Biografica

Biografica: flottan - en matrikel �ver flottans officerare 1687-1721.
Under mina forskningar kring Gustaf von Psilander har jag g�tt igenom stora m�ngder tryckt och otryckt material. Otaliga namn har dykt upp, ibland sv�ra att n�rmare identifiera. Jag har m�nga g�nger k�nt ett behov av att ha n�got slags register �ver �tminstone Psilanders samtida inom flottans officersk�r. D�rf�r besl�t jag mig f�r att l�gga upp n�gon typ av register �ver dem, deras sj�kommenderingar, befordringar, eventuella tj�nstg�ringar i fr�mmande flottor och andra uppgifter som f�ref�ll v�rda att notera. Eventuellt s� sm�ningom ocks� utbyggt med mer djupg�ende information om n�gra av de officerare som tycktes mest intressanta N�r man ska uppr�tta ett register av den h�r typen �r det naturligtvis enklast att utg� fr�n de tryckta matriklar som p� ett eller annat s�tt har relevans f�r �mnet och perioden. Dessutom finns det f�rst�s �tskilliga handskrifter av intresse. Jag ska i det f�ljande kort presentera en del av mina k�llor.
Viktiga referensverk
Zettersten, A., Svenska flottans historia : �ren 1635-1680. - Norrtelje, 1903.			Axel Zettersten (1839-1909) var under flera decennier verksam som tj�nsteman vid flottans station i Stockholm. I slutet av 1870-talet kom han att f� uppsikt �ver stora delar av flottans arkiv. Zettersten, som var historiskt intresserad, gick in med liv och lust f�r arbetet och utf�rde ett stort uppordningsarbete av arkivet. Det �r intressant att notera att han i detta arbete inte f�ljde den d� allm�nna tendensen till skapande av �mnessamlingar utan ist�llet organiserade arkivet efter den idag allm�nt omfattade proveniensprincipen. Under sitt arbete med flottans arkiv blev Zettersten naturligtvis mycket f�rtrogen med materialet. N�r Per Olof B�ckstr�m 1884 utgav sitt verk Svenska flottans historia utsattes det f�r h�rd kritik av Zettersten. Han fann bland annat att f�rfattaren alltf�r okritiskt hade �vertagit uppgifter fr�n tidigare verk, en �sikt varje l�sare av B�ckstr�ms redog�relse f�r Psilanders �den och �ventyr utan vidare kan ansluta sig till. Mot bakgrund av Zetterstens uppfattning om �ldre verk p� omr�det och hans arbete med flottans �ldre handlingar �r det inte f�rv�nande att han sj�lv b�rjade f�rbereda ett eget verk p� omr�det. 1890 kom f�rsta delen: Svenska flottans historia : �ren 1522-1634. Verket fick ett positivt gensvar och f�rfattaren invaldes i s�v�l �rlogsmannas�llskapet som Krigsvetenskapsakademien. Zettersten fortsatte under de f�ljande �ren sitt arbete och 1903 utkom del tv�, Svenska flottans historia : �ren 1635-1680. Troligen var hans ambition att f�ra skildringen �nnu l�ngre fram, men besv�r med synen tvingade honom att avsluta projektet. Zetterstens verk �r som ovan antytts byggt p� oerh�rt omfattande k�llstudier och dessutom f�rsett med en omfattande notapparat. Det �r dock inte utan brister, och senare forskare har riktat mycken kritik mot hans fartygsuppgifter. Zetterstens biografiska uppgifter Del II avslutas med knappt femtio sidor l�ng bilaga inneh�llande korta biografiska uppgifter om sj�officerare, skeppsbyggm�stare och civila �mbetsm�n inom flottans f�rvaltning f�r �ren 1635-1680. N�r det g�ller officerare upptas huvudsakligen de som n�dde kaptens rang eller h�gre. F�ljaktligen �r endast ett mindre antal �nnu verksamma n�r Gustaf Psilander intr�der i flottan 1687. K�lla: Ovanst�ende redog�relse �r baserad p�: Glete, J., Axel Zettersten och "Svenska flottans historia" // Zetterberg, K & �selius, G., (red.), Historia, krig och statskonst : en v�nbok till Klaus Richard B�hme. - Stockholm, 2000. - S. 27-44. Jan Glete torde f.n. vara den fr�mste k�nnaren av den svenska flottans historia och artikeln �r en mycket l�sv�rd �versikt �ver Zetterstens och andras insatser p� omr�det.
