Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

3.3.4.1. Leijoncronas åtgärder

Jag har i ett tidigare avsnitt berört Leijoncronas brev från den 1 augusti 1704, skrivet när de första meddelandena om Psilanders strid nått London. I sin fortsatta korrespondens med såväl Karl XII, Kanslikollegium som kollegan Johan Palmqvist i Haag berör han emellanåt affärens vidare utveckling. De intressantaste breven är utan tvivel de som utväxlas mellan Leijoncrona och Palmqvist, de båda svenska representanterna hos sjömakterna. Den senares omfattande arkiv, såväl från Haag som från tiden i Paris, visar vilket omfattande kontaktnät Palmqvist hade. I Haag förde han också regelbundna samtal med rådspensionären Heinsius och träffade också vid ett flertal tillfällen hertigen av Marlborough, de allierades främste fältherre men också mycket inflytelserik på det politiska planet. Liksom för Leijoncrona upptogs en del av hans tid av att bistå svenska köpmän vars fartyg blivit uppbringade av kapare. Viktigare var emellertid vid den här tiden de diskussioner som rörde kriget i Polen, inte minst staden Danzigs ställning, och den så kallade "Lübska coadjutorssaken". Affären Psilander kom att något beröra även Palmqvists arbete, men mer om detta längre fram.

Låt mig inleda med Leijoncronas brev av den 4 augusti 1704. De båda svenska diplomaterna korresponderade vid den här tiden på franska, men övergick senare på hösten plötsligt till svenska. Dateringarna av breven gör kronologin invecklad. Det är uppenbart att Leijoncrona och Palmqvist brukade den tideräkning som användes i deras respektive länder, alltså gamla stilen i England och den nya i Holland. För tydlighetens skull anger jag båda

Nous avons esté quelque temps sans aucunes nouvelles jusques a ce que nous apprimes lundy dernier que le Convoy de Suede a combatte luy seul avec quelques vaisseaux Anglois, le premièr ayant refusé d'emmener le Hunnier je me serois donné l'honneur de vous le mander mardy dernier si j'en eusse san les moindres particularite, mais faute de cela je croyais pouvoir vous en escrire au long aujourdhuy, croyant que le Capitaine me le manderoit ce qu'il n'a pourtant pas fait de sorte que je ne scay que ce qu'on debite icy dont le principal est que Nostre Capitaine a donné la premiere bordée comme l'Ammiral Whetstone le mande luy mesme de quoy je doute pourtant fort. J'ay esté tellement occupé ces jours passez et particulierement aujourdhuy au sujet de cette affaire que je n'ay pu commencer ma poste que fort tard de forte que j'espere que vous me pardonnez si je ne rapporte a la fueille ey jointe. Je suis

Monsieur
Vostre

Londres le 4 (14) d'aouest
1704

Tres humble et tres obeissant serviteur
C. Leyoncrona

Jag vågar inte riktigt ge mig på att översätta detta i sin helhet.

Huvudpunkterna är i varje fall att Leijoncrona i måndags fick veta om striden. Måndagen var enligt gamla stilen den 31 juli, samma dag som nyheten kom i tidningen första gången. Detta brevet är följaktligen skrivet under fredagen i samma vecka. Leijoncrona talar också om ett meddelande till Palmqvist från tisdagen den 1 augusti, samma dag som första brevet till Karl XII avsändes.

På fredagen vet alltså Leijoncrona egentligen inte mer än tidigare, då ännu inga nyheter kommit från Psilander. I London sägs att Psilander givit första laget, vilket Leijoncrona dock tvivlar på. Historien med Psilander har givit honom mycket att göra de senaste dagarna.

....

Här har warit något snack om ett memorial som H:r Leijoncrona skall wijd Engelske hofwet hafwa inlagt ang:de upbrackte skepp, hwilket skall wara så skarpt, at det uptoges för ett tekn som sökte E. Kgl. M:t orsaak at sig med Frankr:e förbinda.

