Hemsidan Biografica: flottan A B C D E F G H I J K L M
N O P Q R S T U V, W X Y Z Å Ä Ö

Biografica: flottan - en matrikel över flottans officerare 1687-1721.

Under mina forskningar kring Gustaf von Psilander har jag gått igenom stora mängder tryckt och otryckt material. Otaliga namn har dykt upp, ibland svåra att närmare identifiera. Jag har många gånger känt ett behov av att ha något slags register över åtminstone Psilanders samtida inom flottans officerskår. Därför beslöt jag mig för att lägga upp någon typ av register över dem, deras sjökommenderingar, befordringar, eventuella tjänstgöringar i främmande flottor och andra uppgifter som föreföll värda att notera. Eventuellt så småningom också utbyggt med mer djupgående information om några av de officerare som tycktes mest intressanta

När man ska upprätta ett register av den här typen är det naturligtvis enklast att utgå från de tryckta matriklar som på ett eller annat sätt har relevans för ämnet och perioden. Dessutom finns det förstås åtskilliga handskrifter av intresse. Jag ska i det följande kort presentera en del av mina källor.

Viktiga referensverk

Zettersten, A., Svenska flottans historia : åren 1635-1680. - Norrtelje, 1903. Axel Zettersten (1839-1909) var under flera decennier verksam som tjänsteman vid flottans station i Stockholm. I slutet av 1870-talet kom han att få uppsikt över stora delar av flottans arkiv. Zettersten, som var historiskt intresserad, gick in med liv och lust för arbetet och utförde ett stort uppordningsarbete av arkivet. Det är intressant att notera att han i detta arbete inte följde den då allmänna tendensen till skapande av ämnessamlingar utan istället organiserade arkivet efter den idag allmänt omfattade proveniensprincipen.

Under sitt arbete med flottans arkiv blev Zettersten naturligtvis mycket förtrogen med materialet. När Per Olof Bäckström 1884 utgav sitt verk Svenska flottans historia utsattes det för hård kritik av Zettersten. Han fann bland annat att författaren alltför okritiskt hade övertagit uppgifter från tidigare verk, en åsikt varje läsare av Bäckströms redogörelse för Psilanders öden och äventyr utan vidare kan ansluta sig till.

Mot bakgrund av Zetterstens uppfattning om äldre verk på området och hans arbete med flottans äldre handlingar är det inte förvånande att han själv började förbereda ett eget verk på området. 1890 kom första delen: Svenska flottans historia : åren 1522-1634. Verket fick ett positivt gensvar och författaren invaldes i såväl Örlogsmannasällskapet som Krigsvetenskapsakademien. Zettersten fortsatte under de följande åren sitt arbete och 1903 utkom del två, Svenska flottans historia : åren 1635-1680. Troligen var hans ambition att föra skildringen ännu längre fram, men besvär med synen tvingade honom att avsluta projektet.

Zetterstens verk är som ovan antytts byggt på oerhört omfattande källstudier och dessutom försett med en omfattande notapparat. Det är dock inte utan brister, och senare forskare har riktat mycken kritik mot hans fartygsuppgifter.

Zetterstens biografiska uppgifter

Del II avslutas med knappt femtio sidor lång bilaga innehållande korta biografiska uppgifter om sjöofficerare, skeppsbyggmästare och civila ämbetsmän inom flottans förvaltning för åren 1635-1680. När det gäller officerare upptas huvudsakligen de som nådde kaptens rang eller högre. Följaktligen är endast ett mindre antal ännu verksamma när Gustaf Psilander inträder i flottan 1687.


Källa: Ovanstående redogörelse är baserad på: Glete, J., Axel Zettersten och "Svenska flottans historia" // Zetterberg, K & Åselius, G., (red.), Historia, krig och statskonst : en vänbok till Klaus Richard Böhme. - Stockholm, 2000. -  S. 27-44. Jan Glete torde f.n. vara den främste kännaren av den svenska flottans historia och artikeln är en mycket läsvärd översikt över Zetterstens och andras insatser på området.

Holmberg, E.,
Ur gamla rullor från karolinernas dagar
// TiS. - 1912, s. 316-320, 489-493 ; TiS. - 1913, s. 434-438, 608-610.

Vår flottas fallna och fångna karoliner // KFÅ. - 1915, s.1-49. 

Auxiliärexpeditionen 1690 // TiS. - 1915, s. 28-34.

Sjöexpeditionen till finska farvattnen 1710 // TiS. - 1917, s. 422-427.

