Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.1.2.1. Journalen för första resan, 1/5-28/6 1703

Ett Journal af Wår Företagna Resa Som Förme-
delst Herrans Assistence skall Taga sin Fulbordan med Kongl.. Maij:ts
Convoy och Öhrlog skepp Öhland att Convoijera På Håll-
och Engeland, Commenderas af Hr: Capitein Gustaf Psilander
Ao 1703 Gud Altzmächtig Förläna Oss een Lyckelig
Resa;

May Månad

     

Noter

Fredagen d. 1 Winden emellan Ostan och S:O: variabl: med wackrat Modererat wäder, samma dag Höltz Mustring ombord ;  
  2 Dito, Om morgonen Kl. emellan 5 och 6 lichte wij Anckar och gingom I Herrans nampn till segels med OtN och ONO: winden. Satte wår Cowrs från Aspö sten S:W intill dess wij hade Borneholm på sijjdan, och Cont:r med samma Cowrs intill Kl: 6 om aftonen, sedan hafwa wij hela natten Seglat westan om intill dagningen at wij fingo Danska Mön I sichte, och sedan wij Modererade Cowrsen som man tyckte ligt warde,  wij passerade Falsterbo Räf på 5 a 6 F: grof söd (?)  
  3 Dito, winden emellan Ostan och OSO: med ordinarie märsegels Kullt, samma dag Kl. 3 effter middagen kommo wij till Anckars I Sundet på 5 Fambn, då wij Anckrade Sprang wårt dagl: tågh, Der låg och för oss öfwer een 40 st:n skepp åtskillige Nationers; wår Capitein wart åth Landet fick förnimma det inga skepp war der som wille genom Canalen uthan allenast åth Håll- och Engeland ; Dagligs-tåg = tåg som hör till det dagliga ankaret, det svåra ankare som har sin plats vid bogen på babords sida, se SAOB med där anförda exempel.
Måndagen d. 4 Dito, winden emellan Ostan och NO: med wackert Modererat wädro man hafwer för detta dygnet intet Extraordinarie att Annotera, utan at Couphardieskepp båtarna hafwa fört oss watn ombord ; hafwer utij Sundet passerat Skepp både uth och in ;  

 

Couphardieskepp = handelsfartyg. Den här dagen avsände Psilander ett brev till Am. koll.

  5 Dito, winden  hafwer warit variabl: mellan S:W och Ostan med stilla wackert wäder, under(?) detta Dygnet intet Annat passerat utan ombord hafwer man passiarat med Couphardie Skepparne ; Den 5 maj gjorde Psilander och löjtnant Utfall ett snabbt besök i Helsingborg, något som går att se i de intressanta listor över in- och utpasserande resenärer som kommendanten skickade in till guvernören i Malmö.

passiarat = Bör betyda att handelsfartygens pass granskats, jämför punkt 2 i Psilanders instruktion.

  6 Dito, winden i dag så wähl förleden natt hafwer warit variabl: mellan Ostan S:W och I dag förmiddag Kl: 12 kommo wij till segels med een OSO: wind, men haf:r effter wanligheet Saluterat Castellen med 2:ne skått. wij kommo till Anckars utan för Lappen på 13 F: Steckgrund, Kl: 84(?) begynte det blifwa en wacker Kullt, och fingo då skieppen tillsammans lyffte wij Anckar och gingo åther till segels, Flåtan bestående af 18 stycken skepp, Cowrsen hafwer hela natten warit nordan och sålunda Continuerat med Cowrsen till dess wij kommo på Lijka högd med warberg ;  

 

 

Lappen = ett grund strax nordväst Helsingör. Före det stora sjöslaget i Öresund 29/10 1658 låg den holländska flottan här och väntade på lämplig vind.

Steckgrund=dyig eller klibbig havsbotten, se SAOL.

Psilander avsände den 6 två brev till Am. koll.