Oansedt jag ännu ey har underrättelse om saken, så wisar jag lijkwähl dem som så tahla huru obilligt deras omdöme är. At den som sina undersåtares rätt förfäktar altijd mera ynnest förtiänar än den som andras wåldförer ; och at de som weta den skada som E. Kgl. M:tz siöfarande undersåtare igenom Engel:s hårdheet emoot dem hafwa lidit och än dagel: lida fast mera borde sig öfwer E. Kgl. Maij:tz tohlamod förundra, samt deraf om den ena och andras wänskap döma.

Mädan tahlet härom war som starkast, kom ett rykte som det aldeles nedtystade, i det Engel:s ofog destemera deraf lyste. Be:te rykte war at den Swenske Convoyaren medh 7 till Frankr.e ärnade köpmansskep af Engelske Admiralen Wetstone är till Engel: upbrackt.

Brefwwen därifrån förmähla ännu intet derom, men ankombne fahrkostar berätta sig på Siön hafwa hördt, som skulle Convoyaren, då han de hijtärnade köpmansskeppen hade ifrån sig afskilt, och med de öfrige fortsatte kosan åth Frank:e warit af be:te admiral 6 mijhl utan för Masen bemött, och först med ett skott utan Kuhla, men sedan med skarpt blifwit warnad at stryka ; hwarpå såsom han skall hafwa med hela laget swarat, och på Admiralsskeppet 30 man till döds skutit.

Så har denne deraf tagit anledning at altsammans upbringa. Flere omständigheter säijas intet, förutan det at Engelske flottan bestod af 6 Öhrlogsskepp, och det Swenske sig länge emoot dem förswarat. Engeländarne war uthlupne till at uppå den utur Dünkerken under S:t Paul till Siös gångne Escadren.

....

Haag 6/16 Augusti
1704

Allerunderdånigste och trooplichtigste tiänare och undersåte

J. Palmquist

Detta brev är förstås skrivet innan Leijoncrona hunnit meddela några detaljer.

Vad Palmqvist här refererar är den formella och allmänna protest som Leijoncrona i juli 1704 inlämnade mot de engelska kaperierna.

Endast 3 av handelsfartygen var destinerade till Frankrike, åtminstone enligt de medförda skeppshandlingarna.

Alltså skulle striden ha utkämpats 6 mil utanför floden Maas mynning, vilket i sin ungefärlighet ändå är mer korrekt än vissa av de uppgifter som nådde Sverige från andra håll.

Så illa gick det näppeligen för Litchfield, och den överdrivna uppgiften torde dessutom avse Worcester.

Orsaken till Whetstones närvaro i området var mycket riktigt den franska eskaderns utlöpande från Dünkerque.

Le Combat de Notre vaisseau avec l'Escadre Anglois arrivé depuis peu ne cause pas moin de bruit icy que ma lettre le fait chez vous.

Les Anglois soustientent que Notre Vaisseau a donné la premiëre bordée et l'Ammiral Whetstone l'a escrit ainsy a l'ammirauté, cepandant le Capitaine Suedois persiste a le niër.

La Nation en general se formalisse fort de ce qu'il n'a pas voulu emmener ses voiles dans la le Canal sur tout devant un Ammiral avec un Escadre, et quelques uns paroissent mesme d'opinion qu'il n'a esté envoyé que pour chercher noyse.

Le vaisseau aussybien que le Capitaine sont encore detenus icy, mais je crois qu'ils prendront la resolution de le relacher dans peu de jours. Dans un point si delicat, j'ay declaré qu'il me falloit des ordres exprés pour en pouvoir parler comme il faut, mais en atténdant je ne laisse pas d'en dire mes sentiments ce que je fais pourtant avec toutte la circomspection possible afin de ne pas aigrir les esprits - d'avantages et cependant de ne pas ceder en mesme temps le droit de Maiste.

Hier nouvelle d'une grande victoire Marlborough...

Londre le 11 (21) Aoust
1704

Tres humble et
tres obeissant serviteur.

C. Leijoncrona

Engelsmännen hävdar att vårt fartyg har givit första laget, i enlighet med amiral Whetstones rapport till amiralitetet. Den svenske kaptenen fortsätter att neka till detta.