Holmberg, E., Ur gamla rullor fr�n karolinernas dagar // TiS. - 1912, s. 316-320, 489-493 ; TiS. - 1913, s. 434-438, 608-610. V�r flottas fallna och f�ngna karoliner // KF�. - 1915, s.1-49. Auxili�rexpeditionen 1690 // TiS. - 1915, s. 28-34. Sj�expeditionen till finska farvattnen 1710 // TiS. - 1917, s. 422-427. Sj�krigsrustningen mot Danmark 1689 // TiS. - 1918, s. 185-193.			Ernst Holmberg (1864-1940) var pr�st till yrket och under ett halvt sekel verksam i Karlskrona. F�rutom n�gra b�cker f�rfattade Holmberg ocks� ett stort antal uppsatser, fr�mst i Tidskrift i Sj�v�sendet samt en m�ngd artiklar i lokala tidningar. Han �gnade sig i synnerhet �t den karolinska flottan och ofta hade hans arbeten en personhistorisk inriktning. Det �r tydligt att Holmberg hade samlat p� sig ett ansenligt material r�rande den karolinska tidens sj�officersk�r, anteckningar som �tminstone delvis anv�ndes av Hjalmar B�rjeson och Karl Wester under arbetet med Biografiska anteckningar om �rlogsflottans officerare 1700-1799. K�llor: Ohlsson, H. T., Biografisk matrikel �ver svenska kyrkans pr�sterskap 1934. - Lund, 1934 ; Svensk historisk bibliografi
Lewenhaupt, A., Karl XII:s officerare : biografiska anteckningar. - Stockholm, 1920-1921. (I matrikeln f�rkortad till Lew.)			Adam Lewenhaupt (1861-1944) kom ur en sl�kt som frambringat m�nga ber�mda krigare. Hans historiska intresse riktades ocks� mycket mot den egna sl�ktens historia och resulterade i en rad biografier �ver framst�ende medlemmar av �tten. Hans storverk �r dock det m�ktiga verket Karl XII:s officerare. Envar som, likt undertecknad, "fuskat" inom omr�det kan f�rest�lla sig den tid och kraft som fordras f�r att skapa en matrikel inneh�llande personuppgifter r�rande ungef�r 20 000 officerare. Och detta till avsev�rd del ur otryckt k�llmaterial i Riksarkivet och Krigsarkivet. Som Lewenhaupt sj�lv f�ruts�ger i sitt f�rord har �tskilliga fel p�tr�ffats av senare forskare, men detta �r fullst�ndigt naturligt f�r ett verk av en s�dan omfattning. Lewenhaupt och flottans m�n Karl XII:s officerare �r ett av de centrala verken f�r kunskapen om flottans officersk�r under perioden 1687-1721. Titeln till trots inneh�ller det dock bara dem som fick sina fullmakter under perioden 1700-1718 och allts� inte de som l�mnat tj�nsten under Karl XII:s f�rsta fredliga regerings�r. K�lla: Svenskt biografiskt lexikon
Den introducerade adelns �ttartavlor / med till�gg och r�ttelser utgivna av Gustaf Elgenstierna. - Stockholm, 1925-1936. (I matrikeln f�rkortad till Elgenst.)			Gustaf Elgenstierna (1871-1948) var under hela sitt yrkesverksamma liv anst�lld inom postverket. Genom sitt genealogiska och personhistoriska intresse, manifesterat genom utgivning av verk som Svenska sl�ktkalendern, och adliga bakgrund var det naturligt att han intresserade sig f�r en nyutgivning av riddarhusgenealogierna. Vad det handlade om var i fr�msta rummet en utgivning, inte en djuplodande och tidskr�vande k�llkritisk analys av uppgifterna. Mycket kritik har under �rens lopp riktats mot verket, vilket inte hindrar att det fortfarande �r ett standardverk p� omr�det. Sveriges sl�ktforskarf�rbund gav 1998 ut en faksimilupplaga som inom den n�rmaste tiden ska kompletteras med tv� supplementband. Detta arbete kommer att g�ra Elgenstierna till ett �nnu b�ttre hj�lpmedel. Elgenstierna och sj�officerarna Endast en mindre del av flottans officersk�r var adelsm�n. Trots detta kan �ttartavlorna fungera som ett komplement till �vriga verk, inte minst genom att de ger m�jligheter att nysta upp en del av de m�nga sl�ktf�rbindelserna mellan flottans officerare. K�lla: Svensk biografiskt lexikon
