5.1.6.1.1.
Expeditionen till Pommern 1711
|
Genom
nederlaget vid Poltava och fältarméns kapitulation vid Perevolotjna strax därefter
försämrades Sveriges situation drastiskt. Danmark återinträdde i kriget och Stanislaus
välde i Polen, byggt på lösan sand, kunde inte upprätthållas. De kvarvarande svenska
städerna i Baltikum föll en efter en under 1710, liksom Viborg och Kexholm, de båda
finska gränsfästningarna. Finland blev därefter krigsskådeplats och de svenska
befälhavarna tvingades med ytterst knappa resurser och föga stöd från hemlandet föra
ett uppehållande försvar.
De svenska provinserna i Tyskland försökte man
däremot undsätta, inte minst på grund av Karl XII:s envisna fasthållande vid en svensk
offensiv aktion mot Polen. Understödd av en turkisk krigsförklaring skulle dessa kunna
återinsätta Stanislaus på tronen och åter skapa förutsättningar för ett
framgångsrikt fortsättande av kriget. Rådet i Stockholm, som gjort föga för att
bistå de svenska garnisonerna i Baltikum 1710, kunde inte se hur de nödvändiga medlen
skulle kunna uppbringas för en utrustning av flottan, samling av erforderliga trupper och
överskeppning av dessa. Kungens första brev i ärendet avgick från Bender i september
1709, men först mot slutet av 1711 igångsattes ett mer intensivt arbete för att
få till stånd en transport. I slutet av oktober var flottan segelklar, men först i
slutet av november kom man verkligen iväg med ca 4,000 man och förråd.
En av dem som ägnat sig åt den här perioden är den
blivande Oscar II, som åren 1859-1865 utgav "Några bidrag till Sveriges
krigshistoria, åren 1711, 1712 och 1713". I detta verks första del
återfinns en förteckning över den svenska eskader som ombesörjde 1711 års transport
till Pommern. Då Psilander deltog som befälhavare på Wenden och listan
dessutom innehåller namn på de flesta av fartygscheferna kan det vara lämpligt att
återge den här. Jag ska också något gå in på vilka dessa officerare var och vilken
bakgrund de hade. Detta med anledning av den kritiska uppfattning om deras erfarenhet och
utbildning som ofta återfinns i verk om den här perioden. |
Den svenska eskadern
Hans excellens hr amiral-generalens eskader |
Noter: |
| Fredrika Amalia... 64 kanoner, kapten
Michael Henck |
Michael Henck
(1667-1715) |
| Sverige...................84 kanoner, vice
amiral G. Wattrang |
Gustaf Wattrang (1660-1717), i
holländska flottan på 1680-talet och konvojresa på 1690-talet |
| Ösel.........................52 kanoner,
kapten Grubb |
Axel Grubb |
| Brehmen.................62 kanoner, kapten
Wachtmeister |
Carl Hans
Wachtmeister (1682-1731) |
| Konung Carl...........110 kanoner,
general-amiralen |
Hans Wachtmeister (1641-1714),
flottans chef under mer än tre decennier. |
Prinsessan
Hedvig Sophia.......74 kan., schoutby., greve Wachtm. |
Carl Hans Wachtmeister
(1689-1736), son till föregående. Utbildad i Amsterdam, kortare tjänstgöring i
engelska flottan. |
| Vehrden..................54 kanoner,
kapten Taube |
Evert Didrik Taube (1681-1751) |
| Estland....................52 kanoner,
kapten Sjöstjerna |
Aron Siöstierna (1684-1746), son
till amiralen Otto Siöstierna. 1717 gift med Gustaf von Psilanders dotter Anna Elisabet. |
Herr Amiral
Ankarstjernas eskader |
|
| Wenden...................72 kanoner, major
Psilander |
Gustaf von
Psilander (1669-1738), i holländska flottan på 1690-talet, flera konvojresor. |
| Prins Carl.................80 kanoner,
vice amiral Sparre |
Claes Sparre (1673-1733), son
till amiralen Gustaf Adolf Sparre. I holländsk tjänst på 1690-talet. Gjorde också en
konvojresa till Medelhavet efter hemkomsten. |
| Gotland....................52 kanoner,
kapten Lund (Sund?) |
? |
| Södermanland........54 kanoner, kapten
Wulff |
Hans Wulff(?)
(-1712) |
| Giötha Leijon...........96 kanoner,
amiral Anckarstjerna |
Cornelius
Ankarstierna (1655-1714) |
| Westmanland...........64 kanoner, kapten
Unge |
Olof von Unge
(1672-1737) |
| Giötha.......................72 kanoner,
schoutbynacht Lillie |
Erik Johan Lillie (-1715) |
| Wrede.......................50 kanoner,
kapten Leijonstéen |
Göran Wilhelm Leijonstéen
(167?-1729), tjänstgjorde i engelska flottan 1688-90, och i den holländska
1691-95. |
Herr Amiral Ruuths
eskader |
|
| Skåne........................64 kanoner,
kapten Anckarstjerna |
Hans A. (1678-1739) |
| Prins Carl Fredrik....72 kanoner, amiral
Ruuth |
Carl Ruuth (1662-1736), studerade
i Holland i sin ungdom. Gjorde flera konvojresor under 1690-talet. |
| Carlskrona................72 kanoner,
kapten Brunian |
Conrad von Braunjohan (1666-1734) |
| Wachtmeister...........50 kanoner, kapten
Ulric |
Carl Gustaf Ulrich |
| Riga...........................54 kan.,
kapten greve Gyllenborg |
Ulrik Gustaf Gyllenborg
(1684-1716), utrikes sjötjänst 1703-06. |
| Pommern...................54 kanoner,
kapten Gerdten |
Gustaf Wilhelm von Gertten
(1679-1754), i holländsk tjänst på 1690-talet |
| Nordstjernan..............70 kan.,
schoutbynacht Loewen |
Carl Henrik von
Löwen (1666-1741) |
| Småland.....................68 kanoner,
kapten Ehrensköld |
Nils Ehrensköld (1674-1728),
tjänstgjorde i sin ungdom på handelsfartyg i utrikestrafik, i fransk tjänst 1698-99. |
Fregatter |
|
| Thomas.......................24 kanoner,
kapten Piper |
? |
| Marcus........................24 kanoner,
kapten Seohl |
? |
| Phoenix.......................32 kanoner,
kapten Fistulator |
Frans Fistulator, adlad
Lagerbielke (1678-1736), tjänstgjorde 1706 på ett handelsfartyg från Karlskrona |
| Wiborg.........................40 kanoner,
kapten Sjöstjerna |
Anders Siöstierna(?)
(1682-1739), vistats på utländska farvatten under 1690-talet |
| Postiljonen...................20 kanoner,
kapten Christophers |
Teodor Christophers, adlad
Ankarcrona (1687-1750), studerade navigation i Holland, tjänstgjorde i holländska
ostindiska kompaniet, franska och engelska flottan. |
| Falken...........................32
kanoner, kapten Uggla |
Johan Uggla (1673-1736), son till
amiral Claes Uggla. Gjorde utrikesresa 1704 |
(UNDER ARBETE)©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: maj 24, 2001.
|
Källor: Lewenhaupt, A.,
Karl XII:s officerare. - Stockholm, 1920-1921 ; Börjeson, H., Biografiska
anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799.- Stockholm, 1942 |
| Föregående sida: 5.1.6.1. Sjökriget 1711 Nästa
sida: 5.1.6.1.1.1.
En berättelse om transporten till Pommern 1711 |