Sjökrigsrustningen mot Danmark 1689 // TiS. - 1918, s. 185-193.

Ernst Holmberg (1864-1940) var präst till yrket och under ett halvt sekel verksam i Karlskrona. Förutom några böcker författade Holmberg också ett stort antal uppsatser, främst i Tidskrift i Sjöväsendet samt en mängd artiklar i lokala tidningar. Han ägnade sig i synnerhet åt den karolinska flottan och ofta hade hans arbeten en personhistorisk inriktning. Det är tydligt att Holmberg hade samlat på sig ett ansenligt material rörande den karolinska tidens sjöofficerskår, anteckningar som åtminstone delvis användes av Hjalmar Börjeson och Karl Wester under arbetet med Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799.

Källor: Ohlsson, H. T., Biografisk matrikel över svenska kyrkans prästerskap 1934. - Lund, 1934 ; Svensk historisk bibliografi

Lewenhaupt, A., Karl XII:s officerare : biografiska anteckningar. - Stockholm, 1920-1921.

(I matrikeln förkortad till Lew.)

Adam Lewenhaupt (1861-1944) kom ur en släkt som frambringat många berömda krigare. Hans historiska intresse riktades också mycket mot den egna släktens historia och resulterade i en rad biografier över framstående medlemmar av ätten. Hans storverk är dock det mäktiga verket Karl XII:s officerare. Envar som, likt undertecknad, "fuskat" inom området kan föreställa sig den tid och kraft som fordras för att skapa en matrikel innehållande personuppgifter rörande ungefär 20 000 officerare. Och detta till avsevärd del ur otryckt källmaterial i Riksarkivet och Krigsarkivet. Som Lewenhaupt själv förutsäger i sitt förord har åtskilliga fel påträffats av senare forskare, men detta är fullständigt naturligt för ett verk av en sådan omfattning.

Lewenhaupt och flottans män

Karl XII:s officerare är ett av de centrala verken för kunskapen om flottans officerskår under perioden 1687-1721. Titeln till trots innehåller det dock bara dem som fick sina fullmakter under perioden 1700-1718 och alltså inte de som lämnat tjänsten under Karl XII:s första fredliga regeringsår.


Källa: Svenskt biografiskt lexikon

Den introducerade adelns ättartavlor / med tillägg och rättelser utgivna av Gustaf Elgenstierna. - Stockholm, 1925-1936.

(I matrikeln förkortad till Elgenst.)

Gustaf Elgenstierna (1871-1948) var under hela sitt yrkesverksamma liv anställd inom postverket. Genom sitt genealogiska och personhistoriska intresse, manifesterat genom utgivning av verk som Svenska släktkalendern, och adliga bakgrund var det naturligt att han intresserade sig för en nyutgivning av riddarhusgenealogierna. Vad det handlade om var i främsta rummet en utgivning, inte en djuplodande och tidskrävande källkritisk analys av uppgifterna. Mycket kritik har under årens lopp riktats mot verket, vilket inte hindrar att det fortfarande är ett standardverk på området. Sveriges släktforskarförbund gav 1998 ut en faksimilupplaga som inom den närmaste tiden ska kompletteras med två supplementband. Detta arbete kommer att göra Elgenstierna till ett ännu bättre hjälpmedel.

Elgenstierna och sjöofficerarna

Endast en mindre del av flottans officerskår var adelsmän. Trots detta kan ättartavlorna fungera som ett komplement till övriga verk, inte minst genom att de ger möjligheter att nysta upp en del av de många släktförbindelserna mellan flottans officerare.


Källa: Svensk biografiskt lexikon

Horn, L. L. von, Kommendörkapten L. L. von Horns biografiska anteckningar. - Örebro, 1927-1937. - 4 vol.

(För matrikeln relevanta är vol 1 och 2. Förkortade till Horn I och Horn II)

Lorentz Leopold von Horn (1836-1892) var en sjöofficer som samlade biografiska anteckningar om flottans officerare och civila tjänstemän. Större delen av hans samlingar förblev opublicerade fram till slutet av 1920-talet, då de började utges av hans son.