Horn, L. L. von, Kommend�rkapten L. L. von Horns biografiska anteckningar. - �rebro, 1927-1937. - 4 vol. (F�r matrikeln relevanta �r vol 1 och 2. F�rkortade till Horn I och Horn II)			Lorentz Leopold von Horn (1836-1892) var en sj�officer som samlade biografiska anteckningar om flottans officerare och civila tj�nstem�n. St�rre delen av hans samlingar f�rblev opublicerade fram till slutet av 1920-talet, d� de b�rjade utges av hans son. De biografiska anteckningarna Tyv�rr �ger jag endast del II, Officerare som tjenat vid �rlogsflottan �ren 1721-1824, och min bed�mning bygger d�rf�r f.n. endast p� denna volym. D� uppgifterna f�r enskilda officerare kan variera i omf�ng fr�n ett par rader till ett par sidor och detta i princip oberoende av officerens slutliga rang, f�refaller det som v. Horn �gnade stor uppm�rksamhet �t deras egna meritf�rteckningar. I vissa fall relateras t.o.m. avsnitt ur dessa i jag-form. Uppenbarligen anv�nde v. Horn ocks� Anreps utg�va av �ttartavlorna, d� detta verk emellan�t anges som k�lla. Anreps utg�va har sannerligen inte rykte f�r att vara korrekt och att meritf�rteckningar inte alltid beh�ver inneh�lla helt igenom korrekta uppgifter kan l�tt inses. De kan vara f�rfattade l�ngt efter h�ndelser de relaterar, f�rfattaren kan ha f�rletts att �verdriva sina egna insatser eller kanske t.o.m. frestats att ber�tta rena l�gner om han med s�kerhet vetat att de inte kunde uppt�ckas. Vad har t.ex hindrat en officer som i yngre �r tj�nstgjort p� utl�ndska handelsfartyg fr�n att p� �ldre dar utbrodera sina �ventyr? Mottagarna av de ins�nda meritf�rteckningarna har knappast haft vare sig tid eller m�jlighet att kontrollera ber�ttelserna i s�dana fall. Om v. Horns verk av dessa anledningar inte �r p�litligt i alla stycken tycks det i alla fall kunna anv�ndas som ett slags register �ver Krigsarkivets best�nd av flottans meritf�rteckningar, vilket �r ett inte oansenligt plus d� dessa ju �r arrangerade str�ngt alfabetiskt utan h�nsyn till tillkomst�r. Efter att ha granskat �ven del 1 f�refaller det mig som Horns uppgifter m�ste tagas med en mycket stor nypa salt. Han tycks ha varit sk�ligen ben�gen att ta med uppgifter som m�ste betraktas som os�kra och i vissa fall hittar man mycket m�rkliga ting. Exempelvis noteras i fallet Gustaf Rutger Wachtmeister (1690-1709) att denne saknas i s�v�l rullorna f�r 1697 som 1721! �tskilliga officerare kallas dessutom "�verstel�jtnanter", en grad som f�rst�s inte fanns i den karolinska flottan. D�remot fanns "�verl�jtnant". Ett s�dant l�sfel kan f�rst�s lika g�rna bero p� utgivaren som p� sammanst�llaren. Alltnog, en viss f�rsiktighet �r p� sin plats vid anv�ndningen av uppgifterna i dessa matriklar. En f�rsiktighet som rimligen b�r vara som st�rst n�r det g�ller den �ldsta tiden. K�lla: Svensk biografiskt lexikon
B�rjeson, H., Biografiska anteckningar om �rlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942. (I matrikeln f�rkortad B�rj.)			