Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

8.9. Psilanders "meritförteckning"

Alltsedan jag för flera år sedan började med projektet "Gustaf von Psilander" har min förhoppning varit att hitta någon slags skrift i vilken han själv beskrivit sitt liv. Att något i den vägen har existerat framgår av Gjörwells uppsats och även Munthe hade tydligen tillgång till någon typ av meritförteckning. I min jakt på den försvunna meritförteckningen har jag gått igenom åtskilliga samlingar i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kalmar länsstyrelses arkiv. I slutet av 1734 insändes åtskilliga meritförteckningar för ämbetsmännen i sistnämnda län till Kungl. Maj.t., men högste chefens saknas. Detta eftersom han redan befann sig i Stockholm och därmed ansågs kunna lämna in sin på plats.

Det som slutligen satte mig på det rätta spåret var en passus i Karolinska krigares dagböcker, vol. IX. I volymen återges Carl Gustaf Rehnskölds grevebrev, med en till detta hörande meritförteckning. Som jag redan kunnat iaktta betydande likheter mellan vissa delar av Psilanders friherrebrev och de av Munthe återgivna citaten från något som tycktes vara en meritförteckning leddes mina tankar i riktning mot Riksarkivets samling av koncept till adels-, friherre- och grevebrev. Glädjande nog visade sig den av Rehnsköld väckta tanken vara korrekt. I samma folder som konceptet till friherrebrevet visade det sig ligga en visserligen ej undertecknad, men likväl definitivt av Psilander själv författad sammanställning kallad "Pro Memoria"

Pro Memoria

 

Sedan Hans Högt-Sahl Kongl:ge Maij:t Glorwyrdigst i åminnelse Konung Carl den Tolfte, giorde mig den Nåden och förordnade mig till Holm-Major wid Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona, benådade han mig straxt derpå med Adeligit Stånd, och sedermehra har jag hafft fölljande förrättningar uti Kongl: Maij:tz tienst, och derhos blifwit af Hans Maij:t i nåder ihogkommen med effterskrefne avancementer.

 

Neml.

Noter:

A:o 1712 och 1713, medan jag war Holm-Major, och giorde dedn tiensten med bedrifwande af Kongl: Örlougs-Flåttans klargiörande, blef jag af Hans Grefl: Excell:tz Sahl: Kongl. Rådet och Ammiral-Generalen Högwälborne H:r Hans Wachtmeister befallt at gå med till siös, och bijwista bägge Åhrens Siö-Campagner, under Högbem:te Herres commando, som ingen af mine Antecessorer tillförene warit brukad till, så länge de Holm-Majors Embetet förwalltat.

 

A:o 1713 sidst på Åhret inhändigades mig Hans Maij:tz Allernådigste Fullmacht, Daterat wid Bender d:n 29 Decemb: A:o 1712, at wara Schoutbinacht.

 

A:o 1714, sedan Schoutbinachten Ehrenschiöld war fången af Ryssen, blef jag af den höga Kongl. Senaten hitkallad, at antaga mig commando öfwer Kongl. Galley-Esquadren här wid Stockholm; Men emedan den strax derpå förlades här i Skiären, blef jag in Augusto befallt at förfoga mig till Kongl: Örlougs Esquadren, som då, under G:r Amiral Wattrangs commando, wistades wid Åhland, men transporterades sedan under Godtland, at wara wälbem:te H:r Ammiral till adsistence, hwilken Siö-Campagne slötz in Decembri samma åhr, då jag med Esquadren till Calmar anlände, och fann der för mig Hans Kongl. Maij:tz Allernådigste Fullmacht at wara vice-Ammiral, Daterat Stralsund d:n 11 Decemb: A:o 1714.