De biografiska anteckningarna

Tyvärr äger jag endast del II, Officerare som tjenat vid örlogsflottan åren 1721-1824, och min bedömning bygger därför f.n. endast på denna volym. Då uppgifterna för enskilda officerare kan variera i omfång från ett par rader till ett par sidor och detta i princip oberoende av officerens slutliga rang, förefaller det som v. Horn ägnade stor uppmärksamhet åt deras egna meritförteckningar. I vissa fall relateras t.o.m. avsnitt ur dessa i jag-form. Uppenbarligen använde v. Horn också Anreps utgåva av ättartavlorna, då detta verk emellanåt anges som källa. Anreps utgåva har sannerligen inte rykte för att vara korrekt och att meritförteckningar inte alltid behöver innehålla helt igenom korrekta uppgifter kan lätt inses. De kan vara författade långt efter händelser de relaterar, författaren kan ha förletts att överdriva sina egna insatser eller kanske t.o.m. frestats att berätta rena lögner om han med säkerhet vetat att de inte kunde upptäckas. Vad har t.ex hindrat en officer som i yngre år tjänstgjort på utländska handelsfartyg från att på äldre dar utbrodera sina äventyr? Mottagarna av de insända meritförteckningarna har knappast haft vare sig tid eller möjlighet att kontrollera berättelserna i sådana fall. Om v. Horns verk av dessa anledningar inte är pålitligt i alla stycken tycks det i alla fall kunna användas som ett slags register över Krigsarkivets bestånd av flottans meritförteckningar, vilket är ett inte oansenligt plus då dessa ju är arrangerade strängt alfabetiskt utan hänsyn till tillkomstår.

Efter att ha granskat även del 1 förefaller det mig som Horns uppgifter måste tagas med en mycket stor nypa salt. Han tycks ha varit skäligen benägen att ta med uppgifter som måste betraktas som osäkra och i vissa fall hittar man mycket märkliga ting. Exempelvis noteras i fallet Gustaf Rutger Wachtmeister (1690-1709) att denne saknas i såväl rullorna för 1697 som 1721! Åtskilliga officerare kallas dessutom "överstelöjtnanter", en grad som förstås inte fanns i den karolinska flottan. Däremot fanns "överlöjtnant". Ett sådant läsfel kan förstås lika gärna bero på utgivaren som på sammanställaren. Alltnog, en viss försiktighet är på sin plats vid användningen av uppgifterna i dessa matriklar. En försiktighet som rimligen bör vara som störst när det gäller den äldsta tiden.


Källa: Svensk biografiskt lexikon

Börjeson, H., Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942.

(I matrikeln förkortad Börj.)

Hjalmar Börjeson (1881-1945) var sjöman till yrket, med ett stort intresse för marin historia. Under de sista decennierna av sitt liv var han verksam inom försvarets krigshistoriska avdelningar och var en av initiativtagarna till Sjöhistoriska samfundet som bildades 1939. Bland de verk han står som författare till märks Stockholms segelsjöfart, tillkommet som en minnesskrift vid Sjökaptens-Societetens i Stockholm 200-årsjubileum.

Börjesons matrikel

Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799 tillkom efter initiativ från sjöofficeren Karl Wester (1871-1951), som under ett besök i Danmark 1923 kommit i kontakt med T. A. Topsøe-Jensen, författare till en biografisk matrikel över danska sjöofficerare 1801-1919. Efter att Wester 1931 lämnat aktiv tjänst tog han kontakt med Hjalmar Börjeson för att åstadkomma ett liknande verk för svenska flottan.

Matrikeln omfattar officerskåren 1700-1799, men med den viktiga begränsningen att de som fått sina första officersfullmakter före 1700 inte är medtagna även om de tjänstgjorde under perioden. Därför saknas män som Nils Ehrenskiöld, Gustaf von Psilander, Gustaf Grubbe, Carl Henrik von Löwen och Claes Sparre tillsammans med en rad andra lägre officerare. Detta gör verket något "lurigt" att använda för den oinitierade. Det är heller inte felfritt, t.ex. faller något förvånande Börjeson i den klassiska "Wachtmeisterska fallgropen" då han placerar den då 15-årige greven Carl Hans W. som Gustaf Psilanders sekond på Öland 1704. På Krigsarkivet finns f.ö. Börjesons manuskript till ett liknande verk om perioden 1600-1699, vilket om det hade utgivits skulle ha avhjälpt ovan skisserade problem. Man kan förmoda att Börjesons bestämda avsikt redan från början varit att så skulle ske, då han i annat fall antagligen skulle ha valt ett annat upplägg på ovanstående verk.