Den engelska nationen upprörs starkt av att att han inte velat stryka segel i Kanalen, särskilt gentemot en amiral, och en del tycks till och med ha uppfattningen att han sänts ut enbart för att ställa till oväsen.

Fartyget, liksom kaptenen, är fortfarande arresterade, men jag tror att beslut om deras frisläppande kommer att fattas inom några dagar. Eftersom frågan är så känslig har jag förklarat att utan uttrycklga order kan jag inte tala som man bör, men under tiden försummar jag inte att uttrycka mina känslor, dock i försiktiga ordalag för att inte uppröra sinnena, men dock utan att samtidigt ge avkall på Hans Majestäts rättigheter. 

Elle debite que Vous avez esté a l'admiraulté d'angleterre declarer que le Capt:e du Convoy de Suede amené par l'Admiral Whetsthone, avoit ... d'avoir refusé de baisser le pavillon et qu'il en seroit sans doute puny.

Je n'en croyu rien, et je le dis a tous cella qui m'en parlent, on attendent que vous ayez la bonté de me mettre en estat d'en parler plus pertinement. Je ne say pas seulement le fait de cette rencontre, car ce que j'en trouve dans les Gazettes est fort embrouillé et divertisement conté.

On pretend que nos vaisseaux pour france y portient des marchandisess de contrabande, pusqu'a du canon. On dit aussy que la Cour d'Angeter:e eut forte irritée de cette aff:e, et qu'elle veut envoyer une Escadre dans la mer baltique pour la Seurete des Vaiss:x anglois en cas que nous voulussions nous vanger sur eux de ce qui vient d'arriver aux nostres. Tous ces discours me sont trouver vos lettres a dire plus que jamais.

Man påstår att ni har besökt det engelska amiralitetet och där förklarat att den svenske kaptenen gjort fel genom att vägra stryka flagg och att han otvivelaktigt kommer att straffas.

Jag har inte alls trott på detta, och sagt så till alla som talat med mig härom, i väntan på att ni ska ha godheten att ge mig mer precisa detaljer. Jag vet inte ens förloppet av striden, då det jag finner i tidningarna är mycket rörigt och berättat på olika sätt.

Man påstår att våra fartyg lastade för Frankrike haft kontraband ombord, till och med kanoner. Man säger också att engelska hovet är mycket irriterade över historien och vill sända en eskader till Östersjön för sin handelsfartygs säkerhet utifall vi skulle vilja hämnas för vad som hänt de våra.

Par la poste de Hollande, arrivée hier j'ay recu la Vostre du 19 de ce mois, et j'en vois la justice que vous m'avez faite de ne pas croire ce que les Gazettes debitent de moy, car il n'y a rien de plus jauce, je vous en suis fort obligé : je n'ay pas esté a l'Ammirauté, et j'aurois eu grand tort, d'en donner au Capitaine, d'avoir refusée de baisser le pavillon.

Au contraire j'ay declaré, aux Ministres, tout cet, que les Capitaines du Roy de Suede ont de tout temps eu ordre de ne pas baisser devant qui ce soit, et que les Anglois ne sont pas en droit d'exiger des autres, ce qu'ils refusent de faire eux mesmes, outre qu'on ne peut pas ignorer icy ce qui c'est passé la derniëre guerre, puisque mesme alors il y a eu plusieurs rencontres au sujet du pavillon:

a quoy on peut adjouster que le Capitaine a d'abord produit ses ordres luy mesme, et ils ont entre leurs mains. je vouss envoye icy joint le rapport du Capitaine sur ce qui s'est passé dans ca rencontre, lequel rapport je n'ay recu que le 9 de ce mois, a quoy j'adjouste aussy des copies de mes lettrés a Sa Majesté, contenant ce que j'ay fait icy depuis ce sacheux accident:

ce n'est pas tant la Cour qui en est irritée, que le peuple, c'est pourquoy j'evite d'en parler qu'avec le Ministres, et je laisse a votre meilleur jugement s'il n'est pas appropos de menager aussy chez vous, ce que je me donne l'honneur de vous communiquer, jusques a ce qu'on ait obtenu la liberté du vaisseau et du Capitaine.

