för transport av 2000 famnar ved till Kungl. Maj:ts vedgård.
9/8	Om erläggande av skattepengar till amiralitetet.
26/8	Med förslag om majorsbeställning för kaptenen Georg Vilhelm Böckler såsom tilltänkt befälhavare för det enrollerade borgerskapet i Visby.
30/10	1. Tillstyrkan av det gotländska prästerskapets anhållan att befrias från dragonhållet. 2. Förfrågan hur det ska förfaras med den enrollerade allmogen sedan fred åter inträtt.	Den 30 augusti 1721 slöts freden i Nystad, vilken satte punkt för det stora nordiska kriget. Avträdandet av samtliga de baltiska provinserna till Ryssland förändrade totalt situationen i norra Europa, med stora utrikes- och försvarspolitiska konsekvenser för Sverige. För Gotland innebar den nya situationen att ön hamnade i främsta linjen.
4/11	Angående kollekt för den evangeliska kyrkan i Bacharach.
19/12	Med förslag att Johan Oxenwald ska utnämnas till kyrkoherde i Ejsta och Sproge regala pastorat efter fadern.	7/3 1722 utnämndes i stället Petter Lyth.






















(UNDER ARBETE) ©Bengt Nilsson benni@bibl.liu.se Senast uppdaterad: maj 31, 2003.
Föregående sida: 6.1 Landshövdingen Nästa sida: 6.1.2. Landshövding Psilander och kyrkan

Översikt

6.1.1. Landshövding Psilanders skrivelser till Kungl. Majt. 1716-1734

©Bengt Nilsson benni@bibl.liu.se Senast uppdaterad: maj 31, 2003.

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: maj 31, 2003.