Hjalmar B�rjeson (1881-1945) var sj�man till yrket, med ett stort intresse f�r marin historia. Under de sista decennierna av sitt liv var han verksam inom f�rsvarets krigshistoriska avdelningar och var en av initiativtagarna till Sj�historiska samfundet som bildades 1939. Bland de verk han st�r som f�rfattare till m�rks Stockholms segelsj�fart, tillkommet som en minnesskrift vid Sj�kaptens-Societetens i Stockholm 200-�rsjubileum. B�rjesons matrikel Biografiska anteckningar om �rlogsflottans officerare 1700-1799 tillkom efter initiativ fr�n sj�officeren Karl Wester (1871-1951), som under ett bes�k i Danmark 1923 kommit i kontakt med T. A. Tops�e-Jensen, f�rfattare till en biografisk matrikel �ver danska sj�officerare 1801-1919. Efter att Wester 1931 l�mnat aktiv tj�nst tog han kontakt med Hjalmar B�rjeson f�r att �stadkomma ett liknande verk f�r svenska flottan. Matrikeln omfattar officersk�ren 1700-1799, men med den viktiga begr�nsningen att de som f�tt sina f�rsta officersfullmakter f�re 1700 inte �r medtagna �ven om de tj�nstgjorde under perioden. D�rf�r saknas m�n som Nils Ehrenski�ld, Gustaf von Psilander, Gustaf Grubbe, Carl Henrik von L�wen och Claes Sparre tillsammans med en rad andra l�gre officerare. Detta g�r verket n�got "lurigt" att anv�nda f�r den oinitierade. Det �r heller inte felfritt, t.ex. faller n�got f�rv�nande B�rjeson i den klassiska "Wachtmeisterska fallgropen" d� han placerar den d� 15-�rige greven Carl Hans W. som Gustaf Psilanders sekond p� �land 1704. P� Krigsarkivet finns f.�. B�rjesons manuskript till ett liknande verk om perioden 1600-1699, vilket om det hade utgivits skulle ha avhj�lpt ovan skisserade problem. Man kan f�rmoda att B�rjesons best�mda avsikt redan fr�n b�rjan varit att s� skulle ske, d� han i annat fall antagligen skulle ha valt ett annat uppl�gg p� ovanst�ende verk. K�lla: Nationella arkivdatabasen
Dalhede, C., Handelsfamiljer p� stormaktstidens Europamarknad. - Partille, 2001. - 2 vol., 1 CD-rom.			Handelsfamiljer p� stormaktstidens Europamarknad �r resultatet av ett synnerligen omfattande forskningsarbete. Inte nog med att d�ri behandlas handelns inriktning i Augsburg, Antwerpen, L�beck, G�teborg och Arboga utan f�rfattaren intresserar sig ocks� f�r den kulturella milj�n. Utifr�n ett stort antal bouppteckningar redog�rs f�r vilka b�cker som ingick i handelsm�nnens bibliotek och vilka typer av kulturf�rem�l som kan �terfinnas i fartygens laster. Den i det h�r sammanhanget mest intressanta delen �r den bifogade CD-skivan med dess databas �ver in- och utg�ende fartyg, deras last, skeppare och lastens �gare. 14 162 in- och utresor, 5 794 lastdel�gare och 3 380 skeppare f�r �ren 1638, 1641, 1645-36 och 1649-1700 s�ger v�l allt om omfattningen av det bakomliggande arbetet. F�rfattarinnan har f�rs�kt bringa ordning bland detta myller av namn genom att ge varje skeppare och lastdel�gare ett eget nummer och normaliserad namnform. Hur v�l hon lyckats totalt sett �r mycket sv�rt att avg�ra, men n�gra sm� noteringar kan likv�l g�ras. I tolagsjournalerna dyker ocks� upp n�gra av Kungl. Maj.ts fartyg, inte minst de �rlogsfartyg som under Pfalziska tronf�ljdskriget s�ndes ut f�r att skydda svenska handelsfartyg mot de krigf�rande l�ndernas kapare. S�lunda hittar man bland skepparna, med nr 731, en viss Otto Cr�ger och med nr 2938 Otto Si�stierna. Den i det karolinska persongalleriet insatte vet att det h�r handlar om samme person. Ocks� bland de ordin�ra kofferdiskepparna �terfinns s�dana "tvillingar". Nr 840 i listan �r en viss Nils Ehrenschi�ldh och lite l�ngre ned hittar man 868 Nils Erenschi�ld. Att det i b�da fallen handlar om den legendariske sj�hj�lten Nils Ehrensk�ld (1674-1728) �r fullst�ndigt klart, inte minst med tanke p� att hans ungdomstid som "inl�nad" kofferdiskeppare i G�teborg p� 1690-talet �r v�l belagd sedan tidigare. Sm�rre felaktigheter �r emellertid ofr�nkomliga n�r man arbetar med ett material av det h�r omf�nget. Deras existens f�rdunklar p� intet s�tt arbetets v�rde f�r m�nga olika typer av forskare.