Je vous serois fort obligé si vous vouliez me dire vos sentiments sur ma conduite, dans une affaire si espineuse. Il me semble qu'en me remettant aux ordres que j'attends, je preserve tout en son entier. J'ay tenu la mesme conduite la derniëre guerre quand le Commandeur Ribbing fust tué a Dover, et j'eus le bonheur que la fust approuvé.

Je n'ay pas entendu parler icy d'aucun Escadre destiné vers le Nord, au contraire les Ministres bien intentionnez me paroissent fort souhaitter la continuation d'une bonne intelligence, mais en mesme temps il paroissent fort doubter que ce soit aussy la les intentions du Roy Nostre Maistre.

.....

Londres le 15/ (25) Aoust
1704

Med posten från Holland, som ankom igår fick jag ert brev av den 9/19 denna månad. Jag ser därav att ni gjort mig rättvisan att inte tro på det tidningarna påstått om mig...

Tvärtom har jag förklarat för ministrarna att de svenska kaptenerna alltid haft order att inte stryka, och att engelsmännen inte har rätt att begära av andra det de vägrar göra själva. Dessutom att man här inte kan ignorera det som har hänt under förra kriget, då det vara ett flertal tvister över flaggan.

Till detta kan man lägga att kaptenen själv visat upp sina instruktioner och att de har dem hos sig. Jag översänder här också kaptenens rapport, vilken jag fick den 9/19 denna månad och jag bifogar också kopior på mina rapporter till Hans Majestät, innehållande redogörelse för vad jag hittills gjort.

Det är inte så mycket hovet som folket som är irriterade, och det är därför jag undvikit att tala med några andra än ministrarna, och jag lämnar till ert bättre omdöme om det inte också är lämpligt att agera likadant hos er, ända till dess att man lyckats utverka fartygets och kaptenens frisläppande.

Jag skulle vara mycket tacksam om ni ville säga mig era åsikter om mitt agerande i en så kvistig fråga. Det förefaller mig att om jag avvaktar de instruktioner jag väntar bevarar jag allt i sin helhet. Jag gjorde likadant under förra kriget då kommendören Ribbing blev dödad vid Dover, och hade den lyckan att mitt agerande blev gillat.

Jag har inte hört något här om en eskader som skall skickas norrut, tvärtom verkar de välvilligt inställda ministrarna önska ett fortsatt gott förhållande, men samtidigt tycks de starkt betvivla att detta också är vår Konungs avsikter.

Det första brevet från den 1/8 (gamla stilen) är redovisat på annan plats. Det skrevs i ett läge då Leijoncrona egentligen inte visste mer än vad som stått i tidningarna. Jag ska därför inleda med det som skrevs tre dagar senare, då något säkrare underättelser ankommit till London. Dock saknade envoyén fortfarande Psilanders version av det inträffade.

I går undfick iag ett bref ifrån Capitain Psilander hwars afskrift allerunderdånigaste här hoos föllier, utan någon wijdare underrättelse om hwad som förluppit hafwer iag ey ännu bekommit, om hwilcken iag i dag skrifwer till Capitenen.

Nu ehuruwäll sliijk underrättelse uteblifwer och iag allaredan förklarat saken wara af dhen wickt, att iag uthan expresse befallning ey något dher uthi förtaga kan, så hafwer iag dock beslutit att ey längre fördröija, på Embetets wägnar att klaga öfwer ett så wåldsamt förfarande emoot Eders Kongl. Maij:ttz öhrlogskiepp, och så som iag finner af Capitenenens skrifwelse dhet han ey hafwer sin fulle frijdomb, dher jemte begära dhet så han som skieppet medh alt hwad dher till hörer må ofördrögeligen frijsättias:

uthi dhet uppsåtet hafwer iag sökt Stats Secreteraren ey en uthan åtjskillige gånger så i går som i dag, men han haf:r warit meera än wahnligen sysselsatt så att iag ey kunnat anträffa honom, uthan widh håfwet hwarest ey tillfälle gafs medh honom att taala, men iag will sända till honom och begära af honom een wiss timma.

