2.3.2. Tvistefrågor:
Kontraband, passen och strykningen
När man söker tränga genom den djungel som det sena
1600-talets vildvuxna traktatsflora utgör, är de neutrala staternas ställning under de
olika krigen ett av de mer oöverskådliga problemen man ställs inför. Mellan vissa
länder gällde ett slags regler, mellan andra ett annat. Det är inte förvånande att
den tidens kaparkaptener och prisdomare ibland hade svårt att hålla isär begreppen.
Begreppet "kontraband", och inte minst termen "commeatus", har också
ställt till med åtskilliga problem för senare tiders historiker.
I 1661 års fördrag med England hade Sverige gått med på
vissa regler för sin handel med länder som England befann sig i krig med. I avtalet, som
också gällde under den aktuella perioden, stipulerades vilka typer av dokument som de
svenska skeppen skulle medföra och hur dessa skulle vara utformade. Enligt de engelska
myndigheterna följdes inte dessa regler.
Ett svårhanterligt problem var det engelska kravet på
överhöghet över "the British Seas". Vad som innefattades häri var rätt
oklart. Man kan hitta många exempel på brev från brydda engelska fartygschefer till
amiralitetet i London med begäran om att erhålla en definition av begreppet. De svar som
erhölls var ofta rätt svävande. Den mest utförliga genomgången av den historiska
bakgrunden som jag känner till är Thomas Fulton's "The Sovereignty of the
sea", utgivet 1911. Ett verk på nästan 800 sidor!
"Strykningen", vilken är den lämpligaste termen
att använda då det handlade både om flagga/vimpel och märssegel, hängde samman med
ovannämnda engelska anspråk. Sverige var ett de länder som var mest motvilliga att
acceptera de engelska anspråken, trots att det fanns paragrafer i de
svensk-engelska avtalen som kunde tolkas som ett svenskt godkännande. (1)
Det fanns förvisso andra frågor som störde de engelsk-svenska
förbindelserna. Tjärexportens former och storlek, reglerna för främmande köpmäns
vistelsetid i Sverige och diverse andra kommersiella och politiska frågor, men i detta
sammanhang är de tre ovan nämnda av en centralare och mer omedelbar betydelse. Utan
skillnaderna i tolkning av begreppet kontraband och oenigheten om förfarandet vid passens
utfärdande skulle det aldrig ha blivit några konvojer 1703 och 1704. Utan de engelska
anspråken på överhöghet över "the British Seas" och den svenska vägran att
acceptera dem, hade det inte blivit någon dispyt mellan kaptenerna Butler och Psilander.
(1). Se exempelvis: 1654 (artikel
XIV), 1656
(artikel IV), 1661
(artikel XV) och 1700 (artikel
XIV). Det sistnämnda hade den tydligaste formuleringen, med en definition av vilka
områden det handlade om. Dock utan att gå in på de praktiska konsekvenserna. |