Handskrifter
Krigsarkivet, Stockholm. Marinens rullor I. Officersrullor 1686-1700. (mikrofilmad) (Dessa f�rkortas Rulla ...) Generalm�nsterrullor, v�rvade. Amiralitetet 1692. (mikrofilmad) (F�rkortas GMR 1692)			Krigsarkivet �r sj�lvfallet det viktigaste arkivet n�r det g�ller forskning kring flottans historia. Tyv�rr har flottans arkiv under seklerna upplevt r�tt skiftande �den. S� f�rvarades t.ex vissa delar, s�som kontorsarkiven, in p� 1900-talet i Karlskrona och synes d�r ha drabbats av betydande f�rluster. Beklagligtvis finns d�rf�r nu endast en ringa del av de m�nga rullor och loggb�cker som en g�ng m�ste ha utgjort en rik k�lla till kunskap om den karolinska flottan.
Kungliga �rlogsmannas�llskapets bibliotek, Karlskrona. �rlogskommenderingar �ren 1700-1719, 1720-1786. (I matrikeln f�rkortad K�S)			Detta torde vara ett i vidare kretsar ok�nt manuskript. I ett par till det yttre oansenliga volymer uppr�knas mycket noggrannt de olika officerare som tj�nade p� svenska fartyg under perioden, ofta inkluderande inm�nstrings- och avm�nstringsdag. Vem som st�llt samman uppgifterna �r sv�rt att s�ga utan en noggrann analys av inneh�llet, men enligt en anteckning skall manuskriptet vara donerat 1799 av �verstel�jtnanten H. O. Wagenfelt. Henrik Otto Wagenfelt (1754-1808) kom fr�n en sj�officersfamilj. B�de farfadern och fadern hade varit amiraler, hans morfar J. O. Petersen hade varit kass�r vid kassakontoret och hans mormor var dotter till Gustaf Adolf Fult, skeppspredikant p� �land 1704. Det fanns allts� �tskilligt med i flottans aff�rer insatt folk bland hans f�rf�der och vem av dem som utarbetat manuskriptet f�r tills vidare vara en �ppen fr�ga. I detta sammanhang torde ocks� uppgifternas trov�rdighet vara en betydligt intressantare fr�ga. S� vitt jag i nul�get kan bed�ma tycks de i stor utstr�ckning vara p�litliga. Det ska emellertid noteras att n�r det g�ller �lands konvojresa 1704 har f�rfattaren f�rv�xlat den med f�reg�ende �rs. Detta �r onekligen en smula f�rv�nande d� man skulle f�rmoda att �lands f�rlisning p� hemv�gen skulle varit s� v�lk�nt att ingen med n�gorlunda kunskaper om konvojresorna 1703-04 skulle kunnat g�ra en s�dan sammanblandning. � andra sidan �r uppgifterna i m�nga fall ytterst detaljerade och v�l �verensst�mmande med vad som uppges i andra k�llor.