Källa: Nationella arkivdatabasen

Dalhede, C., Handelsfamiljer på stormaktstidens Europamarknad. - Partille, 2001. - 2 vol., 1 CD-rom.  Handelsfamiljer på stormaktstidens Europamarknad är resultatet av ett synnerligen omfattande forskningsarbete. Inte nog med att däri behandlas handelns inriktning i Augsburg, Antwerpen, Lübeck, Göteborg och Arboga utan författaren intresserar sig också för den kulturella miljön. Utifrån ett stort antal bouppteckningar redogörs för vilka böcker som ingick i handelsmännens bibliotek och vilka typer av kulturföremål som kan återfinnas i fartygens laster.

Den i det här sammanhanget mest intressanta delen är den bifogade CD-skivan med dess databas över in- och utgående fartyg, deras last, skeppare och lastens ägare. 14 162 in- och utresor, 5 794 lastdelägare och 3 380 skeppare för åren 1638, 1641, 1645-36 och 1649-1700 säger väl allt om omfattningen av det bakomliggande arbetet. Författarinnan har försökt bringa ordning bland detta myller av namn genom att ge varje skeppare och lastdelägare ett eget nummer och normaliserad namnform. Hur väl hon lyckats totalt sett är mycket svårt att avgöra, men några små noteringar kan likväl göras. I tolagsjournalerna dyker också upp några av Kungl. Maj.ts fartyg, inte minst de örlogsfartyg som under Pfalziska tronföljdskriget sändes ut för att skydda svenska handelsfartyg mot de krigförande ländernas kapare. Sålunda hittar man bland skepparna, med nr 731, en viss Otto Cröger och med nr 2938 Otto Siöstierna. Den i det karolinska persongalleriet insatte vet att det här handlar om samme person. Också bland de ordinära kofferdiskepparna återfinns sådana "tvillingar". Nr 840 i listan är en viss Nils Ehrenschiöldh och lite längre ned hittar man 868 Nils Erenschiöld. Att det i båda fallen handlar om den legendariske sjöhjälten Nils Ehrensköld (1674-1728) är fullständigt klart, inte minst med tanke på att hans ungdomstid som "inlånad" kofferdiskeppare i Göteborg på 1690-talet är väl belagd sedan tidigare.

Smärre felaktigheter är emellertid ofrånkomliga när man arbetar med ett material av det här omfånget. Deras existens fördunklar på intet sätt arbetets värde för många olika typer av forskare.

Handskrifter

Krigsarkivet, Stockholm.

Marinens rullor I. Officersrullor 1686-1700. (mikrofilmad) (Dessa förkortas Rulla ...)

Generalmönsterrullor, värvade. Amiralitetet 1692. (mikrofilmad) (Förkortas GMR 1692)

Krigsarkivet är självfallet det viktigaste arkivet när det gäller forskning kring flottans historia. Tyvärr har flottans arkiv under seklerna upplevt rätt skiftande öden. Så förvarades t.ex vissa delar, såsom kontorsarkiven, in på 1900-talet i Karlskrona och synes där ha drabbats av betydande förluster. Beklagligtvis finns därför nu endast en ringa del av de många rullor och loggböcker som en gång måste ha utgjort en rik källa till kunskap om den karolinska flottan.
Kungliga Örlogsmannasällskapets bibliotek, Karlskrona.

Örlogskommenderingar åren 1700-1719, 1720-1786.

(I matrikeln förkortad KÖS)

Detta torde vara ett i vidare kretsar okänt manuskript. I ett par till det yttre oansenliga volymer uppräknas mycket noggrannt de olika officerare som tjänade på svenska fartyg under perioden, ofta inkluderande inmönstrings- och avmönstringsdag. Vem som ställt samman uppgifterna är svårt att säga utan en noggrann analys av innehållet, men enligt en anteckning skall manuskriptet vara donerat 1799 av överstelöjtnanten H. O. Wagenfelt. Henrik Otto Wagenfelt (1754-1808) kom från en sjöofficersfamilj. Både farfadern och fadern hade varit amiraler, hans morfar J. O. Petersen hade varit kassör vid kassakontoret och hans mormor var dotter till Gustaf Adolf Fult, skeppspredikant på Öland 1704. Det fanns alltså åtskilligt med i flottans affärer insatt folk bland hans förfäder och vem av dem som utarbetat manuskriptet får tills vidare vara en öppen fråga. I detta sammanhang torde också uppgifternas trovärdighet vara en betydligt intressantare fråga. Så vitt jag i nuläget kan bedöma tycks de i stor utsträckning vara pålitliga. Det ska emellertid noteras att när det gäller Ölands konvojresa 1704 har författaren förväxlat den med föregående års. Detta är onekligen en smula förvånande då man skulle förmoda att Ölands förlisning på hemvägen skulle varit så välkänt att ingen med någorlunda kunskaper om konvojresorna 1703-04 skulle kunnat göra en sådan sammanblandning. Å andra sidan är uppgifterna i många fall ytterst detaljerade och väl överensstämmande med vad som uppges i andra källor.

