| |
8.9. Psilanders "meritförteckning"
|
Alltsedan jag för flera år
sedan började med projektet "Gustaf von Psilander" har min förhoppning varit
att hitta någon slags skrift i vilken han själv beskrivit sitt liv. Att
något i den vägen har existerat framgår av Gjörwells uppsats och även Munthe
hade tydligen tillgång till någon typ av meritförteckning. I min jakt på den
försvunna meritförteckningen har jag gått igenom åtskilliga samlingar i
Riksarkivet, Krigsarkivet och Kalmar länsstyrelses arkiv. I slutet av 1734
insändes åtskilliga meritförteckningar för ämbetsmännen i sistnämnda län
till Kungl. Maj.t., men högste chefens saknas. Detta eftersom han redan
befann sig i Stockholm och därmed ansågs kunna lämna in sin på plats.
Det som slutligen satte mig på det rätta spåret var en
passus i Karolinska krigares dagböcker, vol. IX. I volymen återges Carl
Gustaf Rehnskölds grevebrev, med en till detta hörande meritförteckning. Som
jag redan kunnat iaktta betydande likheter mellan vissa delar av Psilanders
friherrebrev och de av Munthe återgivna citaten från något som tycktes vara
en meritförteckning leddes mina tankar i riktning mot Riksarkivets samling
av koncept till adels-, friherre- och grevebrev. Glädjande nog visade sig
den av Rehnsköld väckta tanken vara korrekt. I samma folder som konceptet
till friherrebrevet visade det sig ligga en visserligen ej undertecknad, men
likväl definitivt av Psilander själv författad sammanställning kallad "Pro
Memoria" |
Pro Memoria
Sedan Hans Högt-Sahl Kongl:ge Maij:t
Glorwyrdigst i åminnelse Konung Carl den Tolfte, giorde mig den Nåden och
förordnade mig till Holm-Major wid Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona,
benådade han mig straxt derpå med Adeligit Stånd, och sedermehra har jag
hafft fölljande förrättningar uti Kongl: Maij:tz tienst, och derhos blifwit
af Hans Maij:t i nåder ihogkommen med effterskrefne avancementer.
Neml.
|
Noter:
|
A:o 1712 och 1713, medan jag war Holm-Major,
och giorde dedn tiensten med bedrifwande af Kongl: Örlougs-Flåttans
klargiörande, blef jag af Hans Grefl: Excell:tz Sahl: Kongl. Rådet och
Ammiral-Generalen Högwälborne H:r Hans Wachtmeister befallt at gå med till
siös, och bijwista bägge Åhrens Siö-Campagner, under Högbem:te Herres
commando, som ingen af mine Antecessorer tillförene warit brukad till, så
länge de Holm-Majors Embetet förwalltat. |
|
A:o 1713 sidst på Åhret inhändigades mig Hans
Maij:tz Allernådigste Fullmacht, Daterat wid Bender d:n 29 Decemb: A:o 1712,
at wara Schoutbinacht. |
|
A:o 1714, sedan Schoutbinachten Ehrenschiöld
war fången af Ryssen, blef jag af den höga Kongl. Senaten hitkallad, at
antaga mig commando öfwer Kongl. Galley-Esquadren här wid Stockholm; Men
emedan den strax derpå förlades här i Skiären, blef jag in Augusto befallt
at förfoga mig till Kongl: Örlougs Esquadren, som då, under G:r Amiral
Wattrangs commando, wistades wid Åhland, men transporterades sedan under
Godtland, at wara wälbem:te H:r Ammiral till adsistence, hwilken
Siö-Campagne slötz in Decembri samma åhr, då jag med Esquadren till Calmar
anlände, och fann der för mig Hans Kongl. Maij:tz Allernådigste Fullmacht at
wara vice-Ammiral, Daterat Stralsund d:n 11 Decemb: A:o 1714. |
Rör sig alltså här
om tiden omedelbart efter slaget vid Hangö. För något mera om Psilanders
öden och äventyr med Wattrangs eskader, se
Psilander och 1714 års sjötåg
|
A:o 1715 anbefallte Hans Kongl. Maij:t mig
Allernådigst at föra commando öfwer Kongl. Skeppzwärfwet i Carlscrona, och
det åhret hafwa förrättningen om Kongl. ÖrlougsSkeppens utredande, hwilken
beställning jag så pusserade, at Kongl. ÖrlougsFlåttan sidst in Majo, hwad
utredningen angick, war färdig och till redz: Och, sedan Kongl.
