För detta års resor är en journal
bevarad. Renskriven och undertecknad av Wilhelm Swan, överlöjtnant och styrman, finns
den nu i Krigsarkivet.Första resan
Resan började i Karlskrona. Lördagen 2 maj 1703 lättade man
ankar. Dagen därpå var Öland framme i Öresund. Efter några dagars uppehåll
där gick resan norrut, men hårt väder tvingade Öland att söka nödhamn i
trakten av Vinga. En styrman hade uppenbarligen blivit nerstucken under uppehållet i
Öresund och det hölls en krigsrätt ombord. Journalen är knapphändig på den punkten.
I väntan på lämplig vind tvingades man ligga stilla fram till 24 maj. Tiden fördrevs
med övningar med kanoner och musköter. Kursen gick därefter mot nordväst och man har
varit i närheten av Sogndal innan resan gick söderut. Den 2 juni stötte Öland på
en fransk kapare som jagade en holländsk fiskebåt/kapare. Det holländska fartyget
sökte skydd i den svenska konvojen. Öland sköt några skott efter den franska
kaparen, som försvann. Dagen därpå hade man känning av Doggers bank. Den 4 juni mötte
konvojen en fransk styrka om fem fartyg, som sökte efter det holländska fartyg Öland
mött två dagar tidigare. Den franska styrkan förefaller vara identisk med den eskader
som leddes av S:t-Pol, och som just vid den här tiden var i rörelse i Nordsjön.
Fransmännen undrade om det holländska fartyget stod under beskydd av Öland,
vilket svenskarna förnekade. Det holländska fartyget blev då uppbringat av
fransmännen. Fransmännen begärde att konvojens fartyg skulle visa sina flaggor, vilket
skedde, varefter den franska styrkan avseglade.
Den 5 juni dök en engelsk eskader om sex fartyg upp. Eskadern,
kommenderad av en "Schoutbinackt Mens Byman". Detta rör sig om den
engelske konteramiralen Basil Beaumont, omkommen i den stora stormen på hösten samma
år. Beaumont skickade en löjtnant till Öland för att fråga om svenskarna
sett några franska fartyg. Man berättade om de franska fartygen och den engelska
eskadern satte iväg efter fransmännen. Det kan vara värt att notera att konteramiral
Beaumont inte tycks ha begärt att Psilander skulle stryka. (1)
Resan gick vidare söderut. Man mötte ett danskt fartyg på väg
från Amsterdam till Norge.De till Holland destinerade fartygen lämnades av i trakten av
Vlieland. Den 16 juni siktades ånyo Beaumonts eskader, vilken var på väg mot the Downs.
Öland gick mot Orford Ness. Dagen därpå siktades två nya engelska
örlogsskepp, det ena med 40 kanoner och det andra ett mindre fartyg med 16 kanoner. Båda
kom från Yarmouth..
Den 18 lämnade man av de fartyg som var destinerade till England
och satte kurs mot Göteborg. I avsaknad av fartyg destinerade till Frankrike fanns det
ingen anledning att gå längre söderut. Dagen därpå mötte Öland ett svenskt
skepp på väg till Frankrike, vars skeppare kunde berättade att ryska kapare påstods
härja i Nordsjön. I Göteborg höll man därför på att utrusta fartyget Nya
Elfsborg.
Resan gick vidare norrut och längs Jyllands västkust. Den 28 juni
ankrade man i Marstrand efter en snabb återresa.
Andra resan
Uppehållet i Marstrand blev en månad långt. Den 25 juli ankom
Psilander till Marstrand. Öland lättade då ankar och seglade till Göteborg.
Den 1 augusti gick man till segels igen, åtföljd av 11 handelsfartyg. Ytterligare några
anslöt innan resan gick åt väster. Den 9 augusti var man nära Doggers bank, men
olämpliga vindar drev fartyget norrut och den 14 ankrade Öland vid norska kusten, som
det förefaller i trakten av Kristiansand..Här låg man sedan stilla till 27 september,
då resan söderut påbörjades igen. Den 4 oktober lämnades 5 skepp av vid Orford Ness
och kursen gick mot "Hofden" (d.v.s södra delen av Nordsjön och
inloppet till Engelska kanalen) med de tre resterande fartygen, som alla skulle till
Frankrike.
De båda följande dagarna inträffade det som upprörde redarna i
Stockholm. Först var det skepparen Tuschers fartyg som kom ifrån Öland i hårt
väder och blev uppbringat av en kapare. 6 oktober var det också hårt väder och även
de övriga handelsfartygen försvann ur sikte. Psilander beslöt därför att vända och
satte kursen mot nordost. Den 9 mötte man ett engelskt örlogsskepp. 15 oktober siktades
några okända örlogsskepp mellan Jylland och norska kusten. Den 21 oktober ankrade Öland
vid Hitterö (nuv. Hidra) i Norge, där man sedan blev liggande till den 13 december. Den
14 december lyftes ankar, men man blev redan dagen därpå tvungna att ankra igen vid
Hellesund. Den 17 anträddes slutligen hemresan och dagen därpå anlände Öland
till Marstrand.
(1). Josiah Burchett
berör Beaumonts jakt på S:t-Pol. Han skriver att denne siktade den franska styrkan vid
fyratiden på morgonen den 6 juni (7 juni enligt Svenska stilen), det vill säga två
dagar efter mötet med Psilander. Beaumont befann sig då på 56 grader nordlig bredd,
enligt Burchett. Burchett, J., A complete history... - London, 1720, s. 660 |