Torsdagen d. 7 Dito, winden sedan i natt Kl: 12 hafwer warit som han i Afftons begynte at Kuhla emellan S: och westan med een temmel: Modererat Kullt, utij Hundewachten hafwer Cowrsen Effter gissning warit emellan NtW och NNW: 5 mijhl, winden begynte at gå till een ful westan med någet hårdare Kullt ;  
  8 Dito, winden utij dagwachten och förmiddagwachten begynte skärpa alt mehr och mehr. På een wästan t N: och continuerat med hårdh Kullt, som begynte at bringa oss på een Lägerwall, och då wij hade högden af Wing Ö, fandt man för Rådeligt at dufwa up och söckia hambn, och kommo Lyckel: till ankars utij Känsö Sund Kl: emellan 11 och 12 på 4 a 5: steckgrund, och woro Siälf 19 stande (?)  

 

Lägerwall = den hårda västliga vinden hotade att tvinga fartyget upp mot land.

dufwa up = falla av

  9 Dito, winden emellan SSW: och WSW: äfwensom förleden natt med een hårdh storm, utij Siöön, I natt blef styrmannen död som wart stucken förr än wij gingo från Sundet, och härombord blef hållen Kriigz Rätt öf:r honom ;  

Vad hade styrmannen gjort? Journalen är tyst på denna punkt.  

Söndagen d 10 Dito, winden mellan S:O och SS:W: med wackert Modererat wäder intet nytt passerat utom allenast att skepparen Fridrick Hyer ankommen från Carlscrona ; Psilander avsände ett nytt brev till Am. koll.
  11 Dito, winden mellan SO: och NW: variabl: med stilla Modererat wäder intet Synnerl:en passerat utan een Seglare kommit in men wett intet hwarest han kom från. Man begrof den Ihielstyckne Styrman ;  
  12 Dito, winden I dag som förleden natt variabl: med stilla Modererat wäder at man intet kunnat skrifwet någen beständig wind, uthan när det hafwer någet kullt hafwer hon warit mest emellan S:O: och Westan, med Rängningt wäder ;  
  13 Dito, winden äfwen som förleden natt hell variabl: med stilla Modererat wäder, men Dåck (?) mest på een WNW: Intet något synnerl:en passerat, utan om bord hafwer man Exercerat både med stycken och Musqveter  
  14 Dito, winden westel: med Modererat wäder intet nytt passerat uthan som ordinarie(?) plägar Brukas med skepz Arbete om bord ;  
Fredagen d. 15 Dito, winden äfwensom förleden westl: intet något synnerliget nyt passerat, utan man hafwer om bord Exercerat med styken och Musqveter ;  
  16 Dito, winden äfwen som förleden Dag emellan S:W och S: med wackrat Modererat wäder, man hafwer intet nyt att skrifwa utan hwad som om bord ordinarie Plägas förrättas med skepz Arbete och Excerande med stycken ;  
Pentecost 17 Dito, winden mehrendels hela dagen S:W: och så her och der mellan S:W och S: med stilla wackert wäder, och blef helt stilla, wårt Folck fingo Låf at gå i Land  
  18 Dito, winden äfwenså warit som förleden utan I morgonstunden war winden af en StO: och SSO: man hafwer ment at winden skolat så Cont:r och Lotzarne kommo om bord, men winden Sprang genast till S:W: med stilla wäder at man intet kunnat kommet till Segels  
  19 Dito, winden hafwer warit förleden natt på een S:O: med stilla wäd:r helt wariabl: at man intet kunnat uthrättat ;  
  20 Dito, winden haf:r warit på een S:W: något kulachtig, kom skeppet Förlorade Son, från Stockholm her till Anckars ;  
Torsdagen d. 21 Dito, winden  I dag som förleden natt variabl: mellan S:O och S:W stundom Sydel: och stundom westel: intet något Synnerliget passerat ;  
  22 Dito. winden hafwer warit förleden natt mellan S: och Ostan, med ett Önskeliget Räng, man tänckt äfwen wähl i Dag kunnat kommet till siöös, men winden sprang genast till en S:W: och westan een hårdh Kult ;  
  23 Dito. winden hafwer hela dagen Continuerat emellan WtN och S: med något Räng intet Synnerliget passerat, utan om bord hafwer man Excercerat med stycken och Musqueter  
  24 Dito, I morgonstunden helt om den ost, men hafwer man ansedt tijden intill Kl: 12 och Prädikan war Öfwerstånden hafwer ändå winden Continuerat på en S:O med een Modererat Kult ; Altså hafwom wij I herrens nampn gådt till segels från Känsö Sund, hafwandes I wår Flåta 22 st: Couphardie Fahrkåstar ; Innan skeppet avseglade avsände Psilander ett brev till Am. koll.
  25 Dito. winden emellan N: och WSW: wackert wäder med variabl: Cowrs så wähl som winden, man hafwer utij dett dygnet sedan afftons at man hade Schagen 4 mijl från när Kl: war 8:t och till i dag Kl: 12 Rächnar behållen Cowrse NNW: 4 mijl  
Tisdagen d. 26 Dito. winden emellan NNW och WSW: Laber-kult, man hafwer utij detta dygnet hafft föränderliga Cowrsar, så wähl som wind, man rett Elliest intet något synnerliget passerat utan man haf:r sedt åthskilliga skepp men inga kunnat praijat, Elliest Räcknar man för detta dygnet behållen Cowrs NtW 6 mijl, och fandt man sig på 58 g:r 24 mit:r norder poly högd ;  
  27 Dito. winden emellan SO: och S:W med een temmelig frisk Kullt, Man hafwer utij detta dygnet intet hafft många föranderl: Cowrsar, utan effter gissning Räcknar man behållen Cowrs S:W 1/2 streck westl: 16 mijhl ; diupel: 25:20:18:22 Fambn med sandij  
  28 Dito. winden utij detta dygnet mellan NO: och S:W: med helt stilla wäder, at man legat under Jutska wallen och drifwet, och kan allenast effter gissning hafwa behållet N:W: 3 mijhl ; diupl: 11 ā 13 Famb. Sand ;  
  29 Dito. winden emellan WS:W: och SSO med Räng och mulit wäder, altså hafwer wij utij dagning hafft nordwägen utij sichte, der Neus umträndt, man Rächnar effter gissning behållen Cowrs för detta dygn WtS 1/2 Sydl: 10 Tyska mijl intet nytt passerat ; der Neus = Lindesnes