Örlougs-Flåttan således war till siös utluppen, och jag wid wärfwet beställt
om hwarjehanda förrättningar, hade jag Ordre at förfoga mig effter till
Flåttan, då jag tog under min convoy några Proviantzskepp med mig, dem jag
lyckeligen brachte till Kongl. Öhrlougs-Flåttan, som jag träffade i Siön.
Samma åhr avancerade hans Kongl: Maij:t mig till Ammiral, medelst dess
Allernådigste Fullmacht, Daterat Stralsund d:n 4 Augusti A:o 1715. |
Psilander missade
härigenom sjöslaget vid Rügen där amiralerna Henck och Lillie stupade. Deras
öppnade för ytterligare avancemang.
Provianttransporten avlöpte möjligen inte
alldeles lyckligt, se
När Psilander mötte Tordenskiold. |
Sedan desse 2:ne föregående Åhren har jag af
Hans Kongl: Maij:t warit förordand at sitta med wid Disposition af Medlen
uti Kongl. Ammiralitets, Stats och Cammarcontoiret, det jag, jämte min
Ammirals beställning, uti Kongl. Ammiralitets Collegio förrättade till Annum
1716, i October månad, då Hans Kongl. Maij:t vocerade mig, igenom dess
Allernådigste Fullmacht, Daterat Lund d:n 5 Octob: A:o 1716 till
Landzhöfdinge på Godtland, dijt jag mig och straxt om hösten förfogade och
beställningen emottog. |
|
A:o 1717 in Julio ankom Ryssen flåtta af 20
Skepp strack under Godtland, och anckrade wid Östergarn, der han landsteg,
öfwer 1500 Man starck, då jag medelst Allmogens upbodande, emdean ingen
regulier milice war på landet, sökte wäl at giöra fienden all möijelig
resistence; Men som allmogen intet war at bringa till något angrep eller
motstånd i fältet, lät jag dem förhugga de största wägarne, som låpp in åt
Landet, samt sig der förskantza och elljest i skogen plantera, där man
wäntade fiendens ankomst, hwarpå jag sedan, effter 7 dagars förlopp lät
utsprida, at jag hade fått bref och försäkran ifrån Kongl: Ammiralitetet om
Succurs af 15 Öhrlougs-Skepp, med förbud, at derom kundgiöra fienden, fast
jag wiste at någre bönder, som då redan åtskillige gånger warit ombord på de
Ryska skeppen, skulle det fienden strax berätta, hwilket också wäl lyckades,
at fienden d:n 8:de dagen om mårgonen drog sig med sådan hast af landet
ombord på sina skepp, at de på många stellen lämnade matgrytorna effter sig:
således blef, igenom den Högstes nådige bijstånd, Godtland den gången ifrån
fiendens attaquerande befrijat. |
Formuleringarna i
detta avsnittet känns till viss del igen från
friherrebrevet. |
Sedan jag kom till Landzhöfdinge
beställningen på Godtland, har jag, fast tiderne warit swåre och siön
osäker, altid så anstalltat, at Landet blifwit försedt med sallt och andra
nödwändigheter, som de utrijkes ifrån betarfwat, så at der på eij warit
manquement. Elliest har jag med den sorgfällighet låtit af Landet infodra
Cronans Räntor och Utskyllder, så at för min tijd mycket ringa rest kommit
hos de oförmögna öfwer hela landet at innestå, och dessutan ändå af de förre
Åhrens restantier öfwer 50/m D:r S:m:t indrifwit, som Betienternes till
Kongl: Stats Contoiret insände Förslags-räkningar skola utwijsa. |
|
Detta är hwad jag i hastighet om mina
förrättningar, till den tiden Hennes Maij:t benådade mig med
Frijherre-Ståndet, kan påminna.
Stockholm d:n Januar 1720. |
Intressant är att
denna meritsammanställning saknar såväl datum som underskrift, men likväl
blivit inlämnad. Friherre blev Psilander redan i maj 1719. Av vilken
anledning ställde han samman sina meriter i januari 1720? |
|
|
(Under
arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad:
2003-01-22 19:46 |
Föregående
sida:
8.8. Något om Psilanders ekonomi Nästa sida:
9."Kuriosa-kabinettet" |
|