Jag förnimmer att så han som många andre af dhe wällmenande Ministrerne äro helt bekymbrade öfwer dhenna händelsen sägandes att dhe ey hade acktat om dhet hade hänt medh någon annans skiepp dhet wore sig af hwadh Nation dhet weelat, å andra sijdan äro dhe och mycket embarasserade frucktandes sig för Parlamentet och Nationen hwilcka äro så förpickade på punckten af strykandet att dhe skulle heller förlora flera provincier än gifwa upp dhenne dheras förmente rättighet.

Rycktet går hele stadhen öfwer att Eders Kongel. Maij:tz skiepp gifwit dhet första laget, men af hwad iag kan förnimma så lärer dhet wäl ey så sig förhålla: dhe Engelske skieppen äro helt illa medfarne, så att twenne dher iblandh reddlöse måste komma upp att radouberas så hafwa dhe och förlorat mycket manskapp ; och berömmes Capitenen Psilanders tapperhet och goda förhållande i slaget af alla.

Psilanders brev, daterat 2/8, återfinns här.

Återigen med all sannolikhet Robert Harley.

radouberas = kölhalas

Stats Secreteraren swarade att å andra sijdan ey mindre klagades öfwer Eders Kongl. Maij:ttz Capiten; han framdrog Admirall Whetstones breef som uthtryckeligen innehåller dhet Swenska Capitenen hade gifwet förste laget, hwar till och af andre läggas dhet dhe Engelske som sådant ey förwäntade woro alle uppe på öfwerloppet, och att således stoor myckenheet af dhem blefwo dödade.

För dhet öfwerlige sade han dhet wara nogsamt bekant att dhe Engelske Konungarne Hennes Maij:ttz Förfäder i alle tijder hafwa fordrat strykande, och att dhet hennes Maij:tt omögeliget är sådant att afstå. Att Capitenen är anhållen woro ey något nytt efter sådant altijdh skier efter ett slagh till dhess man kunnat förhöra saken, och underrättelser som dher öfwer inkomma:

att danske Capitenen Barfus medh dhet skieppet han förde i senaste krijget blef anhållen till dhess Konungen i Danmarck hade skrifteligen ogillat hans förhållande i dhet han ey strukit:

att åhr 1676 då Englandh war i Frijdh med Frankrijket ett Fransöskt öhrlogskiepp som ey wille stryka blef här uppbrackt anhållet och Capitenen för rätta stälter samt dömder till 500 £ böters betalande, sammaledes hade man förfarat medh ett Spanskt öhrlogskiepp S:ta Maria åhr 1672.

Nu oansedt man dhesse och månge flere exempel för sig hafwer lärer man sade han dock ey föllia dhem uthan såsom dhet Swenske öhrlogskieppet som fördes af Commendeuren Ribbing i senast krijget blef fritt satt sedan dhet någre dagar wart anhållit, så förmenade han och medh dhetta skieppet och Capitenen skie lärer, så snart någre flere Documenter äro examinerade wordne, hwilcket lärer sig kunna giöra låta innan 2:ne a 3:ne dagar:

i medlertijd äroalle dhe blesserade i landh förde wordne och drages för dhem all mögelig sorg.

Amiral Whetstones brev finns här.

Niels Lauritsen Barfod (1650-1730) på Gyldenløve och Gustaf Wattrang på Wachtmeister ledde 1694 en av de gemensamma svensk-danska konvojerna. Efter att en del av konvojen uppbringats kom Barfod den 11/8 i dispyt med viceamiral Shovell över strykningen. 

Erik Ribbing var chef på Wachtmeister då han den 10 augusti 1695 kom i strid med de båda engelska fregatterna Mermaid och Maidstone i Kanalen. Ribbing blev dödligt sårad nästan direkt och beordrade då strykning. Löjtnant Klöverskjöld, som övertog befälet, följde chefens order, vilket han fick lida för vid hemkomsten. Fartyget släpptes rätt snabbt, då man på engelsk sida fann att kaptenen redan fått sitt straff, löjtnanten hade låtit stryka och det därför inte återstod några skäl att kvarhålla Wachtmeister.

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-05-03 21:13

Nästa sida: 3.3.4.2. Psilanders andra brev till Leijoncrona, daterat 8/8 1704