Rör sig alltså här om tiden omedelbart efter slaget vid Hangö. För något mera om Psilanders öden och äventyr med Wattrangs eskader, se Psilander och 1714 års sjötåg

A:o 1715 anbefallte Hans Kongl. Maij:t mig Allernådigst at föra commando öfwer Kongl. Skeppzwärfwet i Carlscrona, och det åhret hafwa förrättningen om Kongl. ÖrlougsSkeppens utredande, hwilken beställning jag så pusserade, at Kongl. ÖrlougsFlåttan sidst in Majo, hwad utredningen angick, war färdig och till redz: Och, sedan Kongl. Örlougs-Flåttan således war till siös utluppen, och jag wid wärfwet beställt om hwarjehanda förrättningar, hade jag Ordre at förfoga mig effter till Flåttan, då jag tog under min convoy några Proviantzskepp med mig, dem jag lyckeligen brachte till Kongl. Öhrlougs-Flåttan, som jag träffade i Siön. Samma åhr avancerade hans Kongl: Maij:t mig till Ammiral, medelst dess Allernådigste Fullmacht, Daterat Stralsund d:n 4 Augusti A:o 1715.

Psilander missade härigenom sjöslaget vid Rügen där amiralerna Henck och Lillie stupade. Deras öppnade för ytterligare avancemang.

Provianttransporten avlöpte möjligen inte alldeles lyckligt, se När Psilander mötte Tordenskiold.

Sedan desse 2:ne föregående Åhren har jag af Hans Kongl: Maij:t warit förordand at sitta med wid Disposition af Medlen uti Kongl. Ammiralitets, Stats och Cammarcontoiret, det jag, jämte min Ammirals beställning, uti Kongl. Ammiralitets Collegio förrättade till Annum 1716, i October månad, då Hans Kongl. Maij:t vocerade mig, igenom dess Allernådigste Fullmacht, Daterat Lund d:n 5 Octob: A:o 1716 till Landzhöfdinge på Godtland, dijt jag mig och straxt om hösten förfogade och beställningen emottog.

 

A:o 1717 in Julio ankom Ryssen flåtta af 20 Skepp strack under Godtland, och anckrade wid Östergarn, der han landsteg, öfwer 1500 Man starck, då jag medelst Allmogens upbodande, emdean ingen regulier milice war på landet, sökte wäl at giöra fienden all möijelig resistence; Men som allmogen intet war at bringa till något angrep eller motstånd i fältet, lät jag dem förhugga de största wägarne, som låpp in åt Landet, samt sig der förskantza och elljest i skogen plantera, där man wäntade fiendens ankomst, hwarpå jag sedan, effter 7 dagars förlopp lät utsprida, at jag hade fått bref och försäkran ifrån Kongl: Ammiralitetet om Succurs af 15 Öhrlougs-Skepp, med förbud, at derom kundgiöra fienden, fast jag wiste at någre bönder, som då redan åtskillige gånger warit ombord på de Ryska skeppen, skulle det fienden strax berätta, hwilket också wäl lyckades, at fienden d:n 8:de dagen om mårgonen drog sig med sådan hast af landet ombord på sina skepp, at de på många stellen lämnade matgrytorna effter sig: således blef, igenom den Högstes nådige bijstånd, Godtland den gången ifrån fiendens attaquerande befrijat.

Formuleringarna i detta avsnittet känns till viss del igen från friherrebrevet.

Sedan jag kom till Landzhöfdinge beställningen på Godtland, har jag, fast tiderne warit swåre och siön osäker, altid så anstalltat, at Landet blifwit försedt med sallt och andra nödwändigheter, som de utrijkes ifrån betarfwat, så at der på eij warit manquement. Elliest har jag med den sorgfällighet låtit af Landet infodra Cronans Räntor och Utskyllder, så at för min tijd mycket ringa rest kommit hos de oförmögna öfwer hela landet at innestå, och dessutan ändå af de förre Åhrens restantier öfwer 50/m D:r S:m:t indrifwit, som Betienternes till Kongl: Stats Contoiret insände Förslags-räkningar skola utwijsa.

 

Detta är hwad jag i hastighet om mina förrättningar, till den tiden Hennes Maij:t benådade mig med Frijherre-Ståndet, kan påminna.

Stockholm d:n    Januar 1720.

Intressant är att denna meritsammanställning saknar såväl datum som underskrift, men likväl blivit inlämnad. Friherre blev Psilander redan i maj 1719. Av vilken anledning ställde han samman sina meriter i januari 1720?
   
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2003-01-22 19:46

Föregående sida: 8.8. Något om Psilanders ekonomi

Nästa sida: 9."Kuriosa-kabinettet"