Mitt matrikelf�rs�k
I nul�get omfattar Matrikel �ver svenska sj�officerare 1687-1721 strax under 1 000 namn. Det �r rimligt att tro att �tskilliga officerare �nnu saknas, d� de tryckta verk jag anv�nt som grundval f�r listan inte t�cker de officerare som l�mnade tj�nsten under perioden 1687-1699. Jag har d�rf�r b�rjat att komplettera matrikeln med hj�lp av olika otryckta rullor och �mnar ocks� vid tillf�lle g�ra en ordentlig genomg�ng av B�rjesons anteckningar om 1600-talets officersk�r. En ambition �r ocks� att komplettera den med uppgifter om de brev, meritf�rteckningar o.dyl. som detta tusental officerare ins�nde till Kungl. Maj.t, Amiralitetskollegium eller andra myndigheter. Detta �r f�rst�s en stor uppgift, men n�r det g�ller inkommande korrespondens till Amiralitetskollegium finns redan ett register i Krigsarkivet. Likaledes skulle det vara intressant att kunna fastst�lla vilka sj�expeditioner varje enskild officer deltog i, f�rmodligen dock ett �nnu st�rre projekt d� best�ndet av s�dana rullor �r mycket begr�nsat. Start�ret �r valt med h�nsyn till Gustaf Psilanders intr�de i flottan och slut�ret �r satt till 1721 med anledning av det stora nordiska krigets avslutning detta �r. Det vore m�jligen motiverat att f�ra matrikeln fram till Psilanders d�ds�r 1738, men den skulle d� antagligen v�xa med inemot 500 namn och bli �nnu mer sv�rhanterlig. Dessutom var Psilander under st�rre delen av perioden 1721-38 verksam p� annat h�ll. Matrikeln �r uppst�lld enligt f�ljande exempel:
Namn, f�delse- och d�ds�r	Karri�r	Sj�komm.		Anm.	K�llor och litteratur
Ackern, Frans Jakob von (16??-1743)	E.o. underl�jtn. 29/7 1712, underl�jtn. 3/7 1717, �verl�jtn. 7/10 1717.	Wenden 1712, Svarta �rn 1716, Wachtmeister 1719		Son till Roserus v. A. I rysk f�ngenskap 1719-21.	Lew. ; B�rj.
Uppgifterna h�mtade fr�n hittills anv�nda tryckta publikationerna och torde inneh�lla �tskilliga fel. N�got som f�rhoppningsvis kan r�ttas till efterhand. N�r det g�ller stavning har jag f�retr�desvis f�ljt Lewenhaupt, ett val som s�kert kan diskuteras. De som blev adlade under perioden �terfinns under det namn de bar som adelsm�n. De som adlades efter 1721 b�r s�kas under sina ursprungliga namn.	Uppgifterna h�mtade fr�n de tryckta verken, vilka emellan�t kan inneh�lla skiljaktligheter. Sannolikt finns det ocks� h�r ett antal fel. Ben�mningarna arklim�stare och konstapelmat, som b�da f�rekommer i listan, �r vid den h�r tiden bara tv� olika ord f�r samma befattning.	Uppgifterna f�retr�desvis h�mtade fr�n B�rjesons matrikel. Sannolikt finns ocks� h�r misstag. Avsikten har varit att f�r fartygsnamnen f�lja den stavning som �terfinns i: Berg, L. O., Svenska karlskronaflottans fartyg 1700-1721 // Forum Navale. - 25(1970), s. 66-85.		H�r placeras uppgifter om utrikesresor, f�ngenskap, sl�ktskap med annan i matrikeln upptagen officer eller i �vrigt bekant person etc. N�gon mer djupg�ende genealogisk behandling till�ter inte utrymmet. I de fall jag bed�mer att tillr�ckligt material finns f�r att meritera en grundligare behandling av en viss officer kan m�jligen s�dana uppgifter komma att ing� (se vidare n�sta spalt).	H�r anges k�llorna f�r uppgifterna. Utrymmet medger inte n�gon detaljredovisning av varifr�n varje enskild uppgift �r h�mtad. I de fall jag finner att en officer f�rtj�nar en djupare behandling, antingen p� grund av tillg�ngen till material eller p.g.a. vederb�randes st�llning, kommer jag att skapa s�rskilda sidor f�r detta �ndam�l. Dessa sidor kommer att vara tillg�ngliga via officerens namn i matrikeln och f�rsedda med noggrannare k�ll- och litteraturuppgifter.
(Under arbete) �Bengt Nilsson benni@bibl.liu.se Senast uppdaterad: 2002-03-26 19:31
N�sta avsnitt: Matrikel �ver svenska sj�officerare 1687-1721: Ackern-Aveman

Biografica: flottan - en matrikel �ver flottans officerare 1687-1721.

Viktiga referensverk

Handskrifter

Mitt matrikelf�rs�k