Mitt matrikelförsök

I nuläget omfattar Matrikel över svenska sjöofficerare 1687-1721 strax under 1 000 namn. Det är rimligt att tro att åtskilliga officerare ännu saknas, då de tryckta verk jag använt som grundval för listan inte täcker de officerare som lämnade tjänsten under perioden 1687-1699. Jag har därför börjat att komplettera matrikeln med hjälp av olika otryckta rullor och ämnar också vid tillfälle göra en ordentlig genomgång av Börjesons anteckningar om 1600-talets officerskår. En ambition är också att komplettera den med uppgifter om de brev, meritförteckningar o.dyl. som detta tusental officerare insände till Kungl. Maj.t, Amiralitetskollegium eller andra myndigheter. Detta är förstås en stor uppgift, men när det gäller inkommande korrespondens till Amiralitetskollegium finns redan ett register i Krigsarkivet. Likaledes skulle det vara intressant att kunna fastställa vilka sjöexpeditioner varje enskild officer deltog i, förmodligen dock ett ännu större projekt då beståndet av sådana rullor är mycket begränsat. Startåret är valt med hänsyn till Gustaf Psilanders inträde i flottan och slutåret är satt till 1721 med anledning av det stora nordiska krigets avslutning detta år. Det vore möjligen motiverat att föra matrikeln fram till Psilanders dödsår 1738, men den skulle då antagligen växa med inemot 500 namn och bli ännu mer svårhanterlig. Dessutom var Psilander under större delen av perioden 1721-38 verksam på annat håll.

Matrikeln är uppställd enligt följande exempel:

Namn, födelse- och dödsår Karriär Sjökomm. Anm. Källor och litteratur
Ackern, Frans Jakob von (16??-1743) E.o. underlöjtn. 29/7 1712, underlöjtn. 3/7 1717, överlöjtn. 7/10 1717. Wenden 1712, Svarta Örn 1716, Wachtmeister 1719 Son till Roserus v. A. I rysk fångenskap 1719-21. Lew. ; Börj.
Uppgifterna hämtade från hittills använda tryckta publikationerna och torde innehålla åtskilliga fel. Något som förhoppningsvis kan rättas till efterhand. När det gäller stavning har jag företrädesvis följt Lewenhaupt, ett val som säkert kan diskuteras. De som blev adlade under perioden återfinns under det namn de bar som adelsmän. De som adlades efter 1721 bör sökas under sina ursprungliga namn. Uppgifterna hämtade från de tryckta verken, vilka emellanåt kan innehålla skiljaktligheter. Sannolikt finns det också här ett antal fel. Benämningarna arklimästare och konstapelmat, som båda förekommer i listan, är vid den här tiden bara två olika ord för samma befattning. Uppgifterna företrädesvis hämtade från Börjesons matrikel. Sannolikt finns också här misstag. Avsikten har varit att för fartygsnamnen följa den stavning som återfinns i: Berg, L. O., Svenska karlskronaflottans fartyg 1700-1721 // Forum Navale. - 25(1970), s. 66-85. Här placeras uppgifter om utrikesresor, fångenskap, släktskap med annan i matrikeln upptagen officer eller i övrigt bekant person etc. Någon mer djupgående genealogisk behandling tillåter inte utrymmet. I de fall jag bedömer att tillräckligt material finns för att meritera en grundligare behandling av en viss officer kan möjligen sådana uppgifter komma att ingå (se vidare nästa spalt). Här anges källorna för uppgifterna. Utrymmet medger inte någon detaljredovisning av varifrån varje enskild uppgift är hämtad. I de fall jag finner att en officer förtjänar en djupare behandling, antingen på grund av tillgången till material eller p.g.a. vederbörandes ställning, kommer jag att skapa särskilda sidor för detta ändamål. Dessa sidor kommer att vara tillgängliga via officerens namn i matrikeln och försedda med noggrannare käll- och litteraturuppgifter.
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2002-03-26 19:31

Nästa avsnitt: Matrikel över svenska sjöofficerare 1687-1721: Ackern-Aveman