Tysk mil = 4 nautiska mil eller 7 408 meter. Den svenska milen var 18 000 Stockholmska alnar, dvs ca 10 680 meter

Lördagen d. 30 Dito. winden Emellan StW: och W: een mod. (?) Kult, utij detta dygnet haf:r man hafft föranderl: Cowrsar medelst den variabl: winden som wij hafwom hafft sedan man war för nordwägen, och Rächnar för detta dygnet Behållen Cowrs SOtS umtränt 11 mijhl, utij dagningen hade wij Holms i sicht af Jutland umtränt 5 mijhl från oss ; sedan haf:r wij gådt längz wallen på Lodhet, från 2: till 10: ā 11 Famb. sand med skölp ; Holms = bör vara nuvarande Hanstholm. På samtida kartor, exempelvis La Neptune Francaise 1693 är Holmen en av de yttersta uddarna på Jyllands västkust.

Skölp = musslor, musselskal

  31 Dito. winden emellan SSW: och WS:W ett(?) wackert stilla wäder, i afton Kl: 8:t gingo wi öfwerstag på 14 Famb: under Jutland, idag(?) haf:r Cowrsen effter gissning wart NW: 12 mijhl idag hafwer H:r Capt:n låtit läsa sin Instruction ;  
Krigsarkivet, Sjöexpeditioner
(UNDER ARBETE)
ŠBengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: juli 02, 2002.
Föregående sida: 3:3. Översikt över 1703 års resor

Nästa sida: Sidan 2 - juni månad:

Öland får känna på att det pågår ett krig i västra Europa. Man möter en fransk styrka, ledd av den berömde Marc Antoine de Saint-Pol-Hecourt och stöter på den engelske konteramiralen Basil Beaumonts eskader. Når efter 1 1/2 månad Vlieland och kan släppa av de handelsfartyg som ska till holländska hamnar.