Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

2.3.2. Tvistefrågor: Kontraband, passen och strykningen

När man söker tränga genom den djungel som det sena 1600-talets vildvuxna traktatsflora utgör, är de neutrala staternas ställning under de olika krigen ett av de mer oöverskådliga problemen man ställs inför. Mellan vissa länder gällde ett slags regler, mellan andra ett annat. Det är inte förvånande att den tidens kaparkaptener och prisdomare ibland hade svårt att hålla isär begreppen. Begreppet "kontraband", och inte minst termen "commeatus", har också ställt till med åtskilliga problem för senare tiders historiker.

I 1661 års fördrag med England hade Sverige gått med på vissa regler för sin handel med länder som England befann sig i krig med. I avtalet, som också gällde under den aktuella perioden, stipulerades vilka typer av dokument som de svenska skeppen skulle medföra och hur dessa skulle vara utformade. Enligt de engelska myndigheterna följdes inte dessa regler.

Ett svårhanterligt problem var det engelska kravet på överhöghet över "the British Seas". Vad som innefattades häri var rätt oklart. Man kan hitta många exempel på brev från brydda engelska fartygschefer till amiralitetet i London med begäran om att erhålla en definition av begreppet. De svar som erhölls var ofta rätt svävande. Den mest utförliga genomgången av den historiska bakgrunden som jag känner till är Thomas Fulton's "The Sovereignty of the sea", utgivet 1911. Ett verk på nästan 800 sidor!

"Strykningen", vilken är den lämpligaste termen att använda då det handlade både om flagga/vimpel och märssegel, hängde samman med ovannämnda engelska anspråk. Sverige var ett de länder som var mest motvilliga att acceptera de engelska anspråken, trots att det  fanns paragrafer i de svensk-engelska avtalen som kunde tolkas som ett svenskt godkännande. (1)

Det fanns förvisso andra frågor som störde de engelsk-svenska förbindelserna. Tjärexportens former och storlek, reglerna för främmande köpmäns vistelsetid i Sverige och diverse andra kommersiella och politiska frågor, men i detta sammanhang är de tre ovan nämnda av en centralare och mer omedelbar betydelse. Utan skillnaderna i tolkning av begreppet kontraband och oenigheten om förfarandet vid passens utfärdande skulle det aldrig ha blivit några konvojer 1703 och 1704. Utan de engelska anspråken på överhöghet över "the British Seas" och den svenska vägran att acceptera dem, hade det inte blivit någon dispyt mellan kaptenerna Butler och Psilander.


(1). Se exempelvis: 1654 (artikel XIV), 1656 (artikel IV), 1661 (artikel XV) och 1700 (artikel XIV). Det sistnämnda hade den tydligaste formuleringen, med en definition av vilka områden det handlade om. Dock utan att gå in på de praktiska konsekvenserna.

(UNDER ARBETE)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-30 13:11

Föregående sida: 2.3.1.4. 1700 års fördrag

Nästa sida: 2.3.2.1. Kontraband